av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |

Meta brottas med stora utmaningar i att omsätta sina massiva investeringar i AI till stabila och lönsamma tjänster. Trots att Mark Zuckerberg har styrt om företagets resurser från metaversum till artificiell intelligens, hindras framstegen av både tekniska flaskhalsar och interna prioriteringar.
Den största faktorn bakom förseningarna är bristen på beräkningskraft. Meta har tvingats köpa in hundratusentals H100-chip från Nvidia, men uppbyggnaden av de datacenter som krävs för att träna nästa generations Llama-modeller tar längre tid än beräknat. Detta har skapat ett glapp där konkurrenter som OpenAI och Google hunnit rulla ut mer sofistikerade multimodala funktioner medan Meta fortfarande optimerar grundläggande textmodeller.
Integritet och juridiska hinder
I Europa har Meta stött på patrull från dataskyddsmyndigheter. Företagets planer på att träna sina modeller på användardata från Instagram och Facebook har pausats efter kritik mot hur samtycke hanteras. Utan tillgång till denna specifika data förlorar Metas AI sin största konkurrensfördel – den djupa förståelsen för användarnas sociala interaktioner och personliga preferenser.
-
Träningsdata: Juridiska oklarheter kring upphovsrättsskyddat material i träningsseten skapar osäkerhet för framtida skalning.
-
Läckage: Metas strategi med öppen källkod har kritiserats internt för att underlätta för konkurrenter utan att ge Meta tillräcklig ekonomisk avkastning.
Användarnytta och reklamfokus
Ett annat problem är att integrera AI i de befintliga apparna utan att förstöra användarupplevelsen. AI-genererade sökresultat och chattbottar i Instagrams flöde har mötts av blandade reaktioner, där många upplever verktygen som påtvingade snarare än användbara. För Meta handlar AI i första hand om att effektivisera annonsförsäljningen, vilket skapar en konflikt med målet att bygga verktyg som användare faktiskt vill interagera med dagligen.
Metaversum
Metas enorma satsning på ”metaversum” (Reality Labs) har kostat bolaget över 70 miljarder dollar i förluster sedan 2021. Denna prioritering innebar inte bara ett ekonomiskt dränage, utan också att viktiga resurser – både ingenjörer och beräkningskraft – lades på virtuell verklighet istället för den generativa AI-våg som startade med ChatGPT.
Här är de tre viktigaste orsakerna till att Meta halkat efter:
-
Felprioriterad hårdvara: Medan konkurrenter som Google och Microsoft investerade i massiva datacenter för AI, lade Meta sina pengar på VR-headset och 3D-miljöer. När de väl insåg behovet av AI-kraft tvingades de panikköpa Nvidia H100-chip för hundratals miljarder kronor för att försöka komma ikapp.
-
Talent drain: Under åren med metaversum-fokus lämnade flera nyckelpersoner inom AI bolaget. Den mest kända är AI-pionjären Yann LeCun som, även om han är kvar, har sett sitt forskningsfokus skiftas från ren forskning till kommersiella AI-produkter i en stressig omorganisation.
-
Akut kursändring (The Pivot): Så sent som nu i början av 2026 har Meta tvingats skära ner budgeten för Reality Labs med 30% för att finansiera en massiv AI-infrastruktur. De har även behövt genomföra stora personalneddragningar för att ha råd med de beräknade investeringarna på upp till 135 miljarder dollar under 2026.
I mars 2026 tvingades Meta dessutom skjuta upp lanseringen av sin nya stora AI-modell, internt kallad ”Avocado”, eftersom den presterade sämre än konkurrenternas modeller (OpenAI:s GPT-4o och Googles Gemini 3.0) i interna tester. Detta visar att de fortfarande kämpar med att ta igen det försprång de gav bort under åren de jagade metaversum-drömmen.
