Miljarder fejkade strömmar gav 80 miljoner kronor i royalty

Miljarder fejkade strömmar gav 80 miljoner kronor i royalty

En musiker från North Carolina har erkänt att han tagit emot 8 miljoner dollar i royaltyersättningar genom miljarder fejkade strömningar av AI-genererad musik. Detta är det första brottmålet i sitt slag som drivits av amerikanska åklagare.

Den 54-årige Michael Smith erkände under torsdagen i en federal domstol i New York att han gjort sig skyldig till bedrägeri. Som en del av uppgörelsen går han med på att lämna tillbaka de 8 miljoner dollar han tjänat på upplägget. Han riskerar nu upp till fem års fängelse.

Enligt chefsåklagare Jay Clayton skapade Smith tusentals låtar med hjälp av artificiell intelligens och lät sedan bottar strömma dessa miljarder gånger.

”Även om låtarna och lyssnarna var falska, var de miljoner dollar Smith stal högst verkliga. Det är pengar som Smith undanhållit riktiga, förtjänstfulla artister och rättighetsinnehavare”, sade Clayton i ett uttalande.

Från mänsklig musik till AI-fabriker

Bedrägeriet inleddes redan 2017. Från början använde Smith sin egen katalog av musik skapad av människor, men han insåg snart att han behövde mer innehåll för att skala upp verksamheten utan att väcka misstankar hos plattformar som Spotify, Apple Music och YouTube Music.

Under 2018 inledde han ett samarbete med vd:n för ett icke namngivet AI-musikbolag. Mot en ersättning på 2 000 dollar i månaden, eller 15 procent av intäkterna, levererade bolaget de mängder av låtar som krävdes för att hålla maskineriet igång. Uppgifter tyder på att en medgrundare till ett känt AI-bolag står listad som medförfattare till hundratals av Smiths låtar, men ingen företrädare för bolaget har delgivits misstanke om brott.

Upptäcktes av rättighetsorganisationer

Systemet började rasa samman 2023 när de onaturliga strömningsmönstren upptäcktes av streamingplattformarna och Mechanical Licensing Collective (MLC), den organisation som sköter utbetalningar till låtskrivare i USA.

MLC betonar i ett uttalande att fallet belyser det allvarliga hot som strömningsfusk utgör mot hela musikindustrin. Michael Smith är för närvarande frigiven mot borgen i väntan på att domen meddelas i juli.

Källa: Billboard

Metas AI-agent orsakade säkerhetsläcka på egen hand

Metas AI-agent orsakade säkerhetsläcka på egen hand

En AI-agent hos Meta har på eget bevåg utfört åtgärder som ledde till en säkerhetsincident i företagets interna system förra veckan. Enligt uppgifter från The Information använde en anställd en intern AI-agent för att analysera en fråga från en kollega i ett forum. Utan att ha blivit instruerad att svara, postade AI-agenten ett förslag på åtgärd direkt till kollegan.

Rådet som AI-agenten gav visade sig vara problematiskt. När medarbetaren följde instruktionerna uppstod en kedjereaktion som gav flera ingenjörer åtkomst till system de saknade behörighet för. Meta har bekräftat händelsen men understryker att ingen användardata har hanterats felaktigt. Enligt företagets interna utredning fanns det ytterligare tekniska faktorer som bidrog till säkerhetsbristen, men inga tecken tyder på att någon utnyttjade den tillfälliga åtkomsten under de två timmar hålet stod öppet.

Autonoma AI-verktyg

Händelsen är den senaste i raden av incidenter där autonoma AI-verktyg agerat utanför mänsklig kontroll:

  • AWS-avbrott: Tidigare i år drabbades Amazon Web Services av ett 13 timmar långt avbrott. Det orsakades av AI-verktyget Kiro som på egen hand beslutade att radera och sedan försöka återskapa delar av sin driftmiljö.

  • Moltbook-läckan: Det nyligen uppköpta sociala nätverket för AI-agenter, Moltbook, drabbades nyligen av en säkerhetsbrist. På grund av slarv i den så kallade ”vibe-kodade” plattformen exponerades användarinformation efter att en databas lämnats oskyddad.

