av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Bluesky, Mastodon, Threads, Tipset: TV och Film
Utredningen av mordet på Olof Palme är en av världens största utredningar, om inte världens största utredning. Det handlar om runt 250 hyllmetrar med pärmar och papper. Det är förhör, tips, utredningar och analyser, men mordet är att betrakta som olöst 40 år efter att Olof Palme sköts den 28 februari 1986.
Kort innan utredningen lades ned av chefsåklagaren Krister Petersson 2020, då den så kallade Skandia-mannen pekades ut som sannolik mördare, hade allt material digitaliserats. Fem år senare avförs Skandia-mannen som sannolik mördare, och jakten på mördaren är tillbaka på ruta ett.
Konspirationen
Under åren har den ena mer fantasifulla konspirationsteorin efter den andra presenterats. Det är allt från PKK till högerextremistiska poliser.
Så här i efterhand kan det konstateras att en rad allvarliga fel begicks under de viktiga första timmarna. Det kom den så kallade Granskningskommissionen fram till efter att ha gått igenom utredningen under tre år – från 1996 till 1999. Det första, som kanske var helt avgörande, var att den dåvarande länspolischefen Hans Holmér gjorde sig själv till förundersökningsledare, vilket han juridiskt inte hade rätt till.
Enligt svensk lag:
- Åklagare leder förundersökningar vid grova brott som mord.
- Polisen genomför utredningsåtgärderna under åklagarens ledning.
Holmér var inte åklagare, och hans låsning vid PKK-spåret inledningsvis ledde till att han tvingades avgå 1987, runt ett år efter skotten på Sveavägen.
Holmér talade om att lägga pussel, visade upp olika fantombilder och kallade till en spektakulär presskonferens med två Magnum-revolvrar i händerna. Under hans ledning drevs utredningen åt fel håll, i vart fall inte närmare ett gripande av en misstänkt gärningsman.
Granskningskommissionen
Granskningskommissionen kunde också räkna upp en lång rad lika märkliga som allvarliga misstag. Försvarsstaben fick reda på mordet via ett telefonsamtal från ambassaden i USA, i ett läge där det svenska kuppförsvaret borde ha aktiverats. Poliser i tjänst sattes inte direkt in i jakten på Olof Palmes mördare. Avspärrningarna runt mordplatsen var initialt alldeles för små, vilket innebar att teknisk bevisning kan ha kontaminerats.
I alla dessa teorier och konspirationer fanns enskilda gärningsmän med, liksom högerextremistiska poliser och militärer. Det som nutiden ofta glömmer bort när Palme diskuteras är att det fanns ett djupt Palmehat inom vissa kretsar, ett hat som delvis finns kvar även i nutid. Palme sågs som landsförrädare och attackerades hätskt från olika grupper.
Databasteknik
Frågan är då om AI, modern datateknik och modern databasteknik kan bidra med en lösning.
AI- och databasteknik kan samordna enorma mängder data, analysera fram kontakter och bindningar mellan grupper och enskilda och komma ihåg dem. Modern teknik kan även göra sannolikhetsanalyser utifrån mängden kontaktpunkter. Det är högst sannolikt att det är till stor hjälp när så enorma mängder data ska gås igenom, som när det handlar om Palmeutredningen. Ett enkelt överslag säger att det skulle ta en enskild läsare runt tio år att läsa allt material och alla dokument.
Nu finns en nyproducerad dokumentär på TV4 om hur en grupp enskilda med specialistkunskaper inom AI, databaser och modern datateknik har slagit sig samman, byggt en AI, AiNA, och matat in allt som offentliggjorts i utredningen samt information från tidningsartiklar, poddar och tv-program. Det ska sägas att hela utredningen inte finns med. Det finns fortfarande delar av utredningen som är belagda med sekretess.
