av Mikael Winterkvist | jul 7, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
Östersjölaxälvar i samverkan och Stiftelsen för Östersjölaxen har gjort en första sammanställning, en koll av läget i våra vildlaxälvar 2025. Det som en del i det som senare i höst kommer att presenteras som året Laxrapport.
– Våra fiskvårdsorganisationer ute i landet gör ett fantastiskt jobb med att förvalta och upplåta fisket i älvar och åar. I våra vattendrag är vi sist i kedjan för att få ta del av den fantastiska resurs som starka fiskbestånd skulle kunna vara och tyvärr är det bara att konstatera att i stort sett inga tecken pekar åt rätt håll, den vilda laxen visar inga tecken på att återhämta sig nu för tredje säsongen i rad, säger Thomas Johansson, generalsekreterare i Stiftelsen för Östersjölaxen.
Några exempel:
- Råneälven stängde sitt fiske efter lax, kort in på säsongen för andra året i rad, sedan de konstaterat att mängden lax som vandrar upp för att leka ligger på för låga nivåer.
- Byskeälven noterar i stort sett samma mängd uppvandrande fisk som i fjol, vilket hade kunnat vara ett litet positivt tecken, men det är stor lax, lax med tre havsår eller flergångslekare vilket betyder att lax med bara 1 eller 2 havsår inte verkar finnas.
- Torneälven, den viktigaste älven och den älv som producerar mest vild lax i Sverige lär inte nå över fjolårets uppvandring på 24 667 laxar. Torneälven räknade in 101 094 laxar 2014, för drygt tio år sedan.
- Kalixälven räknade in nästan 9 000 laxar som vandrade upp för att leka 2024 – i år har hittills 115 laxar vandra upp i älven.
– Det här visar på att läget för den vilda laxen är akut. Fortsätter vi med ett kommersiellt fiske efter lax i Östersjön så kommer det inte att finnas någon vild lax kvar inom några år, för nu pekar kurvorna brant nedåt, fortsätter Thomas Johansson.
Orsakerna är flera:
- En överdödlighet ute i havet – lax som vandrar ut i havet för att växa till sig dör.
- Ett överfiske av ”Östersjöns motor”, sill/strömming, som lett till att maten är slut ute i havet.
- En okänd andel laxar som fångas som bifångster i det storskaliga trålfisket.
- En stor flotta med industritrålare som fiskar storskaligt, som tar upp allt som de kan fånga och som gör det extremt effektivt med hjälp av avancerad teknik.
– Orsakerna är sannolikt fler än bara fisket. Vi kan diskutera klimatpåverkan, varför smolten dör, om sälarna och skarvarna är en bidragande orsak, miljögifter och sjukdomar. Det här är stora och komplicerade frågor att komma tillrätta med. Något vi kan göra, nu direkt är att stoppa rovfisket ute i Östersjön och stoppa industritrålarna och vi kan stoppa allt fiske efter svaga och hotade bestånd, däribland allt fiske efter vildlax i Östersjön. Det skulle ge bestånden tid att återhämta sig samtidigt som våra forskare får försöka att ta reda på vad som hänt ute i havet. Allt som krävs är en vilja att göra det, säger Thomas Johansson.
Här kan du ladda ned årets Laxsvep: Laxsvepet 2025
av Mikael Winterkvist | maj 6, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
EU-kommissionen bestraffar nu Finland för att inte ha följt ICES vetenskapliga råd och det beslut som fattades av EU:s fiskeministrar inför 2024 års fiske efter lax i Östersjön. Finland får en minskad kvot med 3 126 laxar för fisket 2025 men Stiftelsen för Östersjölaxen kan avslöja att Finland redan bytt till sig i stort sett samma antal laxar inför årets fiske.
Inför beslutet för 2024 års kvoter för fisket i Östersjön så var det vetenskapliga underlaget klart och tydligt – stoppa allt fiske efter lax i norra Ålandshav och Bottenhavet. Detta för att skydda den vilda laxen, speciellt efter säsongen 2023 med dramatiskt lägre uppgång av fisk i de svenska älvarna. EU:s fiskeriministrar följde det vetenskapliga underlaget och beslutade om ett fiskestopp.
Döpte om
Finland lanserade då det som kallades för ett ”vetenskapligt fiske” där 32 båtar fiskade med två fällor vardera – sammanlagt 64 laxfällor och där fisket startade redan den 27 maj.