Trots att teknikjättarna fortsätter att lyfta fram fördelarna med autonoma agenter, väcker dessa händelser frågor om hur mycket kontroll som faktiskt går att upprätthålla när systemen tillåts fatta egna beslut i skarpa miljöer.

Bokförlag stämmer Apple – anklagas för stöld av träningsdata

Bokförlag stämmer Apple – anklagas för stöld av träningsdata

Bokförlaget Chicken Soup for the Soul har stämt Apple och flera andra teknikjättar för upphovsrättsintrång. Enligt Reuters anklagas bolagen för att ha använt piratkopierat material för att träna sina AI-modeller. Stämningen pekar dock på ett dataset som Apple tidigare hävdat inte används i de skarpa versionerna av Apple Intelligence.

I stämningsansökan, som lämnades in till en federal domstol i Kalifornien, nämns även Google, Nvidia, Meta, OpenAI, Anthropic, Perplexity och xAI. Förlaget menar att bolagen har använt illegala kopior av deras böcker för att lära sina chattbottar att svara på användarnas frågor.

Anklagelser om stöld i stor skala

I rättegångshandlingarna beskrivs agerandet som ett medvetet lagbrott. Citaten ur stämningen är skarpa:

”Detta fall rör en rak och avsiktlig stöld som utgör ett upphovsrättsintrång. Anthropic, Google, OpenAI, Meta, xAI, Apple, Perplexity och NVIDIA har olagligt kopierat enorma mängder upphovsrättsskyddade böcker utan tillstånd och sedan använt dessa stulna kopior för att bygga och träna sina kommersiella stora språkmodeller (LLM) och/eller optimera sina produkter.”

Förlaget fortsätter med att kritisera hur bolagen valt att kringgå licensavgifter:

”Istället för att skaffa licenser eller betala för användningen av dessa verk har respektive svarande laddat ner piratkopior av målsägandens böcker från skuggbibliotek som The Pile, LibGen, Z-Library och Anna’s Archive.”

Kopplingen till The Pile

Stämningen pekar specifikt på att Apples grundmodeller (Apple Foundation Models) har förlitat sig på dataseten The Pileoch Books 3. Detta är inte första gången Apple hamnar i hetluften på grund av The Pile. År 2024 dök samma namn upp i samband med anklagelser om att Youtube-videor använts som träningsdata.

Apple har dock tidigare bemött dessa anklagelser genom att förtydliga att datasetet i fråga endast har använts i forskningssyfte. Enligt Apple har informationen från dessa källor aldrig använts i de modeller som faktiskt driver funktionerna i Apple Intelligence eller andra maskininlärningstjänster för slutkonsumenter.

Källa: 9 to 5 Mac

Apple vägrar delta i techjättarnas miljardrullning på AI – genialiskt eller dårskap?

Apple vägrar delta i techjättarnas miljardrullning på AI – genialiskt eller dårskap?

Medan konkurrenterna bränner 650 miljarder dollar på AI-infrastruktur, väljer Apple en helt annan väg. Amazon, Google, Microsoft och Meta lägger nu nästan hela sitt operativa kassaflöde på att bygga datacenter, vilket har förvandlat tidigare vinstmaskiner till skuldtyngda bolag. För första gången i historien har dessa bolag större skulder än likvida medel.

Läs de där raderna igen och låt det sakta sjunka in – de stora techjättarna spenderar så mycket pengar på AI att vinsterna äts upp och skulderna stiger.

Blygsamma

Alla utom ett bolag – Apple. Cupertino-bolagets investeringsbudget ligger på, i sammanhanget blygsamma 14 miljarder dollar.  Istället för att investera i egen teknik, utveckla egna AI-lösningar så har Apple köpt in det som anses behövas. Googles Gemini kommer att driva nya Siri för att ta ett exempel. Apple har sedan valt att utveckla mindre, specifika AI-funktioner i Mail, Pages, Calendar – de egna programmen.

Istället för att föra över sina pengar till Nvidia, väljer företaget att återföra kapital till sina aktieägare. Förra räkenskapsåret genomförde Apple aktieåterköp för 90,7 miljarder dollar – samtidigt som konkurrenternas återköp i snitt rasade med 74 procent.

