AI-funktioner, särskilt de som bygger på stora språkmodeller som ChatGPT, kan ibland “hallucinera” – generera påhittad, felaktig eller vilseledande information som presenteras med stor övertygelse. Det här är ett känt fenomen inom artificiell intelligens, och det har flera orsaker.
Grunden till hallucinationer ligger i hur dessa modeller fungerar. En språkmodell tränas inte på att förstå fakta i traditionell mening, utan på att förutsäga vilket ord som sannolikt kommer härnäst i en mening baserat på enorma mängder textdata. Det betyder att modellen är optimerad för att skapa språkligt flytande och övertygande svar – inte nödvändigtvis korrekta.
Gissar
När modellen får en fråga där underlaget är otydligt, saknas i träningen eller är för komplext, gissar den utifrån sannolikhet och mönster. Det kan till exempel leda till att modellen “hittar på” en boktitel som låter trovärdig, nämner en lag som inte existerar, eller tillskriver någon ett citat de aldrig sagt. Den gör det inte av illvilja, utan för att den inte vet bättre – den har inga faktiska uppfattningar om vad som är sant eller falskt.
Hallucinationer blir också vanligare i följande situationer:
När användarens fråga rör smala eller nischade ämnen
När svaret kräver färsk information efter modellens kunskapsstopp
När modellen ombeds resonera fritt eller spekulera
Minska
För att minska hallucinationer används allt oftare verktyg som faktaförankring (retrieval-augmented generation), där modellen kopplas till externa databaser eller söktjänster, samt filter, verifieringssystem och användarfeedback.
Kort sagt: språkmodeller hallucinerar för att de är tränade på att efterlikna språk, inte förstå verkligheten. De är duktiga på att låta kloka – men inte alltid på att ha rätt.
Så tycker ChatGPT att jag ser ut – efter att ha laddat upp ett porträtt och beställt en illustrerad bild där jag sitter och skriver.
AI, artificiell intelligens, branschens nya modeord och som likt magiskt stoff sprids över snart sagt varenda app, program, funktion och tjänst. Allt ska ha AI vare sig det är användbart, funktionellt eller om det ger användaren någon som helst nytta.
Låt oss nu fastslå det en gång för alla – AI klarar inte allt, är inte bäst på allt och kan inte användas till allt. Ibland är AI ett effektiv verktyg, en hjälp och ett stöd som vi människor kan använda för att jobba snabbare, smartare och mera effektivt. Kom nu ihåg att dessa kritiska rader skrivs av en som använder AI i olika former dagligen, som uppskattar den hjälp och de verktyg AI kan vara.
Jag är alltså i grunden mycket positiv till AI men det innebär inte att jag använder AI till allt, att jag tror att AI fungerar för allt och att AI kan fixa allt. Tvärtom – ju mer jag använder AI desto tydligare så framstår AI tekniska begränsningar i allt mera tydlig dager. Jag ser också hur snart sagt varenda halvtaskig app, program eller tjänst får AI-stöd därför att det är ”the shit” och det alla måste ha – AI.
Dassiga
I ärlighetens namn så produceras mängder av dassiga lösningar just nu som bara lockar till sig folk därför att någon klistrat AI på det de har skapat. Det som produceras och som skapas är också rätt dassiga därför att som du vet ”skit in – skit ut”. Med AI så blir det bara dyrare skit därför att alla som skapar något med AI tänker ta bra betalt – så länge som det nu går innan ett nytt modeord lanseras i branschen.
Du kan skapa hemsidor med AI – standardiserade, i grunden rätt enkla saker som du lika gärna hade kunnat skapa med mallar som kostar mindre, som genereras snabbare och där du kan slänga in text och bilder och få ihop något som ser anständigt ut utan att ta omvägen runt AI. Tro mig, jag har provat och det som producerats och spottas ut är en rad block och boxar som ska fyllas med innehåll. Det är en smula spartanskt och det handlar mer om organisation och struktur än om design. En grund att bygga vidare på.
Riktigt illa blir det när du försöker skapa innehåll med AI, bilder, grafik och texter – och du alltså försöker ta en snabb genväg för att snabbt få upp något som du inte behöver skämmas för. Ärligt talat då får du skylla dig själv för i bästa fall får du ut texter som är överdrivet positiva, som gödslar med en massa positiva omdömen så att texten till slut stockar sig i halsen. Du får ut något som kan liknas vid Apples KeyNotes, på senare år, där allt är fantastiskt, ”amazing”, ”sensationell” och ”fantastic”, slutklämmen brukar vara att det du just tuggat i dig är något som bara Apple kunnat producera.
