Meilin är en helt vanligt 13-åring, nästan. Hon har samma problem som många andra 13-åringar, nästan. Mei Lee är lite mera nördig än andra 13-åringar. Hon pluggar hårt, har inte riktigt samma intressen som andra 13-åring. Jo, det var så sant – hon förvandlas till en stor röd jättepanda när hon blir arg eller upprörd.
Disneys Turning Red, Röd på svenska, handlar om puberteten, frigörelse och om en alltid lika jobbig och krävande vuxenvärld. Det här med den röda jättepandan är en familjeförbannelse ska det visas sig och det är en delaktig till varför Mei Lee har en mycket överbeskyddande mor. Pandan är naturligtvis en metafor för puberteten och platsen och miljön är runt 2020 i Toronto, nutid således.
Svängarna
Nu är detta ingen Disney-film helt igenom utan det är Pixar vilket betyder att allt inte är tillrättalagt utan Röd tar ut svängarna ibland och allt för inte politiskt korrekt. Det är rakt, utan omvägar och ibland närmast brutalt uppriktigt men med massor av värme. Det skulle inte vara Pixar annars. Filmen är gjorda av Domee Chi som tidigare gjort kortfilmen Bao (2018) och det här är hennes första långfilm med tilltagen budget. Det här också Pixars första film som regisserats helt och hållet av en kvinna – det dröjde till 2022 med andra ord.
I centrum av berättelsen finns en konsert med pojkbandet 4-Town vars musik skrivits av Billie Eilish och Finneas O’Connell. Pixar har inte sparat på krutet, om mans säger så och det här är en varm, rolig film i högt tonårstempo.
0 kommentarer