Metas gigantiska felsatsning på metaversum skapar akut AI-kris

Metas gigantiska felsatsning på metaversum skapar akut AI-kris

Meta brottas med stora utmaningar i att omsätta sina massiva investeringar i AI till stabila och lönsamma tjänster. Trots att Mark Zuckerberg har styrt om företagets resurser från metaversum till artificiell intelligens, hindras framstegen av både tekniska flaskhalsar och interna prioriteringar.

Den största faktorn bakom förseningarna är bristen på beräkningskraft. Meta har tvingats köpa in hundratusentals H100-chip från Nvidia, men uppbyggnaden av de datacenter som krävs för att träna nästa generations Llama-modeller tar längre tid än beräknat. Detta har skapat ett glapp där konkurrenter som OpenAI och Google hunnit rulla ut mer sofistikerade multimodala funktioner medan Meta fortfarande optimerar grundläggande textmodeller.

Integritet och juridiska hinder

I Europa har Meta stött på patrull från dataskyddsmyndigheter. Företagets planer på att träna sina modeller på användardata från Instagram och Facebook har pausats efter kritik mot hur samtycke hanteras. Utan tillgång till denna specifika data förlorar Metas AI sin största konkurrensfördel – den djupa förståelsen för användarnas sociala interaktioner och personliga preferenser.

  • Träningsdata: Juridiska oklarheter kring upphovsrättsskyddat material i träningsseten skapar osäkerhet för framtida skalning.

  • Läckage: Metas strategi med öppen källkod har kritiserats internt för att underlätta för konkurrenter utan att ge Meta tillräcklig ekonomisk avkastning.

Användarnytta och reklamfokus

Ett annat problem är att integrera AI i de befintliga apparna utan att förstöra användarupplevelsen. AI-genererade sökresultat och chattbottar i Instagrams flöde har mötts av blandade reaktioner, där många upplever verktygen som påtvingade snarare än användbara. För Meta handlar AI i första hand om att effektivisera annonsförsäljningen, vilket skapar en konflikt med målet att bygga verktyg som användare faktiskt vill interagera med dagligen.

Metaversum

Metas enorma satsning på ”metaversum” (Reality Labs) har kostat bolaget över 70 miljarder dollar i förluster sedan 2021. Denna prioritering innebar inte bara ett ekonomiskt dränage, utan också att viktiga resurser – både ingenjörer och beräkningskraft – lades på virtuell verklighet istället för den generativa AI-våg som startade med ChatGPT.

Här är de tre viktigaste orsakerna till att Meta halkat efter:

  • Felprioriterad hårdvara: Medan konkurrenter som Google och Microsoft investerade i massiva datacenter för AI, lade Meta sina pengar på VR-headset och 3D-miljöer. När de väl insåg behovet av AI-kraft tvingades de panikköpa Nvidia H100-chip för hundratals miljarder kronor för att försöka komma ikapp.

  • Talent drain: Under åren med metaversum-fokus lämnade flera nyckelpersoner inom AI bolaget. Den mest kända är AI-pionjären Yann LeCun som, även om han är kvar, har sett sitt forskningsfokus skiftas från ren forskning till kommersiella AI-produkter i en stressig omorganisation.

  • Akut kursändring (The Pivot): Så sent som nu i början av 2026 har Meta tvingats skära ner budgeten för Reality Labs med 30% för att finansiera en massiv AI-infrastruktur. De har även behövt genomföra stora personalneddragningar för att ha råd med de beräknade investeringarna på upp till 135 miljarder dollar under 2026.

I mars 2026 tvingades Meta dessutom skjuta upp lanseringen av sin nya stora AI-modell, internt kallad ”Avocado”, eftersom den presterade sämre än konkurrenternas modeller (OpenAI:s GPT-4o och Googles Gemini 3.0) i interna tester. Detta visar att de fortfarande kämpar med att ta igen det försprång de gav bort under åren de jagade metaversum-drömmen.