– Finland döpte om ett kommersiellt fiske efter vild lax och struntade i ministrarnas beslut. EU:s bestraffning är en tydlig signal om att vi inte har något behov av det finska forskningsfusket, säger Stiftelsen för Östersjölaxens ordförande Axel Wenblad.
Redan i maj förra året så skickade EU-kommissionen ett brev där Finland uppmanades att avbryta sitt ”vetenskapliga fiske” – vilket inte hörsammades. Finland fortsatte att fiska trots EU:s invändningar.
Nu bestraffar EU Finland i ett 55 sidor långt beslut där det finska vetenskapliga fisket underkänns på punkter efter punkt:
På grundval av de nedan angivna skälen är kommissionens slutsats att i) den ändrade forskningsinsatsen inte genomfördes i enlighet med de villkor som anges i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241, och därmed att ii) villkoren för tillämpning av undantaget enligt fotnot 2 andra stycket i tabell 8 i bilagan till förordning(EU) 2023/2638 inte är uppfyllda.
…
Av ovan angivna skäl har Finland överskridit den fiskekvot för lax i Egentliga Östersjön som Finland tilldelades för´2024 genom tabell 8 i bilagan till förordning (EU) 2023/2638.
…
Därför bör ett avdrag göras på 3 162 individer av lax från den kvot för lax från Egentliga Östersjön som tilldelats Finland genom förordning (EU) 2024/2903 för 2025.
Finland får därför en minskad kvot med 3 162 laxar inför 2025 års fiske.
Avslöjar
Trots att Finland nu bestraffas av EU så ser det ut som att vårt grannland fortsätter att gå sin egen väg och överger den gemensamma fiskeripolitiken.
Under en konferens i finska Muonio, i oktober förra året, så lovade Finlands chefsförhandlare för fisket Orjan Bondestam att Finland inte skulle byta till sig rätten att fånga fler laxar, utöver den beslutade kvoten.
Stiftelsen för Östersjölaxen kan nu avslöja att Finland bytt till sig en kvot på 3 000 extra laxar – motsvarande det straff som EU nu utdömer.
Finland har dessutom bytt till sig denna extra kvot för flera veckor sedan, i god tid innan EU:s beslut tillkännagivits.
Fulfiske 2.0
– Det betyder ju i praktiken att EU:s straff blir helt verkningslöst. EU bestraffar Finland, sänker deras kvot med runt 3 000 laxar som Finland redan har bytt till sig och det här agerandet, fulfiske 2.0, visar att Finland tänker fortsätta att gå sin egen väg och helt strunta i den gemensam fiskeripolitiken, konstaterar Axel Wenblad.
Stiftelsen för Östersjölaxen stöder EU-kommissionens beslut att bestraffa Finland.
– Vi stöder beslutet och har skrivit ett brev till kommissionen där vi säger att det är utmärkt att det görs en tydlig markering att enskilda länder inte kan sätta sig över fattade beslut. Sen är det beklagligt att Finland varit så förslagna att de bytt till sig en utökad kvot, säger Axel Wenblad.
Brevet:
Stiftelsen för Östersjölaxen stödjer starkt kommissionens beslut att vidta rättsliga åtgärder mot Finlands så kallade vetenskapliga laxfiske.
De svenska vildlaxälvarna, där vi delar Torneälven med Finland, står för mer än 90 % av den vilda laxpopulationen i Östersjön. Efter en positiv utveckling i vissa älvar tack vare starka regleringar för fisket i Östersjön och lokala insatser i våra älvar, uppvisar laxbestånden nu en mycket allvarlig situation under 2023 och 2024. Det finns flera orsaker bakom detta, en är förstås bristen på sill, särskilt i Bottenviken. En annan orsak kan vara klimatförändringar med stigande havstemperaturer.
Vad Finland gör som den viktigaste fiskenationen i norr är av yttersta vikt för förvaltningen av fiskbestånden. Mot denna bakgrund är det oacceptabelt att inte respektera de vetenskapliga råden och följa försiktighetsprincipen för att skydda den vilda laxen. Alla åtgärder som riskerar att ytterligare försämra situationen måste förbjudas. Vi stödjer därför starkt kommissionens beslut att vidta rättsliga åtgärder mot Finland.
Vidare hoppas vi att det kommande förslaget från kommissionen för fisket i Östersjön 2026 kommer att ha ett tydligt fokus på att stärka den vilda laxpopulationen i alla avseenden.