Jodå, Apple gör förbaskat bra saker, oftast, men deras keynotes och produktvisningar, numera, är sliskiga redovisningar där det tävlas i att pressa in så många adjektiv som det är möjligt på kortast tid.
Logga
Du kan försöka pressa fram en ny logga med AI och du kan till och med få något som prickar rätt hyggligt men du kan också få fram något som inte fungerar alls men som ser bra ut. För det är nämligen så att det som ser bra ut, inte alltid fungerar. En gång i tiden skruvades hemsidor ihop med Adobes Flash och ett av de värsta exemplen jag sett i den världen var en billtillverkare som bjöd in dig till sitt eget ”universe”, universum. Jag som är teknisk intresserad fascinerades över alla flygande saker, alla animeringar och ljud, effekterna och den avancerade tekniska lösningen. Först i efterhand ställde jag mig frågan varför?
Det var ju en biltillverkare – borde inte de satsa på att sälja bilar istället för att bygga avancerade webbplatser?
Sängar
Jag har suttit och titta på tillverkare av sängar som tycker att det här med att sova är någon slags djup filosofisk sysselsättning och som kryddade webbplatsen med massor av kloka ord, olika närbilder på detaljer och som presenterade hela sitt budskap på engelska fast målgruppen var svenska återförsäljare. Dessutom gömdes all teknisk information i flummiga PDF-filer. Det var snyggt, elegant, utan minsta tvekan men de nådde inte målgruppen.
Jag har en kompis, han säljer sängar, och han säger:
– Strunta i allt det där, kom in i butiken, lägg dig i sängen, känn efter och bestäm, dig sen.
Han säljer en massa sängar ska ni veta.
Hörlurar
Jag har en annan god vän som kränger hörlurar och ljudprylar. Han har samma filosofi – dra igång en fet låt, sätt prylarna över öronen och lyssna. Det du tycker att det fungerar – fungerar för dig och det är ju ändå trots allt dina öron.
Min poäng är – AI kan inte ersätta en känsla, ett intryck och en upplevelse. Ska du pricka din målgrupp så lita på dig själv, det du kan och vet – inte på att AI ska kunna göra detsamma.
Tro inte att AI kan rita en bra, fungerande, tydligt kommunicerande logotyp som är ditt företags märke och varumärke utåt. Det krävs en kreativ skalle till det. Kör du på AI-spåret så blir det högst sannolikt billigare men ytterst, ytterst sällan bra.
Detsamma gäller kod, en kreativ sysselsättning. AI kan spruta ur sig kod men inte bra kod, inte ännu. AI kan ersätta det som ”kodslavar” gör – standardkod för menyer, placeholders och grundkod men när det kräver kreativitet så räcker inte AI riktigt till, ännu.
Slutsats
Konklusion – AI är ett verktyg som fungerar som alla andra verktyg. Ibland är AI i vägen och ibland är AI ett sätt att jobba smartare, snabbare och mera effektivt men det är ingen frälsare. Det är ingen digital Jesus som kommer ridande på en åsna för att hjälpa dig med att gå på vatten.
Ibland är AI en dassig lösning som fått lite magiskt stoff i form av AI och just nu spyr branschen ur sig mer skräp än någonsin – allt med två bokstäver som används för att sminka grisen.
Builder.ai drog in närmare 450 miljoner dollar under sju år, fram till nu då bolaget ansökt om konkursskydd enligt brittisk lagstiftning. Nya uppgifter gör gällande att det som utmålades en som en app, ett program och en tjänst där att skapa appar med AI- stöd i själva verket kodades av människor.
”Fake it till you make it” är ett uttryck som används för att beskriva verksamheter, bolag och organisationer som säger en sak men som gör något helt annat. Builder.ai, med finansiell uppbackning av bland andra Microsoft och Qatars statliga investeringsfond skulle skapa en tjänst där vem som helst kunde bygga sin egen app, utan att behöva kunna skriva kod.
Konkursskydd
Det är så Builder.ai delvis framställs fortfarande, även efter det att bolaget ansökt om konkursskydd.
Företaget var tidigare känt som Engineer.ai och en rapport från The Wall Street Journal 2019 avslöjade att startupen använde mänskliga ingenjörer snarare än AI för det mesta av sitt kodningsarbete. Builder.ai var mer öppna med att människor var inblandade men hamnade i ekonomiska problem. I februari 2025 utsågs en ny VD, Manpreet Ratia, som tog över efter grundaren Sachin Dev Duggal.