Källor

Juridiska hinder i Europa (GDPR och DPC) Den irländska dataskyddsmyndigheten (DPC) tvingade Meta att pausa träningen av AI-modeller på data från europeiska användare. Du hittar det officiella uttalandet här:

Infrastruktur och investeringar i Nvidia-hårdvara Metas massiva inköp av Nvidia H100-chip och deras ökade budget för AI-infrastruktur (CapEx) redovisas i deras finansiella rapporter. Du kan läsa om investeringstakten direkt i deras Investor Relations-arkiv:

Llama och teknisk prestanda För jämförelser av hur Metas modeller presterar mot konkurrenter som OpenAI och Google, är Hugging Face den mest objektiva källan för benchmark-tester och teknisk dokumentation:

Användaracceptans och AI-strategi För djupare analyser av hur AI-integrationen påverkar användarupplevelsen och Metas affärsmodell, rekommenderas nyhetsanalyser från källor som rapporterar direkt från tech-sektorn utanför sociala medier:

Magasin Macken testar säkerhetsprogram – deras support

Magasin Macken testar säkerhetsprogram – deras support

1. Alternativtext: Mindre man som visar mobilen med verkstadstjänster i en verkstadsmiljö, fokus på service och batteribyte.

Det råder ingen brist på säkerhetsprogram för din hemsida, din blogg eller din e-butik, men hur bra är de, eller rättare sagt hur bra är deras support?

Magasin MACKEN beslöt sig för att ta reda på det och det som testats är alltså inte hur bra, eller hur dåligt programmen (plins) fungerar, inte vilka hot de klarar att så emot eller hur mycket de påverkar prestandan, inte programmen i sig, utan deras suport.

Ett säkerhetsprogram är ju en speciell typ av program och händer det något så måste du kunna luta på att supporten fungerar – trots eventuell tidskillnad mellan Sverige och det land där supportern sitter.

Programmen

Macken valde ut tre av de större:

  • Sucuri
  • Shield Security
  • Wordfence

Sucuri har en lösning med scanner för skadlig kod, en brandväggslösning och trafikövervakning. Det är också det dyraste programmet och den dyraste lösningen av de tre med ett startpris på 229 dollar per år.

Shield Security innehåller brandvägg, regler för att hantera IP-nummer och en rad säkerhetsfunktioner. Priset startar på 119 Euro per år, motsvarande 137 dollar per år.

Wordfence – brandvägg, scanning, 2FA och trafikövervakning för 149 dollar per år.

Liknande lösningar, liknande funktioner och på det hela tre likvärdiga lösningar sett till funktioner.

Supporten

Så hur fungeras deras support?

Hur snabbt får du svar, i Sverige, och vilken kvalitet är det på svaren?

I alla tre fallen så handlade det om att programmet inte fungerade efter installation – ett delvis påhittat problem men ett problem som en användare, kund och köpare skulle kunna råka ut för.

Wordfence svarade inom en timme vilket är mer än godkänt och svaret var rakt på sak, löste installtionsproblemet snabbt.

Security Shield var ännu snabbare, ned mot 30 minuter och problemet löstes omgående.

Sucuri skryter om att 99 procent av alla kunder som skickar in ett supportärende är nöjda på sina hemsida men det tog 16 timmar innan supporten besvarade vår ticket, med en lösning på problemet.

Artiga svar

I alla tre fallen var det artiga, korrekta svar så det var inte kvaliteten på svaren som skolade de tre åt – det var tiden innan du som kund fick ett svar. Sucuri svarade förvisso efter 5 timmar men det var ett automatgenererat svar som berättade att nu hade ärendet flyttats till någon som snart (shortly) skulle höra av sig och hjälpa till. ”Shortly” i det här fallet var alltså ytterligare 11 timmar.

Allt det här kan ju vara tillfälligheter, olika belastning i antalet ärenden eller hur mänga som jobbar i supporten just den här dagen då vi bestämde oss för att skicka in våra ärenden. Testen är inte vetenskap med andra ord utan rätt och slätt – en test.

Se det som en fingervisning snarare och ska du välja program, ett säkerhetsprogram, kontrollera var supportern sitter för enbart tidsskillnaden kan innebära att när något händer, när du behöver snabb hjälp så sover supportavdelningen. Det behöver även supportavdelningar göra ibland.

Nu börjar det klarna runt iPhone Fold – den kanske inte är så dum ändå?

Nu börjar det klarna runt iPhone Fold – den kanske inte är så dum ändå?

blank

En vikbara iPhone har länge varit ett av mobilbranschens mest envisa rykte. Samsung, Huawei och flera andra tillverkare har redan lanserat modeller som kan vikas ihop som en bok eller ett snäckskal. Apple har däremot hållit sig utanför. Trots det återkommer uppgifter gång på gång om att företaget arbetar med en egen lösning.

Någon officiell produkt finns ännu inte, men en rad uppgifter från leverantörskedjan och etablerade Apple-analytiker ger en bild av vad Apple kan vara på väg att utveckla.