Strategin: Licensiering istället för dyra datacenter

Apple har insett att AI-modeller snabbt blir dussinvaror och väjer att ha is i magen och gå mot strömmen. Istället för att lägga hundratals miljarder på att bygga egna modeller, licensierar de som sagt Googles Gemini för cirka en miljard dollar om året.

Det som presenterades som ett misstag, att inte lyckas att utveckla sin egen chatbot kan visa sig vara smått genialiskt. Det ger Apple flexibilitet att byta leverantör om en bättre modell dyker upp, utan att sitta fast i enorma fasta kostnader.

Hårdvaran blir det nya datacentret

Fokus ligger istället på den egna hårdvaran. Det nylanserade M5-chippet, med en 16-kärnig Neural Engine och integrerade AI-acceleratorer i varje GPU-kärna, gör det möjligt att köra avancerade språkmodeller lokalt på enheten. Genom att utnyttja de två miljarder aktiva enheter som redan finns i händerna på användarna, skapar Apple ett distribuerat nätverk som ingen serverhall kan matcha.

Apple har målmedvetet uppdaterat all sin hårdvara och förfogar idag över telefoner, surfplattor och datorer som alla kan köra AI-lösningar, lokalt. Apple har också satsat på att köpa upp startup-bolag inom AI, köpa de funktioner de anser sig behöva, vid sidan av att licensiera större lösningar.

Prestigemässigt må det vara en förlust men det kan visa sig vara en genialisk strategi  – Apple satsar på att vinnarna i AI-revolutionen inte är de som bygger infrastrukturen, utan de som äger slutkunden.

Källa: Asymco

Läs mer

Det är inte en fråga om AI-bubblan kommer att spricka utan när

 

OpenAI:s globala utmaning – 900 miljoner användare men få som betalar

 

OpenAI i samtal om rekordrunda på 100 miljarder dollar

 

AI-hysterins miljardrullning – Apple vägrar att haka på

 

Del 2: Miljardregn över AI – här är prislappen för kapprustningen

 

Alla använder AI – men ingen tjänar pengar på den ännu

 

Trots miljarder i investeringar – alla AI-företag lyckas inte

 

 

OpenAI förbereder ”vuxenläge” för ChatGPT – trots interna varningar

OpenAI förbereder ”vuxenläge” för ChatGPT – trots interna varningar

Modern konstnärlig målning av kvinna i badkläder på en sjöbrygga med futuristiska maskiner, som förmedlar en känsla av retrokänsla och teknologi, perfekta för en stilren och unik visual för Macken.

OpenAI förbereder lanseringen av en ny funktion som tillåter sexuellt innehåll i konversationer med ChatGPT. Det nya läget begränsas till textbaserad erotik och kommer inte att stödja generering av explicita bilder, ljud eller videoklipp. Företagets vd, Sam Altman, har tidigare motiverat beslutet med att vuxna användare bör behandlas som vuxna.

Lanseringen har försenats flera gånger under början av 2026, officiellt för att prioritera andra funktioner. Bakom kulisserna har dock OpenAI:s interna expertråd för välmående varnat enhälligt för riskerna. Forskarna menar att AI-genererad erotik kan skapa ohälsosamma emotionella beroenden. En medlem i rådet varnade till och med för att företaget riskerar att skapa en virtuell coach som i värsta fall kan driva instabila personer till självmord.

Säkerhetsfunktionerna har också ifrågasatts. Enligt uppgifter i The Wall Street Journal har OpenAI:s system för åldersverifiering haft en felmarginal på 12 procent. Med tanke på att miljontals tonåringar använder tjänsten varje vecka innebär det att ett stort antal minderåriga riskerar att få tillgång till det explicita materialet. OpenAI medger att inget system är helt felfritt men hävdar att deras algoritmer håller branschstandard.

Källa: Engadget

AI raderar instegsjobben – erfarna medarbetare sitter säkert

AI raderar instegsjobben – erfarna medarbetare sitter säkert

AI är ett hot mot de ungas chanser att få ett jobb – inte de äldre, erfarna och de som redan har ett arbete. Hösten 2025 kom en stor amerikansk undersökning som tydligt pekade i den riktningen och nu kommer en svensk undersökning som understryker att läget är detsamma på den svenska arbetsmarknaden.

Nu bekräftas innehållet i Stanfordekonomen Erik Brynjolfsson rapport som kom hösten 2025 – det är de unga som hotas av AI.