Stiftelsen för Östersjölaxen är en oberoende stiftelse. Vår vision är att återställa livskraftiga, självreproducerande laxpopulationer i de ursprungliga vildlaxälvarna i den svenska Östersjöregionen. Vi arbetar aktivt för att stödja och utveckla lokal laxförvaltning i alla vildlaxälvar som rinner ut i Östersjön. Vi arbetar även för att minska yrkesfisket med fällor i älvmynningsområdena. Starka laxälvar är ekologiskt viktiga, ger attraktivt sportfiske och skapar förutsättningar för arbetstillfällen genom välskött fisketurism.
Med vänliga hälsningar,
Axel Wenblad
Ordförande
Stiftelsen för Östersjölaxen
Här kan du läsa EU:s beslut i sin helhet:
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=OJ:L_202500864
av Mikael Winterkvist | apr 8, 2025 | Bluesky, Fiske, Threads
SVT:s granskande och grävande program tar sig nu ann fiskeripolitiken, storskaliga trålare och ett innanhav, Östersjön, där allt fler arter hotas. Vi delar Östersjön med en rad andra länder och det betyder att fiskeripolitiken, fångstkvoter och den resurs som havet och fisken är slits mellan en rad särintressen.
På senare år så har torsken i stort sett slagits ut, laxen är under press med högt överdödlighet ute i havet och Östersjöns
motor sillen/strömmingen är mindre i storlek och har minskat i antal inom vissa områden. Landets småskaliga yrkesfiskare vittnar om ett hav så tomt på fisk och att deras fiske knappt lönar sig längre.
Storskaliga
In i Östersjön har storskaliga industritrålare kommit med toppmoderna ekolod, fiske som bedrivs med gigantiska trålar och där merparten av fångsten inte blir mat för oss människor. Det blir fiskmjöl och fiskolja som blir djurfoder, bara en liten del blir människoföda.
I programmet finns Kågeälven med, som fram till 2023 var en framgångssaga med en återintroducerad vild lax där det fångades hundratalet laxar under de bästa åren. Under säsongen 2023 fångades endast en enda lax i älven. Kågeälven är också ett bra exempel på en älv som återställts i ursprungligt skick genom omfattande restaureringar – samtidigt som de engagerade ideella krafterna som förvaltar älven bara kan se på hur den vilda lax och den vilda öring som borde få vandra upp och leka i sin hemma-älv istället fångas ute i havet.
– Det är närmare en och en halv miljard kronor under årens lopp som har satsats på att återställa våra svenska vattendrag.
Det är enorma pengar, säger Thomas Johansson, Kågeälvens ordförande i Uppdrag Gransknings program som sänds onsdag kväll.
Misslyckande
Axel Wenblad, nu ordförande i Stiftelsen för Östersjölaxen, då generaldirektör för dåvarande Fiskeriverket, och den som är ”pappa” till dagens kvotsystem säger i Uppdrag Granskning att det system som han var med om att arbeta fram är ett misslyckande:
– Jag känner mig bedrövad över att vi inte lyckades få stopp på fisket så att det var i balans med resursen. Där misslyckades jag.
– Att vi inte lyckas, förvalta vårt eget innanhav, så att de viktigaste fiskbestånden kan vara livskraftiga. Det är en skandal.
Uppdrag Granskning kan ses på SVTPlay från onsdag morgon och programmet sänds i SVT 1 onsdag kväll.
av Mikael Winterkvist | jan 30, 2025 | Fiske
– Den här rapporten visar med skrämmande tydlighet hur illa ställt det vid svenska kraftverk. Vandrande fiskarter har svårt att vandra, eller kan inte, ta sig upp i våra vatten för att fortplanta sig, säger Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.
Sammanställningen är gjord av Länstyrelsen i Jämtland och av rapporten framgår att bara 4.2 procent av landets kraftverk har fiskpassager i båda riktningarna:
Sammanställningen visar att ca 15% av antalet kraftverk har någon form fiskpassage uppströms medan 4,2 % har någon form av fiskpassage i båda riktningarna. Resterande kraftverk saknar passagelösningar. För de storskaliga kraftverken (207 st, effekt >10MW) är andelarna betydligt lägre. Endast ca 4% har uppströmslösningar medan nedströmspassager bara finns i något enstaka fall.
Tabellen är plockad ur rapporten.