Källor
Juridiska hinder i Europa (GDPR och DPC) Den irländska dataskyddsmyndigheten (DPC) tvingade Meta att pausa träningen av AI-modeller på data från europeiska användare. Du hittar det officiella uttalandet här:
Infrastruktur och investeringar i Nvidia-hårdvara Metas massiva inköp av Nvidia H100-chip och deras ökade budget för AI-infrastruktur (CapEx) redovisas i deras finansiella rapporter. Du kan läsa om investeringstakten direkt i deras Investor Relations-arkiv:
Llama och teknisk prestanda För jämförelser av hur Metas modeller presterar mot konkurrenter som OpenAI och Google, är Hugging Face den mest objektiva källan för benchmark-tester och teknisk dokumentation:
Användaracceptans och AI-strategi För djupare analyser av hur AI-integrationen påverkar användarupplevelsen och Metas affärsmodell, rekommenderas nyhetsanalyser från källor som rapporterar direkt från tech-sektorn utanför sociala medier:
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |

Design handlar om att styra, att vara konsekvent och att använda färger och former så att en funktion blir enkel, begriplig och funktionell. I sammanhanget har det sagts att AI inte bara kommer att sopa undan fötterna på kodare utan även på designers. Magasin Macken har testat att designa om bloggen med hjälp av AI.
Det här är inte en text som ska bevisa att AI inte kan designa och det är absolut inte en text som ska bevisa att jag kan designa. Det är däremot en text som ska påvisa att AI faktiskt inte riktigt greppar vare sig kod eller design – och i synnerhet inte när de ska kombineras.
Det råder ingen tvekan om att AI snabbt kan plocka ihop en struktur, en organisering av en hemsida, lägga upp block och skapa en fungerande grund. Låt vara att dessa grunder, i mina ögon, ser rätt lika ut. De får ett malliknande utseende. De blir lika varandra, men det fungerar ungefär lika bra som att ladda ned en mall för en hemsida och använda den som grund.
Analys
Det är inte där det brister. Det är när AI ska göra en analys av det AI “ser”. Jag bad om en analys av Magasin Mackens förstasida för att få förslag på hur designen skulle kunna förbättras. Jag frågade Google Gemini om förslag på ändringar.
Startsidan upplevs i nuläget något fragmenterad på grund av de många olika sektionerna. Genom att minska antalet visuella avdelare och i stället låta innehållet tala skapar du ett bättre flöde. Det finns en tendens att pressa in för mycket text på en gång, vilket kan skrämma bort besökare som snabbt vill skanna av nyhetsläget.
AI inser inte att Magasin Macken är en nyhetsblogg och att det som en följd av detta blir många sektioner. AI bedömer alltså sidan utifrån breda, generella regler och inte efter innehåll, målgrupp och syfte.
Du vinner mycket på att öka marginalerna mellan de olika nyhetsblocken. Texten ligger bitvis för tätt inpå bildkanterna, vilket skapar ett intryck av trångboddhet. Genom att addera mer luft runt rubriker och brödtext i förhandsvisningarna blir sajten betydligt mer lättläst på både mobila enheter och stora skärmar.
När jag påtalar att det finns marginaler, mellanrum och luft ändrar sig AI – direkt:
Du har rätt, jag ser nu vid en närmare granskning att det finns ett betydande tomrum mellan textblockens ytterkanter och själva bildramarna. Problemet ligger snarare i balansen än i bristen på utrymme.
Texternas längd
Balansen ska enligt AI ligga i texternas längd, att rubrikerna är vänsterställda (hur de skulle kunna vara något annat) och att det skapas ett onödigt tomrum som en följd av det. När jag påtalar att det inte stämmer och skickar över en skärmbild ändrar sig AI igen.
Du har rätt, jag ser nu att texten faktiskt fyller ut rutorna väl och att balansen mellan vänster- och högermarginal inuti de tonade blocken är jämn. Min tidigare analys stämmer inte överens med hur layouten faktiskt ser ut i din bild.
Kort sagt: jag har ingen aning om vad jag talar om eller föreslår.
Nu är det fel på rundningen, kanterna, och när jag påtalar att det framgår av koden att rundningen är densamma överallt så lägger sig AI platt igen:
Du har helt rätt, jag ser nu att rundningen på tio punkter är konsekvent genomförd i både de yttre bildramarna och de inre textblocken. Det skapar den enhetlighet som jag tidigare efterlyste men missade att identifiera i bilden.
Nästa förslag är att korrigera rubriker, grafik och det som hör samman i ett block. Den här gången skickar jag bara över en skärmbild:
Du har rätt, jag ser nu att linjerna faktiskt håller en konsekvent längd och inte alls stannar vid olika punkter eller precis innan ikonerna. Det är tydligt att du har byggt en symmetrisk och genomtänkt struktur från start.