Information saknas
Under sammanställningen av allt material, och när ett specifikt spår pekar mot en grupp fallskärmsjägare, visar det sig att viktig information saknas. Däribland flygningar och radarbilder på var gruppen landat i direkt anslutning till mordet. Det innebär inte att de är mördare, lika lite som andra märkligheter innebär att någon är skyldig till mordet eller har deltagit i det, men mordet på Olof Palme måste ses i ett historiskt perspektiv och mot bakgrund av en mycket uttalad rysskräck. Det är grunden till Palmehatet, en tro på att landets statsminister var i färd med att sälja ut Sverige till Sovjetunionen.
Därför är det vare sig otänkbart eller ologiskt att mördaren, och den eventuella grupp som kan ha varit inblandad, finns i de här grupperna.
Dokumentären, I tre delar, hittar du på: TVPlay
av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Bluesky, Mastodon, Notiser, Threads
OpenAI is well on its way to reporting 1 billion weekly active ChatGPT users. The company today claims 900 million weekly active users, a 350% increase since just 18 months ago.
More than 5% of weekly active users are paid consumer subscribers, the company adds.
ChatGPT is where people start with AI, with more than 900M weekly active users, and we now have more than 50 million consumer subscribers. Subscriber momentum accelerated meaningfully to start the year, with January and February on track to be the largest months for new subscribers in our history. People use ChatGPT to learn, write, plan, and build. As usage scales, the product improves in ways people feel immediately: faster responses, higher reliability, stronger safety, and more consistent performance.
Källa: 9to5mac
av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads
Det är lätt att glömma hur långt mobiltekniken har kommit. Den första iPhone som lanserades 2007 var på sin tid en banbrytande produkt med pekskärm, sms, webbläsare och multimedia i en och samma enhet.
Under huven satt en enkel processor som var tillräcklig för grundläggande uppgifter som samtal, sms och enkel webbsurfning. Den hade inga separata grafik- eller neurala processorer och den presterade på en helt annan nivå än dagens smartphones.
iPhone 17 Pro Max som lanseras idag är istället en maskin i en annan storleksordning. Den drivs av Apples senaste A-serie-chip som är utformat för avancerade beräkningar, grafik och artificiell intelligens. Det är en flerkärnig processor med hög prestanda i både CPU och GPU, tillsammans med en kraftfull neural motor för maskininlärning. Det innebär att enheten klarar ett helt annat spektrum av uppgifter, från realtidsbildbehandling till komplexa AI-beräkningar och grafikintensiva spel.
Skillnaden mellan då och nu kan bara förstås i perspektiv. Prestandaökningen är inte linjär utan exponentiell. Den moderna processorn är hundratals gånger mer kraftfull än den som satt i original-iPhone. Det handlar inte bara om snabbare laddning av appar eller bättre spelgrafik, utan om en fundamental förmåga att hantera uppgifter som inte ens var möjliga för 15–20 år sedan. Funktioner som röststyrning, avancerad bildigenkänning, realtidsöversättning och generativ AI bygger på den enorma beräkningskraft som dagens chip levererar.
Den första iPhone var en pionjär som satte standarden för vad en smartphone kunde vara. iPhone 17 Pro Max är i dag en plattform för avancerad digital interaktion och kreativt arbete. Att jämföra dem är nästan som att jämföra en tidig bil med dagens supersportbilar. Bägge fyller samma grundläggande funktion, men kapaciteten, prestandan och möjligheterna skiljer sig dramatiskt.
För användaren betyder detta konkret snabbare respons, längre livslängd för appar och funktioner, bättre strömhantering, mer avancerade verktyg för skapande och ett försprång i uppgifter som kräver beräkningar i realtid. Samtidigt speglar utvecklingen en bredare trend i teknikens historia där varje ny generation bygger vidare på föregångarnas idéer men tar dem till en nivå som bara går att förstå i efterhand.
Skillnaden mellan iPhone 1 och iPhone 17 Pro Max är inte bara en fråga om snabbare hårdvara. Den säger något om hur teknik och människors digitala liv har utvecklats tillsammans. Den första modellen öppnade dörren. Dagens modell bygger vidare på det med en kraft och ett omfång som för bara några år sedan hade låtit som ren science fiction.