Miljövillkor
– Det här sätter fokus på hur viktigt det är att vattenkraften får moderna miljöregler, vilket var tanken med den nationella plan som regeringen nu skjutit upp flera gånger. Vattenkraften har mycket stor påverkan för vandrande fiskar, lax, öring, ål men även arter som vi kanske inte förknippar som att det är vandrande fisk som mört, sik, nejonöga och harr för att ta några exempel, fortsätter Thomas Johansson.
Av saknaden av fungerande fiskpassager innebär att fisk inte kan vandra upp i reglerade vatten för att leka vilket på ett direkt och dramatiskt sätt påverkar populationerna.
Ladda ned och las rapporten
Bli laxskyddare och stöd Stiftelsen för Östersjölaxen:
av Mikael Winterkvist | jan 4, 2025 | Fiske
Nu har Stiftelsen för Östersjölaxen sammanställt, på uppdrag av SLU, årets laxrapport för säsongen 2024 och det här tyvärr ingen rolig läsning.
– Vi måste tyvärr konstatera att årets säsong ligger i nivå med fjolårets vilket betyder att 2024 blev ännu ett katastrofår för Östersjölaxen, sportfisket och engagerade förvaltningsorganisationer längs våra laxälvar, säger en bekymrad Thomas Johansson, Stiftelsen för Östersjölaxen.
Det finns få ljusglimtar i årets rapport, vilket var fallet även när det gäller fjolårets säsong:
– Vi har några älvar där det har vandrat upp mer fick än under säsongen 2023 men det beror till stor del på kraftverk som stått still och att det under 2024 varit rätt bra med vatten i våra älvar vilket har underlättat för fisk att vandra upp. Sammantaget däremot så är detta ett ännu mörkare år än säsongen 2023. Från förvaltningsorganisationerna rapporteras det in färre laxar och öringar som sportfisket fångat, minskad fiskekortsförsäljning och en mer än tioprocentig minskning av antalet fiskedygn mot fjolåret fortsätter Thomas Johansson.
– Vi har älvar som tappat 20-25 procent av sin fiskekortsförsäljning och det betyder att en rad fiskevårdsområdesföreningar kommer att ha mindre pengar för att bedriva en aktiv fiskevård och förvaltning kommande år, konstaterar Thomas Johansson.
Elfisket
Till en fortsatt nedgång vad gäller fisk som vandrat upp för att leka i många av våra älvar och åar kommer även nedslående resultat när elfisket kan summeras.
– Elfisket, som utförs årligen på ett flertal lokaler i respektive å och älv visar på hur många lax och öringungar som finns. Här får vi en indikation om hur mycket varje å och älv producerar. I rapporten har vi i år lagt in diagram från elfiskeregistret som tydligt visar de senaste årens utveckling vad gällande tätheter av laxungar. De flesta diagram är ännu inte uppdaterade med 2024 års resultat men vi har fått uppgifter om att även i år är det fortsatt låga tätheter av laxungar, de som kläckts under våren 2024. Det är ett allvarligt och tydligt tecken på att de senaste årens positiva trend nu viker kraftigt nedåt.
En ljusglimt är dock att det generellt kommit in få rapporter om sjuk fisk i våra älvar och åar.
Situationen för vild lax och vild öring har varit en framgångssaga. Omfattande återställningsarbeten där lek och uppväxtområden återställts i våra vattendrag och ett kraftigt minskat yrkesfiske på lax där dagens fångster nu ligger på runt en tiondel av den mängd fisk som fångades under 1990- och 2000 talen. Frågan är då om den utvecklingen nu har vänt, nedåt?
– Det skulle jag vilja påstå med bestämdhet. Vi har kunnat läsa om mängder av rapporter de senaste åren om minskad tillgång på Östersjöns motor, sill och strömming. Hög dödlighet bland de smolt som vandrat ut i Östersjön för att växa till sig och vi har kunnat läsa om hur det småskaliga yrkesfisket efter sill och strömming närmast har kollapsat till följd av den rovdrift som de stora industritrålarna bedriver. Nu är det andra året med kraftigt vikande siffror och det är vårt övertygelse att den huvudsakliga orsaken till detta är att maten i havet är slut och att laxungarna i större utsträckning fångas i trålarna. Det är ont om sill/strömming och skarpsill så nu finns det inte mat till lax, öring och andra predatorer, menar Thomas Johansson.
Fiskestopp
– Vi står därför fast vid kravet på ett fiskestopp i minst fem år. Nu måste det till kraftåtgärder och ett stoppat fiske så att bestånden kan återhämta sig samtidigt som forskarna kan ta reda på i detalj vad det är som har hänt.