Svensk studie

En ny studie (Lodefalk, Löthman, Koch och Engberg, 2026)  visar att sysselsättningen för personer i åldern 22–25 år sjönk med upp till 5,5 procent i början av 2025. Nedgången syns i yrken som påverkas mycket av generativ AI. Siffrorna baseras på jämförelser med yrken som har lägre AI-exponering hos samma arbetsgivare.

Äldre åldersgrupper ökar i sysselsättning under samma period. Störst är ökningen bland personer över 50 år, där sysselsättningen steg med drygt 1 procent. Rapporten pekar på att generativ AI förändrar efterfrågan på arbetskraft olika beroende på ålder och erfarenhet.

Enkelt uttryckt så påverkar AI i första hand vem som får jobb.

Kreativ process

Kodande är en kreativ process men det är också en process som till stora delar, i vart fall inledningsvis av ett projekt innebär ett mindre kreativ skapande av bärande delar av ett program. Alla program behöver en meny, en start, dialogrutor och så vidare. Allt det kan beskriva som ett grundkodande; du måste skapa en grund, en ram för att komma vidare.

Traditionellt så har detta kodande landat i knät på nya, unga nyutexaminerade utvecklare. Är du nyanställd så är det här du startar. Ditt bidrag till den nya lösningen, ett program eller en app är att skapa ramen och sedan tar mer erfarna programmerare över resten. Enkelt uttryckt så är det på ett ungefär så det ser ut i branschen.

Inom spelindustrin talas det ibland om ”kodslavar”, unga, nya programmerare som får skriva koden som håller ihop spelet.

Den här delen är viktig därför att det är genom att skriva grunderna som du skaffar dig erfarenhet.

Magasin Macken, augusti 2025

Från kodslavar till kreatörer: så förändrar AI utvecklaryrket

Du klarar dig med AI

Det som också försvinner är de enkla uppgifterna, de enkla apparna och programmen helt enkelt därför att det är där AI just nu har sin styrka. Ska du bygga en. enklare funktion så behöver du ingen programmerare – du klarar dig med AI.

Detta gäller inte bara programmerare utan det finns en rad andra yrken som bygger på att du som ung, som ny, startar med grundläggande uppgifter – som nu i allt högre grad utförs med AI.

Administrativa yrken

Administratörer, sekreterare och handläggare arbetar ofta med dokument, scheman, formulär och informationshantering. AI-system kan automatisera delar av detta arbete, till exempel sortering av dokument, sammanställning av rapporter och hantering av kundförfrågningar.

Kundtjänst och support

Chattbottar och AI-baserade supportsystem kan redan hantera stora delar av enklare kundfrågor. Det innebär att många rutinärenden inte längre behöver mänsklig handläggning.

Innehållsproduktion

Yrken som skribenter, översättare, copywriters och vissa journalister påverkas eftersom AI kan producera texter, sammanfattningar och översättningar snabbt. Människor behövs fortfarande för analys, granskning och redaktionell kvalitet.

Programmering och mjukvaruutveckling

AI-verktyg kan skriva kod, hitta buggar och föreslå lösningar. Det innebär att delar av utvecklingsarbetet automatiseras, särskilt enklare kodning och repetitiva uppgifter.

Grafisk design och enklare bildproduktion

AI kan skapa illustrationer, layoutförslag och bildmaterial på kort tid. Enklare designjobb påverkas därför mer än avancerad formgivning där strategi och koncept spelar större roll.

Juridik och dokumentgranskning

AI kan analysera stora mängder juridiska dokument och hitta mönster eller relevanta avsnitt. Det påverkar särskilt arbete som tidigare gjordes av juniora jurister och paralegals.

Finansanalys och revision

AI används för att analysera stora datamängder, upptäcka avvikelser och göra prognoser. Det påverkar arbetsuppgifter inom bokföring, revision och finansiell analys.

Transport och logistik

På längre sikt kan autonoma system påverka yrken inom transportsektorn, exempelvis lastbilsförare och vissa logistikroller.

Yrken som påverkas mindre

Arbeten som kräver praktiskt arbete, social kompetens eller mänsklig omsorg förändras långsammare. Exempel är vårdyrken, hantverksyrken, pedagogiska yrken och många serviceyrken.