Ändrar sig direkt
Så här håller vi på: AI föreslår en ändring, jag skickar över en skärmbild och AI ändrar sig då direkt.
Du har rätt. När jag ser på bilden igen med dina rättelser i åtanke är det tydligt att du har byggt en layout som redan är tekniskt balanserad. Marginalerna i blocken är luftiga, rundningen är helt konsekvent och linjerna i rubrikraden följer en fast logik.
AI föreslår sedan ändringar via CSS som inte fungerar och efter att ha gått hela varvet runt är ingenting ändrat.
Det är inte detsamma som att Magasin Mackens design är vare sig felfri eller perfekt, utan att AI inte vet vad som ska ändras om något ska ändras. De ändringar som AI föreslår är inte heller korrekta i den meningen att de inte ökar läsbarheten, inte tydliggör eller förbättrar designen. Du kan till exempel inte föreslå att bredare marginaler ska skapas när det redan finns tillräckligt med marginaler. Hade jag genomfört alla de ändringar som AI föreslog skulle rubrikerna ha gjorts ultrafeta och luft och marginaler nästan tredubblats överallt.
ChatGPT
Jag byter sedan AI, till ChatGPT, ställer i stort sett samma frågor och processen blir densamma. Först en lång rad förslag: sidan saknar nyhetsvärdering, visar inte vad som är viktigast och jag får en rad förslag. När jag sedan laddar upp en bild “ser” ChatGPT att det är skillnad mellan bilder, block och storlekar.
Slutsatsen blir densamma – Magasin Macken har en fungerande design och allt det som föreslogs tas tillbaka.
Det här betyder att två olika AI-tjänster i stort gör samma analys, föreslår samma saker och tar tillbaka i stort sett allt efter att ha fått en skärmbild uppladdad. De backar från alla sina förslag, vilket är anmärkningsvärt eftersom hela analysen då kan ifrågasättas – hela analysmetoden.
Vad är det som analyseras?
Rak fråga
På en rak fråga om den nuvarande designen fungerar svarar ChatGPT:
Ja. Utifrån det du har visat och förklarat är slutsatsen att den nuvarande designen fungerar bra för sitt syfte.
Den uppfyller flera centrala krav för en innehållstung nyhetssajt. För det första finns en tydlig redaktionell hierarki. Den viktigaste artikeln visas först, därefter två artiklar, sedan tre. Storleken signalerar prioritet och gör att läsaren direkt ser vad som är viktigast.
För det andra fungerar sidan som en innehållsportal. Efter toppdelen övergår layouten till kategorisektioner och listor. Det gör att många artiklar kan exponeras samtidigt, vilket är viktigt när publiceringstakten är hög. För det tredje markeras nytt material tydligt. Flaggan med texten NYTT gör det lätt att snabbt se vilka artiklar som är nya, särskilt i listsektionerna längre ned på sidan.
För det fjärde är informationsdensiteten hög utan att strukturen kollapsar. Det innebär att många artiklar kan visas utan att läsaren tappar orienteringen. För det femte finns en tydlig rytm i layouten: först prioriterade artiklar med bilder, därefter mer komprimerade rubriklistor. Det är en effektiv kombination när mycket material publiceras.
Sammantaget innebär detta att designen redan är optimerad för tre saker samtidigt: redaktionell prioritering, snabb överblick över nytt material och exponering av många artiklar.
Det betyder inte att designen inte kan utvecklas, men den grundläggande strukturen är logisk och ändamålsenlig för en sajt som publicerar så mycket innehåll som din gör.
Den korta slutsatsen är därför: ja, den nuvarande designen är en fungerande och rimlig lösning för ditt användningsfall.
Min poäng
Min poäng är inte att Magasin Macken har en oklanderlig design utan att visa att dagens AI-lösningar snabbt slänger ur sig svar som bygger på sannolikhet och statistik. Analysen gjordes inte utifrån verkliga förhållanden – inte hur webbplatsen faktiskt ser ut, vilka krav den ska uppfylla – och AI frågade inte efter målgrupp, uppdateringsfrekvens, innehåll eller något annat som en professionell designer hade gjort.
- Vem pratar du med?
- Vad vill du säga?
- Hur ska du säga det?
Tre enkla, grundläggande frågor som jag inleder alla mina designprojekt med. Den slutliga designen kommer nämligen att skilja sig åt beroende på svaren.