Flera analytiker menar att Apple under flera år har testat olika konstruktioner för en vikbar iPhone. Uppgifterna pekar mot en design där telefonen öppnas som en bok. I stängt läge fungerar den som en vanlig iPhone med en yttre skärm. När enheten fälls upp förvandlas den till en betydligt större skärm, ungefär i storlek med en liten surfplatta. Den typen av konstruktion används redan av andra tillverkare, men Apples fokus sägs ligga på att göra lösningen mer robust och mindre kompromissfylld.

Efter år av rykten om två olika vikbara spår pekar allt nu på att Apple har skrotat planerna på en mindre ”flip-modell”. Istället satsar företaget allt på en ultra-premium-enhet, ofta kallad iPhone Fold, som förväntas landa lagom till iPhone 18-serien under hösten 2026.

Skärmen

Skärmen är ett av de största tekniska problemen. Vikbara telefoner har länge haft ett synligt veck i mitten där skärmen böjs. Apple sägs arbeta med paneler som ska minska eller nästan eliminera detta veck. Leverantörsuppgifter pekar mot OLED-paneler i storleksklassen runt sju till åtta tum när telefonen är uppfälld. Flera rapporter har också nämnt att Apple testar olika gångjärnskonstruktioner för att göra mekaniken stabil och slitstark.

Just gångjärnet anses vara en avgörande komponent. En vikbar telefon måste kunna öppnas och stängas tusentals gånger utan att konstruktionen blir glapp eller att skärmen skadas. Patent som Apple har lämnat in beskriver olika lösningar för hur trycket i skärmen kan fördelas när den böjs. En del av dessa patent handlar om materiallager som ska skydda skärmen och samtidigt göra den mer flexibel.

Tjocklek

En annan fråga gäller tjocklek och batteri. Vikbara telefoner riskerar att bli både tjockare och tyngre än vanliga modeller. Apple brukar lägga stor vikt vid att enheter ska kännas tunna och välbalanserade, vilket gör konstruktionen mer komplicerad. Flera analytiker menar därför att Apple väntar tills tekniken gör det möjligt att bygga en vikbar telefon utan att kompromissa för mycket med storlek och batteritid.

Tidpunkten för en lansering är fortfarande osäker. Flera bedömare inom Apples leverantörskedja pekar mot mitten av detta decennium som en möjlig startpunkt. Andra menar att Apple kan vänta ännu längre om tekniken inte uppfyller företagets krav på hållbarhet och användarupplevelse.

Priset

Priset väntas i så fall bli högt. Vikbara telefoner ligger i dag i ett av mobilmarknadens dyraste segment. En vikbar iPhone skulle sannolikt placeras i den absoluta toppklassen och bli en av Apples mest exklusiva modeller.

Apples strategi har ofta varit att vänta tills en teknik är mogen innan den introduceras i företagets egna produkter. Historien med smarta klockor och surfplattor visar att Apple ofta går in senare än konkurrenterna, men försöker förfina konceptet och göra det mer användbart i vardagen.

Frågan är därför inte bara om Apple utvecklar en vikbar iPhone. Den större frågan är när företaget anser att tekniken är redo. Ryktena fortsätter att cirkulera, men tills Apple själv presenterar en produkt återstår bara en sak: att vänta och se om nästa stora steg för iPhone faktiskt blir en skärm som kan vikas.

Poängen

Så vad skulle poängen med en vikbar iPhone vara då förutom det uppenbara, en store skärm?

Ta en titt på bilden ovan där kalendern visas i ena delen och filer i den andra delen. Där kan poängen och den funktion finnas som motiverar en vikbar iPhone. Två appar rullar, parallellt och samtidigt och det har sina uppenbara fördelar om du exempelvis söker igenom filer i molnet och kan se dem öppnade i skärmens andra del.

Här finns en en ny funktion, en funktion som tar tillvara den delade skärmen och kommer det en iPhone Fold så rakna md att Apple har utvecklat andra lösningar för en vikbar iPhone.

Priset lär landa högt, räkna med att iPhone Fold bryter igenom 20 000 kronors-gränsen för startmodellen.

AI och design – eller hur en ChatBot föreslog onödiga och icke fungerande lösningar

AI och design – eller hur en ChatBot föreslog onödiga och icke fungerande lösningar

Fyrkantig tecknad stil av en auktion i ett gammalt bibliotek, med elegant man i svart kostym som håller i en pinne och kvinnliga samt manliga personer som överser en maskin för att kopiera dokument.