1 miljard
Bolaget, en gång värderat till runt 1 miljard dollar har nu ansökt om konkursskydd, lämnats över i händerna på en förvaltare som ska se om det finns några värden kvar, om, det går att starta upp verksamheten igen (rekonstruktion) eller om bolaget ska säljas i delar för att leverantörer och andra fordringsägare ska kunna få tillbaka några pengar.
Det tog inte lång stund efter det att OpenAI meddelat att de köper Jonny Ives bolag så startade spekulationerna – vad är det de tänker bygga?
Direkt efter gårdagens bombnedslag om att OpenAI hade förvärvat Jony Ives AI-startup för att bilda ett nytt företag som heter io, började hela teknikvärlden omedelbart fråga: ”Okej, men vad är det?”
Mystiska
Nu har Apple-läckaren Ming-Chi Kou delat med sig av vad han har kunnat samla in om den mystiska io-enheten.
Enligt Kuo är massproduktionen av enheten planerad att börja 2027, och montering och leverans kommer att ske utanför Kina för att minska geopolitiska risker. Kuo säger att Vietnam för närvarande är den mest sannolika monteringsplatsen.
Finanstidningen The Wall Street Journal rapporterar att OpenAI och Jony Ive planerar att leverera 100 miljoner enheter av sina AI-drivna enheter.
Frågetecknen
Ett av de största frågetecknen kring produkten är hur folk kommer att enheten, då det redan har rapporterats att det inte är en smartphone det handlar om eller några smarta glasögon. Kuo säger att enhetens nuvarande formfaktor är ”kompakt och elegant som en iPod Shuffle”, och den är för närvarande lite större än Humanes AI Pin. Han sa också att enheten är avsedd att bäras runt halsen, vilket är en formfaktor som företag som Limitless har experimenterat med.
Startupföretaget Builder.ai, som specialiserar sig på artificiell intelligens och som haft Microsoft och Qatar Investment Authority i ryggen som finansiärer, har ansökt om insolvens i Storbritannien, vilket motsvarar det amerikanska konkursskyddet enligt Chapter 11 i USA.
”idag kommer Engineer.ai Corporation, känt som Builder.ai, att inleda insolvensförfaranden och utse en förvaltare för att hantera företagets angelägenheter.”
Uttalandet fortsatte med att säga: ”Trots vårt nuvarande teams outtröttliga ansträngningar och att vi utforskar alla möjliga alternativ har företaget inte kunnat återhämta sig från historiska utmaningar och tidigare beslut som har satt betydande press på dess finansiella ställning.”
Företaget tillade att deras ”omedelbara prioritet är att stödja våra anställda, kunder och partners genom denna svåra tid. Vi kommer att arbeta nära de utsedda administratörerna för att säkerställa en ordnad process och för att utforska alla tillgängliga alternativ för delar av verksamheten, där det är möjligt. Vi vill uttrycka vår uppriktiga tacksamhet till våra anställda för deras engagemang och hårda arbete, till våra kunder för deras lojalitet och till våra partners och leverantörer för deras stöd under åren.”
Kodning
Builder.ai har samlat in uppskattningsvis 450 miljoner dollar under de senaste sju åren och den huvudsakliga affärsidén har varit att utveckla ett AI-stött verktyg där du ska kunna skapa en app utan att ha kunskaper i kodning.
Jony Ive, Apples tidigare designchef, kommer att bidra med sin designexpertis till OpenAI, då hans AI-hårdvaruföretag, io, förvärvas av AI-forsknings- och distributionsföretaget.
Köpet, som tillkännagavs den 21 maj 2025, innebär att Ive och hans designföretag, LoveFrom, tar på sig ”djupt design- och kreativt ansvar” för att forma ”framtida utseende och känsla för AI” genom en ny familj av enheter.
Skärmar
OpenAI förvärvar Ives företag, io, i en heltäckande transaktion som värderar io till 6,5 miljarder dollar. Detta följer ett tvåårigt samarbete mellan Ive, LoveFrom och OpenAI:s VD Sam Altman, med fokus på att få konsumenter att gå ”bortom skärmar”, enligt The Wall Street Journal. Medan specifika produkter är obekräftade, inkluderar alternativ som övervägs hörlurar och andra kamerautrustade enheter.
