Sport är blodigt allvar. De olympiska spelen är ännu mer allvarliga eftersom utövarna har kämpat i fyra år med ett enda mål i sikte. Trots detta verkar det finnas ett tvång att förvandla varje seriös satsning till pajig och tramsig underhållning.
Allt ska lättas upp. Överallt placeras komiker, influencers och oerfarna reportrar som springer runt och letar efter kändisar som Snoop Dogg eller Jutta. Det verkar som att SVT och TV4 inte litar på att publiken orkar med ren sport. Istället fylls sändningarna med lättviktigt trams.
Public service och tramset
SVT och TV4 tycks ha drabbats av en kollektiv rädsla för tystnad och renodlad expertis. Genom att kasta in lättviktig underhållning framför djuplodande analys skickar de en tydlig signal: sporten i sig räcker inte till. Det är ett hån mot de decennier av träning som ligger bakom varje start i ett OS.
Folklig
När public service väljer att lägga knappa resurser på att flyga ner profiler vars enda merit är att vara ”folkliga” på ett krampaktigt sätt, urholkar de sitt eget förtroende. Istället för att låta prestationen stå i centrum tillåts ytliga distraktioner ta över sändningstiden. Resultatet blir en sörja där den sportsliga dramatiken drunknar i ett brus av meningslöst innehåll skapat för en publik som kan antas ha noll intresse för själva tävlingen.
Kasta ut alla förbannade influensers, komiker och alla andra muppar som ska ha åsikter om OS och måste vara med – placera dem på SVTPlay så vi sportnördar slipper dem i huvudsändningarna.
OS-sändningarna
Till dig som tycker att det är lite trevligt med lättsam underhållning,l istället före en massa sport – vad fan har du i OS-sändningarna att göra?
Till dig som tror att detta är en brist på humor – möjligt men jag inser inte vad en okunnig komiker kan tillföra OS-sändningarna eller en reporter som på det hela taget saknar sportkunskaper. Influensers lämnar jag därhän, så lågt sträcker sig inte djupa förakt.
Några rader från redaktionen: Skribenten ligger hemma nedbäddad med 39 graders feber. Vi misstänker att det kan ha påverkat texten.
Några rader från skribenten: Skit på er, min förkylning har ingenting med saken att göra. Jag är förbannad.
Några rader från redaktionen: Du är gnällig.
Några rader från skribenten: Jag är i alla fall inte lika grinig som John Gruber
Benedict Cumberbatch framförde nyligen ett välskrivet brev från en bankkund som fått nog. Texten innehåller skarpa och humoristiska kommentarer om bankens rutiner. Skribenten föreslår även en metod för att vända på rollerna och återta kontrollen över sin ekonomi.
En misslyckad checkinsättning
Många som har försökt hantera bankärenden känner igen sig i frustrationen. Brevet skrevs av en kontoinnehavare som nyligen misslyckats med att lösa in en check. Situationen blev startskottet för den sarkastiska korrespondensen.
Letters Live 2026: Uppläsningen ägde rum under ett evenemang i januari 2026.
Plats för framträdandet: Benedict Cumberbatch deltog vid Letters Live på Londons Southbank Centre.
Samarbete: Evenemanget genomfördes i samarbete med Cunard.
Berättelsen fångar den maktlöshet som ofta uppstår i kontakt med stora finansiella institutioner. Cumberbatch ger röst åt en kund som väljer satir som vapen mot byråkratin.
Googles Gemini frågade om jag ville prova den nya versionen av Veo, videofunktionen som du kan använda för att skapa videor med stöd av AI.
Jag skrev en längre promot, förklarade att jag vill ha en redaktion från 1930-1940 talet. Liv och rörelse – en hektisk redaktion helt enkelt med mycket rörelse.
Veo drog igång, bad mig vänta några minuter och presentera videon nedan. Visst, det är en redaktion, det är liv och rörelse och du kan absolut anta att det är rätt tidsepok men ändå så känns det som att något inte riktigt stämmer.
Samtidigt är hela affärsmodellen byggd på att du stannar lite längre än du tänkt.
När omsorg mäts i skärmtid är det inte omtanke, utan optimering.
Reddit – ett självskadebeteende
Jag hade ett konto på Reddit, det stora digitala forumet under många år ända tills jag blockerades i en kanal som handlar om Pokémon. Mitt brott var att jag besvarade en fråga i en helt annan kanal och de här kanalerna gillade inte varandra och bland reglerna fanns inskrivet att du inte fick vara med i eller svara på frågor eller befatta dig med den kanalen, vilket gällde båda kanalerna.
Nåväl efter att ha varit medlems edan 2009 så raderade jag mitt konto, kastade app och program och lät det vara bra med det.
