Det finns uppdateringar och så finns det uppdateringar. I den senare kategorin hittar vi de funktioner som aldrig presenterades på någon keynote men som uppenbarligen borde ha funnits hela tiden.
I den senaste, helt påhittade versionen av iOS introduceras till exempel Prokrastineringsläge. Funktionen känner av när du öppnar en viktig arbetsapp och byter diskret ut den mot väderappen, Bilder eller en slumpmässig artikel om något fullständigt irrelevant. Systemet gör det med största omsorg för att skydda dig från produktivitet. Efter tre försök att återgå till arbetet visas en vänlig notis: “Du verkar stressad. Här är en video med en golden retriever.”
iPadOS går ännu längre med Multitasking Max Ultra. Funktionen låter dig öppna så många appar samtidigt att ingen av dem egentligen går att använda. Skärmen delas upp i elva fönster, tre flytande paneler och ett mystiskt hörn som bara visar en kalender från 2017. Apple kallar det för total överblick. Användare kallar det för existentiell förvirring.
macOS har naturligtvis fått en avancerad funktion vid namn Spotlight Pro Max Insight. Den är tänkt att hitta exakt det du söker, men tolkar i stället dina inre känslor. Söker du efter “budget” föreslår systemet en semester. Söker du efter “deadline” öppnas automatiskt en spellista med lugn pianomusik. Söker du efter “problem” visar datorn ett foto på dig själv taget med den inbyggda kameran och texten “Vi jobbar på det.”
En annan nyhet är Batteriprognos Plus i iOS. Funktionen räknar inte bara ut hur länge batteriet räcker utan hur länge du själv räcker innan du behöver kaffe. När energinivån sjunker under kritisk nivå dimmas skärmen och en diskret röst säger: “Det är inte telefonen som behöver laddas.”
iPadOS har även fått Penn-telepati för Apple Pencil. Du behöver inte längre skriva. Du tänker bara intensivt på vad du vill ha ned på skärmen. Resultatet blir ofta något helt annat än det du tänkte, men systemet skyller på bristande koncentration.
macOS rundar av med den mest efterlängtade funktionen av alla: Autokorrigering för möten. När du accepterar ett videomöte analyserar datorn din kalender, din puls och din ansiktsmimik. Om systemet bedömer att mötet är onödigt kraschar internetanslutningen exakt tre sekunder efter att du har sagt “Hör ni mig?”
Ingen av dessa funktioner existerar i verkligheten. Flera av dem känns ändå märkligt rimliga.

0 kommentarer