Årets laxrapport kan laddas ned från Stiftelsen för Östersjöns hemsida Och förutom rapporter från vildlaxälvarna och rapporter från odlingsälvarna Dalälven Skellefteälven och Luleälven finns även uppvandringsdata från älvarna med fiskräknare och data från elfiskeregistret.
Rappport från laxälvarna-2024
av Mikael Winterkvist | dec 20, 2024 | Fiske
Fiskekriget handlar om fisket efter lax uppe i Haparanda skärgård – ett fiske efter en fisk som det svenska och det finska Livsmedelsverket inte tycker att vi ska äta – lax från Östersjön.
TV-serien handlar också det som kallades fiskekriget, i början av 2001, då yrkesfiskarna i området trotsade förbud och datumgränser och ska ut sina fasta redskap som en protest mot kvoter, restriktioner och datumgränser får när fisket får starta.
Beslagta
Svenska myndigheter svarade med att skicka upp Kustbevakningen för att beslagta redskap och se till att reglerna efterlevdes. Det utvecklades till en katt-och-råtta lek mellan yrkesfiskare och myndigheterna. Fiskekriget spred sig även upp längs älven där sportfiskarna ställdes mot yrkesfiskarna när sportfisket fick börja fiska före yrkesfiskarna. Stämningen trissades upp och sommaren 2001 så slutade det med vad som närmast var fysiska konfrontationer mellan yrkesfiskare och Kustbevakningen.
Tv-serien beskriver också dagens situation där det fortfarande är så att den vilda laxen och den vilda öringen är i varierande grad hotad. Under de senaste två åren, 2023 och 2024, så har dramatisk mycket Indre fisk vandrat upp i de få kvarvarande vildlaxälvarna. Det är märkbar nedgång som kan ha att göra med nedgången och tillgången på Östersjöns motor, sill/strömming. I kombination med en hög överdödlighet bland smolten, de laxar som vandrar ut i havet för att gå med till södra Östersjön för att äta och växa sig stora innan de återvänder till sin hemmaälv så har det lett till färre laxar i våra älvar, färre fångade laxar och under 2024 års säsong så stängdes även älvar för allt fiske.
Vandrar
För den som inte känner till det så kläcks laxen uppe i sötvatten, stannar i några år, vandrar ut som smolt, äter upp sig under ytterligare några år innan den vänder hem för att leka. Under den här livscykeln så är ölaxen känslig och hoten mot laxen är många – inte minst så har det storskaliga industrifisket som är ett nytt inslag i Östersjön påverkat bestånden av sill/strömming – laxens mat.
Det Fiskekriget missar, och många missar, är att laxen från Östersjön är en fisk som vi inte bör äta. Hela debatten handlar om en fisk som är så full i PCB och Dioxin att den inte får exporteras och som det svenska Livsmedelsverket inte tycker att vi ska äta överhuvudtaget. Striden står runt en fisk som gravida kvinnor, kvinnor och barn inte ska äta och som en vuxen man bara bör äta några hundra gram av, några gånger per år.
Det är ingen åsikt – det är fakta.
Vårt råd för barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande är att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB, ( till exempel fet fisk från Östersjön), oftare än två till tre gånger per år. Övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Dioxin och PCB är ämnen som lagras i kroppen under många år och äter man mycket fisk som innehåller höga halter kan man till slut nå upp i nivåer som kan innebära en risk.
Livsmedelsverket
Berörts
Just nu så har två avsnitt av Fiskekriget lagts ut av SVT och så långt så har den här frågan inte berörts. Det faktum att laxen är betydligt mera värd uppe i våra älvar, att den genererar betydligt större intäkter för samhället har inte heller berörts. Det hamlar om hundratals miljoner kronor vilket vida överstiger värdet av yrkesfisket – om vi nu ska diskutera pengar.
Det man slåss för är ett yrkesfiske som som drar in avsevärt mycket mindre pengar än besöksnäringarna och sportfisket – vilket inte är detsamma som att det inte är värt något, att det inte finns en kultur som kan vara värd att bevara men det är också ett fiske efter en fisk som vi inte bör äta. Fiskekriget handlar ytterst om ett fiske efter en fisk som övriga EU förbjudits oss att exportera – är det verkligen ett fiske värt att slåss för?
SVTPlay