Sen fick jag ett återfall, hoppade på Reddit, tröttnade igen, raderade även det kontot – till nu – då jag fått mitt tredje återfall.
Till mitt försvar ska sägas att jag tröttnar allt snabbare och att tanken på att lämna kommer ganska omgående efter återfallet.
Ett forum som en gång i tiden handlade om diskussion, debatt och ett utbyte av åsikter är nu hemvist för kverulanter och gnällspikar. Det är i stort sett ingenting konstruktivt – utan bara en massa gnäll.
Jag överväger att radera mitt konto.
Supporten som aldrig svarar
Det finns formulär.
Det finns kölappar.
Det finns automatiska svar som tackar för ditt tålamod.
Det som saknas är en människa.
En uppslagsbok i hur du inte ska göra
Offentliggörandet av alla Epstein-dokument skulle ge svar på en massa frågor, räta ut frågetecknen och det skulle vara en möjlighet för allmänheten att få se vad hela den smutsiga, stinkande affären handlade om. Det skulle bli en upprättelse för drygt 1200 offer.
Vid flera tillfällen så har det amerikanska justitiedepartementet, DoJ, lagt ut dokument, bara för att någon timme senare dra tillbaka dem. Dokument har censurerats så till den milda grad att ingenting finns kvar – all text är överstruken.
Hanteringen har lett till fler frågor och offren har hamnat i skuggan av av en diskussion med anklagelser om vad det är myndigheterna försöker att dölja.
Uppdateringen som ingen bad om
Allt fungerade.
Sedan uppdaterades det.
Nu fungerar något annat, men inte det du använde.
En grym idé
– Jag har en grymt bra idé – du loggar in på ett ställe där du kan träffa andra, kunder, medarbetare och köra möten, byta dokument, uppgifter och en massa annat.
– Jaha, ett videosamtal?
– Nej, inget videosamtal utan et digital mötesplats liksom.
– Ett forum alltså?
– Nej, inget forum utan du tilldelas en karaktär, en bild, liksom.
– Jaha, ett projekthanteringspårogram?
– Nej, du är alltså en fogar och kan gå runt i en digital miljö.
– Är det Second Life?
– Nej, nej, inte Second Life, det här är helt annorlunda, helt nytt.
– Du går runt i en digital miljö, kan träffa andra, kommunicera med andra och så vidare, är det grejen?
– Ja, precis.
– Det är ju Second Life det?
– Nej, det här är annorlunda, titta här.
– Jaga en digital avatar alltså, liksom, men varför jag har inga ben?
– Det kommer i nästa version.
– Jag har ben i Second Life?
– Sluta tjafsa om ben nu, här kan du köra videosamtal, möta folk direkt och en massa annat.
– Varför skulle jag köra ett videosamtal som min avatar, min digitala fogar när jag kan ringa upp med FaceTime, Teams och en massa andra tjänster?
– Du har ju allting här?
– Jag fattar inte grejen, vad heter det då?
– Metaverse, ascoolt.
– Är det Metas lösning?
– Japp.
– Jaha, så förutom att hag måste ligga in, göra saker som en avatar utan ben så kan Meta samla in information om allt det jag gör?
– Varför är du så negativ?
– För att du försöker lösa ett problem som inte finns med en krångligare lösning än de som redan finns.
– Bakåtsträvare!
En ny webbplats har hittat ett ovanligt sätt att sätta fingret på Apples mest långlivade mjukvarubuggar. I stället för att lista dem torrt och tekniskt förvandlar Bugs Apple Loves dem till en satirisk poängtavla, komplett med medvetet överdriven matematik som räknar ut hur många mänskliga timmar buggarna påstås ha slösat bort genom åren.
Känns det personligt? Det är lite av poängen.
Bugs Apple Loves beskriver sig själv som en satirisk dokumentation av hur mycket tid mänskligheten förlorar på buggar som Apple till synes tycker så mycket om att de får leva vidare i årtionden. I dagsläget listar sajten 16 buggar, där den äldsta, Finder som glömmer fönsterstorlekar, sägs ha hängt med ända sedan 2001.
Kavalkad
Listan är en kavalkad av välbekanta irritationsmoment, var och en med en spetsig underrubrik. Här finns Mail-sökningen som inte fungerar alls, Autokorrigering som envist ångrar dina korrigeringar, AirDrop som letar efter enheter som står bredvid varandra och iCloud Bilder som laddar upp exakt samma antal filer i veckor i sträck. Spotlight pekas ut som ännu ett bevis på att Apple aldrig riktigt fått ordning på sök, medan Personlig hotspot vägrar ansluta automatiskt just när behovet är som störst.