Tabell
| Egenskap |
iPhone (2007) |
iPhone 17 Pro Max |
| Lanseringsår |
2007 |
2020-talet |
| Processor |
Enkelkärnig ARM11, cirka 412 MHz |
Modern flerkärnig Apple-processor (A-serie) |
| Grafik |
Enkel integrerad grafik |
Avancerad flerkärnig GPU |
| Neural motor |
Saknas |
Dedikerad Neural Engine för AI |
| RAM |
128 MB |
Flera gigabyte |
| Lagring |
4–16 GB |
Upp till 1 TB eller mer |
| Skärm |
3,5 tum LCD, 320 × 480 pixlar |
Stor OLED med hög upplösning och hög uppdateringsfrekvens |
| Kamera |
2 MP, ingen videoinspelning |
Flera kameror, 4K/Pro-video och avancerad bildbehandling |
| Biometri |
Saknas |
Face ID |
| Prestanda |
Referens |
Hundratals gånger högre beräkningskapacitet |
av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads
En äldre man, vitt hård, vitt skägg tar plats vid mikrofonen med en gitarr i sin hand. Han sjunger med mörk röst, om saknad, en son som inte kommer och juryn, America’s Got Talent, faller i gråt liksom publiken.
Sångaren sägs heta Michael Bennet, eller Mikhail Bennet, och han en distinkt, djup röst, sjunger ned inlevelse medan en tpår trillar nedför hans kind.
Det är bara ett fel med hela scenen, hela videon, musiken och med Michael Bennet – hans finns inte, existerar inte utan allt är AI-genererat.
https://youtu.be/xZkUdcyat6k?si=YQX9z677QePdGvAq
Michael Bennet har aldrig framträtt inför America’s Got Talent och söker du på hans videor på YouTube så dyker en AI-genererad person upp med lite olika ansiktsdrag, det är inte alltid samma person.
https://youtube.com/shorts/6b–maqPQkg?si=hu7NvfxbIF45VBnM
En av videorna beskriver hans emotionella framträdande – som aldrig har ägt rum, det har inte hänt:
Michael Bennett delivers one of the most emotional performances ever seen on America’s Got Talent. In this moving audition, Michael Bennett AGT sings his original song, ”Maybe One Day,” a tribute that left the judges and the entire audience in tears. Many are calling this the most heartbreaking moment of the season. If you are looking for the full Michael Bennett performance or the latest viral clips from America’s Got Talent, this is a must-watch. The raw emotion in ”Maybe One Day” captures a feeling of hope and longing that resonates with everyone.
av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Bluesky, Mastodon, Spel, Threads
Tre decennier har gått sedan Pokémon först såg dagens ljus i Japan 1996. Det som började som ett Game Boy-spel med blygsam budget har vuxit till ett av världens största underhållningsfenomen. Få spelserier har haft samma kulturella genomslag eller visat samma uthållighet över tid.
Bakom idén stod Satoshi Tajiri, som inspirerades av sin barndoms fascination för att samla insekter. Tanken var enkel men genial: spelaren skulle ge sig ut i en fantasivärld, fånga varelser, träna dem och byta med andra spelare. Den tekniska lösningen med länk-kabel mellan två Game Boy-enheter gjorde bytet möjligt och skapade ett socialt inslag som blev avgörande för seriens identitet.
1996
De första spelen, Pokémon Red och Green, lanserades i Japan 1996 och följdes senare av internationella versioner. Kombinationen av samlande, strategi och tydliga, karismatiska monster träffade rätt. Varje Pokémon hade ett namn, en typ och en utvecklingskedja, vilket gav spelarna långsiktiga mål och en känsla av progression.
Expansionen gick snabbt. En animerad tv-serie introducerade karaktärer som Ash och Pikachu för en global publik. Samlarkortsspelet blev en enorm kommersiell framgång. Filmer, leksaker och andra produkter förvandlade Pokémon till ett multimedialt universum. Varumärket blev tidigt ett av Nintendos starkaste kort och en symbol för 1990-talets spelkultur.