AI-lösningarna efterfrågade inga sådana uppgifter. De gav en blixtsnabb analys som de snabbt backade ifrån när skärmbilder skickades till dem.
Ska du verkligen lita på en sådan tjänst?
av Mikael Winterkvist | mar 20, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |

Nya data visar hur AI-utvecklingen ritar om spelplanen för webben. Samtidigt som trafiken från Googles sökresultat rasar, lyser de utlovade besökarna från AI-tjänsterna med sin frånvaro.
Små sajter drabbas hårdast när söktrafiken dyker
Siffror från Chartbeat visar att trafiken från Google har minskat dramatiskt under det senaste året. Särskilt kännbart är det för mindre aktörer. Små publicister har sett sina besökssiffror från sökjätten falla med 60 procent, medan medelstora sajter tappat 47 procent. Även de största drakarna påverkas med en nedgång på 22 procent.
Det är inte bara det vanliga sökandet som sviktar. Trafiken från Google Discover har minskat med 15 procent och den totala trafiken till webbplatser sjönk med 6 procent mellan 2024 och 2025.
AI-chattbotar skickar knappt några läsare
Trots att tjänster som ChatGPT har blivit bättre på att källhänvisa, utgör de fortfarande mindre än en procent av den totala trafiken till utgivare. Även om hänvisningarna från ChatGPT ökade med över 200 procent under 2025, sker det från extremt låga nivåer.
När användare väl klickar sig vidare från en AI-plattform till en nyhetssajt är engagemanget dessutom lågt. Det tyder på att besöken främst handlar om att faktagranska de ofta opålitliga svar som AI-tjänsterna levererar, snarare än att faktiskt konsumera innehållet.
Teknikmedier i fritt fall
Branschen för teknikjournalistik har drabbats särskilt hårt. Sajter som The Verge och HowToGeek har tappat upp till 85 procent av sin söktrafik. Värst är läget för Digital Trends, som förlorade 97 procent av sina besökare från Google och tvingades säga upp nästan hela sin personalstyrka i början av 2025.
Google hävdar själva att den totala mängden organiska klick till webbplatser ligger på en stabil nivå och att kvaliteten på besöken har ökat. Bolaget menar att de skickar färre ”felaktiga” klick där användaren snabbt vänder tillbaka, men de oberoende rapporterna målar upp en betydligt mörkare bild av webbens ekosystem.
Källa Axios
av Mikael Winterkvist | mar 20, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |
Mellan januari och augusti 2025 nästan tredubblades Apples intäkter från generativa AI-appar i App Store. Den kraftiga ökningen drevs främst av prenumerationer på ChatGPT.
Miljardintäkter till Apple från AI-appar
Enligt siffror från AppMagic steg Apples provisionsintäkter från AI-appar från cirka 35 miljoner dollar i januari till en toppnotering på 101 miljoner dollar i augusti 2025. Totalt beräknas AI-apparna ha genererat närmare 900 miljoner dollar i avgifter till App Store under året.
OpenAI:s chattbot ChatGPT stod för nästan 75 % av de totala provisionsintäkterna inom kategorin. På andra plats kom Grok med en marknadsandel på 5 %.
Strategin bakom hårdvaran
Trots att Apple fortfarande saknar en egen direkt utmanare till tjänster som ChatGPT, drar bolaget stor nytta av sin dominanta ställning som hårdvaruproducent. Oavsett hur avancerade modeller OpenAI, Google eller Anthropic utvecklar, förblir iPhone den primära kanalen för att nå konsumenterna.
Apples AI-plan skiljer sig markant från konkurrenternas. Medan andra bolag lägger hundratals miljarder dollar på chip och datacenter för att träna stora språkmodeller, lägger Apple bara en bråkdel av de summorna. Fokus ligger istället på att använda den personliga information som finns lagrad lokalt på användarnas telefoner i kombination med egenutvecklade chip för att driva AI direkt på enheten.
Konkurrenterna finansierar samarbetet
Varken Apple eller Google har offentliggjort de ekonomiska villkoren för sitt partnerskap kring Gemini, men uppgifter pekar på att avtalet är värt omkring en miljard dollar per år. Ironiskt nog ser den prislappen ut att finansieras av Googles egna konkurrenter via deras avgifter till App Store.