Andra exempel handlar om fönster som inte går att greppa i hörnen, Apple Watch-widgetar som vägrar släppa borttagna kalenderposter och textmarkering i iOS som snabbt förvandlas till totalt kaos. I ett av de mer träffsäkra skämten beskrivs hur AirDrop byter mottagare i sista sekund, så att filen som var tänkt för en kollega i stället hamnar hos någon helt annan.
Absurd
Enligt sajtens egna, öppet påhittade beräkningar slösar mänskligheten sammanlagt 32,4 miljoner år – varje år – på just dessa buggar. Siffran är naturligtvis absurd, vilket också är hela poängen.
Besökare uppmanas dessutom att ifrågasätta siffrorna. Bugs Apple Loves låter användare justera parametrar som hur stor andel av användarna som drabbas, hur ofta buggen uppstår, hur lång tid varje försök tar och hur många gånger man måste försöka innan något faktiskt fungerar. Resultatet blir en sorts interaktiv frustration, där matematiken mest används för att understryka känslan.
Sajten har även ett öppet arkiv på GitHub, där nya buggar kan föreslås och själva webbplatsen förbättras. Ambitionen är tydlig: det här är lika mycket en kollektiv ventil som ett skämtprojekt.
Träffsäkra
Bugs Apple Loves är svår att inte tycka om. Texterna är träffsäkra, igenkänningen är hög och humorn fungerar som ett slags terapi för alla som någon gång muttrat framför en Mac, en iPhone eller en Apple Watch. Sajten löser inga problem och den lagar inga buggar, men den gör något annat. Den påminner om att du inte är ensam, när ännu en självklar funktion plötsligt slutar fungera – igen.
Artificiell intelligens rullas nu ut i en takt som saknar motstycke. Företag tävlar om att bygga in AI i varje tjänst, varje system och varje beslutsprocess. Frågan om ansvar hamnar däremot ofta i skuggan. Tekniken må vara imponerande, men konsekvenserna uppstår först när något går fel.
Donald Trump och medierna
Har du lyssnat på något av Donald Trumps tal på sistone?
Har du sedan jämfört det Trump säger med hur han framställs i medierna?
Donald Trump lyckas sällan hålla ihop sina tal i mer än tre meningar i taget, sen byter han helt ämne, kan börja att prata om delfiner, hajar eller om sitt favoritämne – sig själv. Det är ett osammanhängande rabblande och hoppande mellan olika ämnen, i stort sett den senaste tanken som vindlar sig igenom hans hjärna. Trump pratar länge, osammanhängande men ändå framställs hans tal som om han sagt något viktigt, att han lämnat besked i olika ämnen och som om hans tal håller samman som ett normalt tal brukar göra.
Så talar inte Donald Trump. Hans tal är till 90 procent ett rent osammanhängande svammel.
När uppdateringar skapar oro
Programuppdateringar brukade signalera förbättringar. Numera möts många av förändrade gränssnitt, flyttade funktioner och oväntade problem. Stabilitet har blivit ett konkurrensmedel snarare än en självklarhet. Den som vågar låta bli att ändra allt kan vinna användarnas förtroende.
Teknikjättarnas nya spariver
Efter år av aggressiv expansion talar flera stora bolag plötsligt om effektivisering. Personal minskas, projekt pausas och investeringar granskas hårdare. Signalen är tydlig: tillväxt till varje pris hör inte längre till huvudstrategin. Marknaden kräver lönsamhet.
SVT stöttar influensers
SVT, Public Service, fortsätter att stötta influensers, och snabbt öka deras marknadsvärde. Julia Franzén ska åka Vasaloppet i SVT meddelar nu SVT Sport. Det känns skönt att reklamfria SVT tar sitt ansvar och ser till att landets influensers överlever och är relevanta i vår tillvaro. Förutom att Jula Franzén nu kan stärka sitt varumärke, ta ännu mer betalt för sina samarbeten, så har SVT som bekant släppt fram en samling unga mammor, influensers i storstad, som lever ett liv som alla unga mammor lever med höga inkomster, fester och ett liv där allt omkring dem blir till ”content”.
Prenumerationsfällan som blivit norm
Allt fler digitala tjänster kräver en månadskostnad. Små summor staplas på varandra tills de tillsammans blir en märkbar utgift. Modellen gynnar bolagen genom stabila intäkter, medan användaren riskerar att tappa överblicken. Bekvämlighet har blivit affärsstrategi.
Det kontantlösa samhällets baksida
Digitala betalningar gör vardagen snabbare, men beroendet av fungerande system ökar samtidigt. Ett driftstopp räcker för att påminna om hur sårbar infrastrukturen faktiskt är. Kontanter framstår allt oftare som en reservplan snarare än en relik.
Googles Gemini frågade om jag ville prova den nya versionen av Veo, videofunktionen som du kan använda för att skapa videor med stöd av AI.