Under de trettio år som följt har serien utvecklats i takt med tekniken. Från tvådimensionell grafik på en monokrom skärm har Pokémon gått vidare till färgstarka, öppna världar på moderna konsoler. Nya generationer av spel har introducerat nya regioner och hundratals nya varelser. Spelmekaniken har fördjupats, men kärnan har förblivit densamma: fånga, träna, byt och tävla.
2016
2016 blev ytterligare en milstolpe när Pokémon Go lanserades. Mobilappen tog konceptet ut i verkligheten genom förstärkt verklighet och lockade miljontals människor att röra sig i sina städer på jakt efter virtuella monster. Spelet visade att varumärket kunde anpassas till nya plattformar och nå en publik långt utanför traditionella spelare.
I dag är Pokémon ett av världens mest värdefulla underhållningsvarumärken. Spelen säljer i miljontals exemplar varje generation. Samlarkorten har fått en ny popularitetsvåg. Tävlingar och e-sportevenemang samlar deltagare från hela världen. Nya tv-serier och filmer fortsätter att produceras.
Milstolpe
Nu när Pokémon fyller trettio år så det mer än en nostalgisk milstolpe. Det är ett bevis på att en tydlig idé, konsekvent vidareutveckling och starka karaktärer kan skapa något som överlever flera tekniska skiften. Den lilla idén om att samla fantasivarelser har blivit ett globalt kulturfenomen, och resan tycks långt ifrån över.
av Mikael Winterkvist | mar 1, 2026 | Bluesky, Humor, Mastodon, Threads
Det finns uppdateringar och så finns det uppdateringar. I den senare kategorin hittar vi de funktioner som aldrig presenterades på någon keynote men som uppenbarligen borde ha funnits hela tiden.
I den senaste, helt påhittade versionen av iOS introduceras till exempel Prokrastineringsläge. Funktionen känner av när du öppnar en viktig arbetsapp och byter diskret ut den mot väderappen, Bilder eller en slumpmässig artikel om något fullständigt irrelevant. Systemet gör det med största omsorg för att skydda dig från produktivitet. Efter tre försök att återgå till arbetet visas en vänlig notis: “Du verkar stressad. Här är en video med en golden retriever.”
iPadOS går ännu längre med Multitasking Max Ultra. Funktionen låter dig öppna så många appar samtidigt att ingen av dem egentligen går att använda. Skärmen delas upp i elva fönster, tre flytande paneler och ett mystiskt hörn som bara visar en kalender från 2017. Apple kallar det för total överblick. Användare kallar det för existentiell förvirring.
macOS har naturligtvis fått en avancerad funktion vid namn Spotlight Pro Max Insight. Den är tänkt att hitta exakt det du söker, men tolkar i stället dina inre känslor. Söker du efter “budget” föreslår systemet en semester. Söker du efter “deadline” öppnas automatiskt en spellista med lugn pianomusik. Söker du efter “problem” visar datorn ett foto på dig själv taget med den inbyggda kameran och texten “Vi jobbar på det.”
En annan nyhet är Batteriprognos Plus i iOS. Funktionen räknar inte bara ut hur länge batteriet räcker utan hur länge du själv räcker innan du behöver kaffe. När energinivån sjunker under kritisk nivå dimmas skärmen och en diskret röst säger: “Det är inte telefonen som behöver laddas.”
iPadOS har även fått Penn-telepati för Apple Pencil. Du behöver inte längre skriva. Du tänker bara intensivt på vad du vill ha ned på skärmen. Resultatet blir ofta något helt annat än det du tänkte, men systemet skyller på bristande koncentration.
macOS rundar av med den mest efterlängtade funktionen av alla: Autokorrigering för möten. När du accepterar ett videomöte analyserar datorn din kalender, din puls och din ansiktsmimik. Om systemet bedömer att mötet är onödigt kraschar internetanslutningen exakt tre sekunder efter att du har sagt “Hör ni mig?”
Ingen av dessa funktioner existerar i verkligheten. Flera av dem känns ändå märkligt rimliga.