Design handlar om att styra, att vara konsekvent och att använda färger och former så att en funktion blir enkel, begriplig och funktionell. I sammanhanget har det sagts att AI inte bara kommer att sopa undan fötterna på kodare utan även på designers. Magasin Macken har testat att designa om bloggen med hjälp av AI.

Det här är inte en text som ska bevisa att AI inte kan designa och det är absolut inte en text som ska bevisa att jag kan designa. Det är däremot en text som ska påvisa att AI faktiskt inte riktigt greppar vare sig kod eller design – och i synnerhet inte när de ska kombineras.

Det råder ingen tvekan om att AI snabbt kan plocka ihop en struktur, en organisering av en hemsida, lägga upp block och skapa en fungerande grund. Låt vara att dessa grunder, i mina ögon, ser rätt lika ut. De får ett malliknande utseende. De blir lika varandra, men det fungerar ungefär lika bra som att ladda ned en mall för en hemsida och använda den som grund.

Analys

Det är inte där det brister. Det är när AI ska göra en analys av det AI “ser”. Jag bad om en analys av Magasin Mackens förstasida för att få förslag på hur designen skulle kunna förbättras. Jag frågade Google Gemini om förslag på ändringar.

Startsidan upplevs i nuläget något fragmenterad på grund av de många olika sektionerna. Genom att minska antalet visuella avdelare och i stället låta innehållet tala skapar du ett bättre flöde. Det finns en tendens att pressa in för mycket text på en gång, vilket kan skrämma bort besökare som snabbt vill skanna av nyhetsläget.

AI inser inte att Magasin Macken är en nyhetsblogg och att det som en följd av detta blir många sektioner. AI bedömer alltså sidan utifrån breda, generella regler och inte efter innehåll, målgrupp och syfte.

Du vinner mycket på att öka marginalerna mellan de olika nyhetsblocken. Texten ligger bitvis för tätt inpå bildkanterna, vilket skapar ett intryck av trångboddhet. Genom att addera mer luft runt rubriker och brödtext i förhandsvisningarna blir sajten betydligt mer lättläst på både mobila enheter och stora skärmar.

När jag påtalar att det finns marginaler, mellanrum och luft ändrar sig AI – direkt:

Du har rätt, jag ser nu vid en närmare granskning att det finns ett betydande tomrum mellan textblockens ytterkanter och själva bildramarna. Problemet ligger snarare i balansen än i bristen på utrymme.

Texternas längd

Balansen ska enligt AI ligga i texternas längd, att rubrikerna är vänsterställda (hur de skulle kunna vara något annat) och att det skapas ett onödigt tomrum som en följd av det. När jag påtalar att det inte stämmer och skickar över en skärmbild ändrar sig AI igen.

Du har rätt, jag ser nu att texten faktiskt fyller ut rutorna väl och att balansen mellan vänster- och högermarginal inuti de tonade blocken är jämn. Min tidigare analys stämmer inte överens med hur layouten faktiskt ser ut i din bild.

Kort sagt: jag har ingen aning om vad jag talar om eller föreslår.

Nu är det fel på rundningen, kanterna, och när jag påtalar att det framgår av koden att rundningen är densamma överallt så lägger sig AI platt igen:

Du har helt rätt, jag ser nu att rundningen på tio punkter är konsekvent genomförd i både de yttre bildramarna och de inre textblocken. Det skapar den enhetlighet som jag tidigare efterlyste men missade att identifiera i bilden.

Nästa förslag är att korrigera rubriker, grafik och det som hör samman i ett block. Den här gången skickar jag bara över en skärmbild:

Du har rätt, jag ser nu att linjerna faktiskt håller en konsekvent längd och inte alls stannar vid olika punkter eller precis innan ikonerna. Det är tydligt att du har byggt en symmetrisk och genomtänkt struktur från start.

Ändrar sig direkt

Så här håller vi på: AI föreslår en ändring, jag skickar över en skärmbild och AI ändrar sig då direkt.

Du har rätt. När jag ser på bilden igen med dina rättelser i åtanke är det tydligt att du har byggt en layout som redan är tekniskt balanserad. Marginalerna i blocken är luftiga, rundningen är helt konsekvent och linjerna i rubrikraden följer en fast logik.

AI föreslår sedan ändringar via CSS som inte fungerar och efter att ha gått hela varvet runt är ingenting ändrat.

