Tycker du att internet har blivit tråkigare och sämre så är det inte inbillning. En ny rapport från norska Forbrukerrådet sätter nu fingret på fenomenet ”enshittification” – den medvetna process där digitala tjänster urholkas för att maximera vinsten på din bekostnad.
Det märks i allt från Facebook-flöden som dränks i bedrägerier till biltillverkare som kräver abonnemang för att du ska kunna starta värmen i din egen bil.
De här försämringarna sker inte av en slump eller på grund av tekniska begränsningar. Enligt Finn Lützow-Holm Myrstad på Forbrukerrådet är varje försämring ett medvetet affärsbeslut. Genom tusentals små ändringar flyttar bolagen fram sina positioner tills du sitter fast i ett ekosystem utan verkliga alternativ. Techbolagen tar kontrollen över allt från dina digitala minnen till de uppkopplade prylar du har i ditt hem, vilket skapar en känsla av total maktlöshet.
Meta pekas ut som ett av de värsta exemplen. Bolaget uppskattar själva att cirka tio procent av deras årliga intäkter – svindlande 16 miljarder dollar – kommer från rent bedrägliga annonser. Eftersom vinsterna är så monumentala och böterna i jämförelse bara är småsmulor, har Meta i praktiken inga drivkrafter att faktiskt städa upp på sina plattformar.
Men utvecklingen går att stoppa. Teknik är ingen naturlag utan formas av politiska beslut. För att ge makten tillbaka till dig och resten av samhället kräver Forbrukerrådet nu krafttag:
-
Du får tydliga rättigheter att själv kontrollera, anpassa och reparera dina digitala produkter.
-
Krav på teknisk samverkan så att du enkelt kan byta tjänst utan att förlora din data.
-
Myndigheter måste sätta stopp för techjättarnas vana att köpa upp alla mindre konkurrenter.
-
Mer resurser till öppna, oberoende alternativ som inte styrs av vinstmaximerande algoritmer.
-
Offentlig sektor måste bryta sitt beroende av Big Tech för att säkra medborgarnas rättigheter.
Tillsammans med nära 60 andra organisationer kräver nu Forbrukerrådet att politiker vaknar och återställer maktbalansen på den digitala marknaden. Frågan är inte om digitala tjänster ska finnas, utan på vems villkor de ska få existera.
0 kommentarer