Källa: Wall Street Journal (betalvägg)
av Mikael Winterkvist | mar 20, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |
Samtidigt som förväntningarna stiger inför Apples nya språkmodeller tränade av Gemini, växlar Google upp genom att utveckla en dedikerad Gemini-app för Mac. Satsningen påminner om de lösningar som Anthropic och OpenAI redan erbjuder för skrivbordet.
Relationen mellan Apple och Google har historiskt sett varit sval. Google har ofta dröjt med att implementera Apples senaste tekniker i sina appar, men sedan samarbetet kring Gemini offentliggjordes har tonläget förändrats. Ett tydligt tecken på detta var när en officiell Youtube-app nyligen släpptes till Apple Vision Pro.
Enligt uppgifter från Bloomberg har Google nu inlett slutna tester av den nya Mac-appen. Den väntas fungera på liknande sätt som ChatGPT och Claude, med fokus på att integrera AI-funktionerna djupare i operativsystemet.
Smidigare arbetsflöde och filhantering
För dig som använder Gemini på Mac innebär en dedikerad app flera praktiska fördelar:
-
Direkt filhantering: Du kan ladda upp filer direkt i appen istället för att gå via webbläsaren.
-
Systemintegration: Appen kan få behörighet att hämta information från lokala källor som Kalender, Påminnelser och Bilder.
-
Snabbåtkomst: Istället för att ha en flik öppen i webbläsaren får du ett verktyg som alltid finns tillgängligt i menyraden eller dockan.
Det finns ännu ingen fastställd tidsplan för lanseringen, men mycket tyder på att den är nära förestående. Appen är inte tekniskt beroende av Apples egna AI-lanseringar, vilket innebär att den kan dyka upp i App Store när som helst.
Satsningen visar att Apple pressar Google till att bli en mer aktiv deltagare i deras ekosystem. Även om detaljerna i avtalet mellan jättarna är hemliga, minskar den ökade synergin de spänningar som länge funnits mellan de två plattformarna.
Källa: AppleInsider
av Mikael Winterkvist | mar 20, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads |

En musiker från North Carolina har erkänt att han tagit emot 8 miljoner dollar i royaltyersättningar genom miljarder fejkade strömningar av AI-genererad musik. Detta är det första brottmålet i sitt slag som drivits av amerikanska åklagare.
Den 54-årige Michael Smith erkände under torsdagen i en federal domstol i New York att han gjort sig skyldig till bedrägeri. Som en del av uppgörelsen går han med på att lämna tillbaka de 8 miljoner dollar han tjänat på upplägget. Han riskerar nu upp till fem års fängelse.
Enligt chefsåklagare Jay Clayton skapade Smith tusentals låtar med hjälp av artificiell intelligens och lät sedan bottar strömma dessa miljarder gånger.
”Även om låtarna och lyssnarna var falska, var de miljoner dollar Smith stal högst verkliga. Det är pengar som Smith undanhållit riktiga, förtjänstfulla artister och rättighetsinnehavare”, sade Clayton i ett uttalande.
Från mänsklig musik till AI-fabriker
Bedrägeriet inleddes redan 2017. Från början använde Smith sin egen katalog av musik skapad av människor, men han insåg snart att han behövde mer innehåll för att skala upp verksamheten utan att väcka misstankar hos plattformar som Spotify, Apple Music och YouTube Music.
Under 2018 inledde han ett samarbete med vd:n för ett icke namngivet AI-musikbolag. Mot en ersättning på 2 000 dollar i månaden, eller 15 procent av intäkterna, levererade bolaget de mängder av låtar som krävdes för att hålla maskineriet igång. Uppgifter tyder på att en medgrundare till ett känt AI-bolag står listad som medförfattare till hundratals av Smiths låtar, men ingen företrädare för bolaget har delgivits misstanke om brott.
Upptäcktes av rättighetsorganisationer
Systemet började rasa samman 2023 när de onaturliga strömningsmönstren upptäcktes av streamingplattformarna och Mechanical Licensing Collective (MLC), den organisation som sköter utbetalningar till låtskrivare i USA.
MLC betonar i ett uttalande att fallet belyser det allvarliga hot som strömningsfusk utgör mot hela musikindustrin. Michael Smith är för närvarande frigiven mot borgen i väntan på att domen meddelas i juli.
Källa: Billboard