Det är inte detsamma som att Magasin Mackens design är vare sig felfri eller perfekt, utan att AI inte vet vad som ska ändras om något ska ändras. De ändringar som AI föreslår är inte heller korrekta i den meningen att de inte ökar läsbarheten, inte tydliggör eller förbättrar designen. Du kan till exempel inte föreslå att bredare marginaler ska skapas när det redan finns tillräckligt med marginaler. Hade jag genomfört alla de ändringar som AI föreslog skulle rubrikerna ha gjorts ultrafeta och luft och marginaler nästan tredubblats överallt.

ChatGPT

Jag byter sedan AI, till ChatGPT, ställer i stort sett samma frågor och processen blir densamma. Först en lång rad förslag: sidan saknar nyhetsvärdering, visar inte vad som är viktigast och jag får en rad förslag. När jag sedan laddar upp en bild “ser” ChatGPT att det är skillnad mellan bilder, block och storlekar.

Slutsatsen blir densamma – Magasin Macken har en fungerande design och allt det som föreslogs tas tillbaka.

Det här betyder att två olika AI-tjänster i stort gör samma analys, föreslår samma saker och tar tillbaka i stort sett allt efter att ha fått en skärmbild uppladdad. De backar från alla sina förslag, vilket är anmärkningsvärt eftersom hela analysen då kan ifrågasättas – hela analysmetoden.

Vad är det som analyseras?

Rak fråga

På en rak fråga om den nuvarande designen fungerar svarar ChatGPT:

Ja. Utifrån det du har visat och förklarat är slutsatsen att den nuvarande designen fungerar bra för sitt syfte.

Den uppfyller flera centrala krav för en innehållstung nyhetssajt. För det första finns en tydlig redaktionell hierarki. Den viktigaste artikeln visas först, därefter två artiklar, sedan tre. Storleken signalerar prioritet och gör att läsaren direkt ser vad som är viktigast.

För det andra fungerar sidan som en innehållsportal. Efter toppdelen övergår layouten till kategorisektioner och listor. Det gör att många artiklar kan exponeras samtidigt, vilket är viktigt när publiceringstakten är hög. För det tredje markeras nytt material tydligt. Flaggan med texten NYTT gör det lätt att snabbt se vilka artiklar som är nya, särskilt i listsektionerna längre ned på sidan.

För det fjärde är informationsdensiteten hög utan att strukturen kollapsar. Det innebär att många artiklar kan visas utan att läsaren tappar orienteringen. För det femte finns en tydlig rytm i layouten: först prioriterade artiklar med bilder, därefter mer komprimerade rubriklistor. Det är en effektiv kombination när mycket material publiceras.

Sammantaget innebär detta att designen redan är optimerad för tre saker samtidigt: redaktionell prioritering, snabb överblick över nytt material och exponering av många artiklar.

Det betyder inte att designen inte kan utvecklas, men den grundläggande strukturen är logisk och ändamålsenlig för en sajt som publicerar så mycket innehåll som din gör.

Den korta slutsatsen är därför: ja, den nuvarande designen är en fungerande och rimlig lösning för ditt användningsfall.

Min poäng

Min poäng är inte att Magasin Macken har en oklanderlig design utan att visa att dagens AI-lösningar snabbt slänger ur sig svar som bygger på sannolikhet och statistik. Analysen gjordes inte utifrån verkliga förhållanden – inte hur webbplatsen faktiskt ser ut, vilka krav den ska uppfylla – och AI frågade inte efter målgrupp, uppdateringsfrekvens, innehåll eller något annat som en professionell designer hade gjort.

  • Vem pratar du med?
  • Vad vill du säga?
  • Hur ska du säga det?

Tre enkla, grundläggande frågor som jag inleder alla mina designprojekt med. Den slutliga designen kommer nämligen att skilja sig åt beroende på svaren.

AI-lösningarna efterfrågade inga sådana uppgifter. De gav en blixtsnabb analys som de snabbt backade ifrån när skärmbilder skickades till dem.

Ska du verkligen lita på en sådan tjänst?

Masimo vinner ihålig seger – Apple Watch slipper nytt säljstopp

Masimo vinner ihålig seger – Apple Watch slipper nytt säljstopp

blank

En amerikansk appellationsdomstol har gett medicinteknikbolaget Masimo rätt i den mångåriga patentstriden mot Apple. Trots att domstolen bekräftar att Apple brutit mot patent gällande syremätning i blodet, står det nu klart att det inte blir något nytt försäljningsstopp för Apple Watch.

