Stowaway utspelar sig i rymden på en resa till Mars där en medvetslös tekniker äventyrar hela den långa och farliga resan genom att konsumera syre. Ett tekniskt problem som rimligen inte borde äventyra en hel resa – men det gör det.

Filmen handlar om och bygger på en en ekvation där fem personer är på väg till Mars istället för fyra. En tekniker ramlar ned från taket nämligen och drar sönder en koldioxidrenare. En tekniker som inte itllhäör besättningen, som inte borde finnas där men som alltså ramlar ned från taket. Ekvationen går därför inte ihop – fem personer konsumerar mer syre än fyra.

Tät thriller

Till formatet så är Stowaway en tät thriller med närbilder på an astronauter som utsätts för det astronauter utsätts för – G-krafter och andra utmaningar. Det blir närgånget och påtagligt och så långt fungerar Stowaway. Det finns gastkramande, spännande scener i filmen som naglar fast dig i soffan och det är överlag välspelat och välgjort. Det här skulle kunnat vara ett kreativt upplägg för en science fiction om det inte vore för att bärande delar i hela historien bygger på att extremt noggrant utvalda individer – astronauter tycks förlora slutledningsförmåga och konsekvenstänk när de försöker att lösa ekvationen.

NASA är inte kända för att slarva med uttagningarna av de som ska ge sig ut på tuffa rymdresor men här tycks rymdorganisationen inte bara ha glömt kvar en tekniker, som absolut inte borde finnas ute i rymden; han har kommit dit genom att bli kvar i rymdfarkosten av misstag. Det moraliska och etiska dilemmat fungerar, även om det ingalunda är nytt – ska vi offra någon för att rädda flera?

Stowaway är okej som film, inte mer, därför att den bygger på att smarta människor fattar lite för många dumma beslut.

Stowaway – Netflix