Jag två huvudsakliga verktyg – min Mac mini M1 och min MacBook Pro 14 M1 Pro. Resten av mina Apple-prylar är komplement – min iPhone, min Apple Watch och min iPad Pro.

Naven är datorerna för att uttrycka det enkelt och klivet över till Apple Silicon gjorde jag kort efter lanseringen då jag skaffade min Mac mini M1. Då var det en övergång med en del program som dig igång kommandotolken Rosetta 2 som gjorde det möjligt att köra Intel-baserade program i en M1-dator. Då kändes övergången lite spännande. Det var något nytt och då fanns det en liten, liten oro för om allt verkligen skulle fungera.

Fungerade

Allting fungerade verkligen och jag har inget enda minne av att ett program kraschat eller att något inte fungerat. Tvärtom så kom det mycket snabbt en strid ström av uppdateringar där praktiskt taget alla mina program, de jag använder, uppdaterades med fullt stöd för Apple Silicon.

Nu är det möjligt att jag satt i en lite bättre sits än många andra i det att jag sedan länge bytt ut de stora programmen, Microsoft, Adobe och andra mot mindre, snabbare och i alla avseenden bättre program – Affinity, Pixelmator iWork. De programmen som mycket tidigt med versioner för Apple Silicon.

Byta

Jag har inte heller något minne av att jag tvingades att byta något program därför att det aldrig kom någon Apple Silicon-version eller att det inte fungerade. Det sista steget över till Apple Silicon gjorde jag med min MacBook Pro 14 och det var ingen som helst dramatik i det bytet. Min gamla MacBook Pro 15, Intel, har gått vidare till ny ägare och min MacBook Pro 14 är en exakt kopia av min Mac mini. När det var dags att kopior och överföra data så kopplade jag ihop datorerna och lyfta över allt.

Nu försöker jag hålla dem som kopior av varandra med samma program, snarlika inställningar och samma funktioner. Min iPad Pro får hänga med ett tag till. Jag har den som backup ifall något skulle hända min bärbara dator och den fyller fortfarande en viktig funktion för alla dessa videosamtal som jag genomför, varje vecka. Jag har valt att ha Zoom, Skype, Teams och allt vad de heter i iPadOS-miljön som är säkrare och det är program som inte kommer att installeras i någon av mina Mac-datorer – i synnerhet inte kinesiska Zoom med sin långa historia med allvarliga säkerhetsbuggar.

Så hur kan övergången summeras då?

Problemfri – för att använda ett enda ord.