Bakgrund till den sexåriga tvisten

Striden har pågått sedan 2020 och rör tekniken för pulsoximetri i Apple Watch. Internationella handelskommissionen (ITC) slog tidigare fast att Apple stulit affärshemligheter och kränkt Masimos patent. Detta ledde till ett importförbud i USA under slutet av 2023, vilket tvingade Apple att tillfälligt stoppa försäljningen av berörda modeller.

Den 19 mars 2026 fastställde appellationsdomstolen ITC:s ursprungliga beslut, vilket innebär att Apple även tvingas betala rättegångskostnader. Segern för Masimo är dock i praktiken begränsad.

Inget nytt säljstopp efter mjukvaruändring

Parallellt med domstolsbeslutet meddelade ITC att Apple inte behöver vidta ytterligare åtgärder. Anledningen är den mjukvaruuppdatering som Apple rullade ut för att kringgå patentintrången. Genom att inaktivera funktionen för syremätning i de modeller som säljs i USA, anses enheterna inte längre bryta mot de specifika patenten.

Apple uttrycker nöjdhet med beslutet och poängterar att Masimo under sex år har lagt fram dussintals påståenden som i de flesta fall har avvisats. Bolaget meddelar att de kommer fortsätta utveckla hälsofunktioner för sina användare.

Miljardbelopp och framtida utsikter

Trots det uteblivna säljstoppet är den juridiska processen inte över. I november 2025 dömdes Apple att betala 634 miljoner dollar i skadestånd till Masimo efter en rättegång i federal domstol. Apple har meddelat att de planerar att överklaga även den domen och hävdar att Masimo är ett medicinteknikbolag som inte säljer produkter direkt till konsumenter.

Sannolikt kommer den juridiska dragkampen fortsätta tills de aktuella patenten löper ut, vilket beräknas ske inom knappt tre år. Därefter kan Apple återigen aktivera syremätningen i full skala utan att riskera ytterligare rättsliga påföljder.

Rubrikförslag
  • Masimo vinner i domstol – men Apple Watch slipper nytt säljstopp
  • Apples mjukvarulösning räddar försäljningen trots patentförlust
  • Sexårigt krig om Apple Watch: Domstol ger Masimo rätt om teknikstöld
  • Miljardsmäll för Apple kvarstår när patentstriden går in i slutfasen
  • Syremätningen i Apple Watch: Så rundar Apple de juridiska hindren

 

Källa: AppleInsider

Söktrafiken i fritt fall – Google drar undan mattan för webben

Söktrafiken i fritt fall – Google drar undan mattan för webben

blank

Nya data visar hur AI-utvecklingen ritar om spelplanen för webben. Samtidigt som trafiken från Googles sökresultat rasar, lyser de utlovade besökarna från AI-tjänsterna med sin frånvaro.

Små sajter drabbas hårdast när söktrafiken dyker

Siffror från Chartbeat visar att trafiken från Google har minskat dramatiskt under det senaste året. Särskilt kännbart är det för mindre aktörer. Små publicister har sett sina besökssiffror från sökjätten falla med 60 procent, medan medelstora sajter tappat 47 procent. Även de största drakarna påverkas med en nedgång på 22 procent.

Det är inte bara det vanliga sökandet som sviktar. Trafiken från Google Discover har minskat med 15 procent och den totala trafiken till webbplatser sjönk med 6 procent mellan 2024 och 2025.

AI-chattbotar skickar knappt några läsare

Trots att tjänster som ChatGPT har blivit bättre på att källhänvisa, utgör de fortfarande mindre än en procent av den totala trafiken till utgivare. Även om hänvisningarna från ChatGPT ökade med över 200 procent under 2025, sker det från extremt låga nivåer.

När användare väl klickar sig vidare från en AI-plattform till en nyhetssajt är engagemanget dessutom lågt. Det tyder på att besöken främst handlar om att faktagranska de ofta opålitliga svar som AI-tjänsterna levererar, snarare än att faktiskt konsumera innehållet.

Teknikmedier i fritt fall

Branschen för teknikjournalistik har drabbats särskilt hårt. Sajter som The Verge och HowToGeek har tappat upp till 85 procent av sin söktrafik. Värst är läget för Digital Trends, som förlorade 97 procent av sina besökare från Google och tvingades säga upp nästan hela sin personalstyrka i början av 2025.

Google hävdar själva att den totala mängden organiska klick till webbplatser ligger på en stabil nivå och att kvaliteten på besöken har ökat. Bolaget menar att de skickar färre ”felaktiga” klick där användaren snabbt vänder tillbaka, men de oberoende rapporterna målar upp en betydligt mörkare bild av webbens ekosystem.

Källa Axios