– Du, hur behandlar du dina prylar egentligen?

– Du, hur behandlar du dina prylar egentligen?

Elegant arbetsplats med MacBook, kaffe, iPhone och katalog från Magasin MACKEN på ett trävorsbord, perfekt för affärs- och fritidsanvändning i mysig miljö.

– Hur behandlar du dina prylar egentligen?

Frågan är föranledd av att vi kommer in på mitt hotellrum, för att köra ett Teams-möte tillsammans med andra och jag slänger min iPhone på sängen för att plocka upp min MacBook Pro.

– Hur då menar du, behandlar?
– Ja, du slänger din telefon?
– På en mjuk säng, ja.
– Tänk om du hade missat då och den hade ramlat i golvet?
– Missat, en stor dubbelsäng på ett avstånd av mindre än en meter?
– Ja, men tänk om?
– Då hade telefonen dråsat i golvet.
– Du hade ju kunnat ha sönder den då?
– Med ett omslag och skydd som håller militär skyddsnivå?
– Vadå?
– Det skal och skydd som jag har ska klara ett fall på 4-5 meter.
– Tänk om det inte gör det då?
– Då går telefonen sönder.
– Det är ju det jag menar.
– Mina prylar är inga värdeföremål, ingenting som jag sätter på en piedestal eller som jag betraktar som något annat än verktyg.
– Du har ju svindyra saker?
– Svindyra vet jag inte men visst, de kostar en del men likafullt de är verktyg, dyra verktyg men likafullt, bara verktyg.
– Så du tar inte hand om dem alltså?
– Jo, det gör jag men jag vårdar dem inte ömt, ligger inte sömnlös över hur de ska laddas eller något annat. Jag använder dem för det de ska användas till. De är verktyg.
– Så hur laddar du då?
– När prylarna behöver laddas. I övrigt har lag slagit på optimerad laddning i inställningarna.
– Du vet att ditt batteri tar stryk då. Du ska aldrig ladda över 80 procent?
– Du vet att allt det där är snudd på kvalificerat skitprat. Det har gjorts tester som visar mycket liten skillnad mellan att hålla på med avancerade lscheman och jag vet inte allt trams som du kan hitta ute på nätet. Slå på optimerad laddning, det räcker.
– Det där tror jag inte på.
– Tro vad du vill för det är vad mycket av alla råd och tips bygger på, en tro. I praktiken så är det liten skillnad mellan att ladda när det behövs och att hålla reda på när laddningen nått 80 procent eller vad som gäller den här veckan.
– Du ger inte mycket för råden hur du ska ta hand om dina prylar alltså?
– Inte om de går ut på att sätta prylarna på en tron, en piedestal eller ett altare och ägna en massa tid till att vårda dem.
– Jag fattar inte riktigt, du är beroende av dina verktyg och ändå behandlar du dem inte försiktigt?
–  Ge dig nu, jag slängde en telefon en knapp meter på en säng. Jag är inte vårdslös men jag behandlar inte mina prylar som de vore sköra, ömtåliga tingestar som måste behandlas som flytande nitroglycerin. Jag använder dem till skillnad från dig som aldrig missar ett tillfälle att förkunna hur du ska ladda saker, vilka märken du ska köpa, hur du ska vårda prylarna. Du har en omfattande regeluppsättning för snart sagt allt och du tillbringar snart mer tid att pyssla med dina saker än att använda dem.
– Du tar då i?
– Det var du som började.

När hjärnan spelar dig ett spratt

När hjärnan spelar dig ett spratt

Jag har gjort det hundratals, kanske tusentals gånger under åren – kopierat en webbplats, flyttat den och aktiverat den. En ren rutinsak som brukar ta maximalt någon timme beroende på hur stor webbplatsen är.

En baggis med andra, eller det brukar vara det, borde vara det men så plötsligt så spelar min egen hjärna mig ett spratt, eller om det är en ledning som släppt. Oklart vilket.

Tror jag

Jag ändrar i DNS:en, det system som håller reda på vad saker finns ute på nätet. Inväntar tills trafiken kopplats om och aktiverar då webbplatsen – tror jag.

Webbplatsen kommer inte igång, ingenting fungerar, och jag börjar att felsöka – på helt fel ställen. Det finns en domän upplagd, DNS pekar rätt, trafiken går rätt, det finns en databas – allt finns där – tror jag.

Jag provar olika webbläsare från olika platser och får bekräftat att det inte fungerar.

Sen sitter jag och funderar över vad som kan vara fel, vad jag har missat och jag installerar om WordPress men utan att egot annat hämnare än att domänen visar fel webbplats.

Lämna det för en stund

Av erfarenhet så vet jag att om du suttit för länge med ett problem så är det ofta en effektiv metod att lämna det för en stund. Så jag gör det, går igenom ett bokmanuskript, rättar och uppdaterar innan jag mitt i det arbetet förstår vad som är fel. Med ens inser jag två saker: 1. Jag är en idiot 2. Jag är en idiot.

Lösningen är så bagatellartad så det är löjligt. Lägg in kopian av webbplatsen, lägg in alla bölder, alla script, hela designen och alla filer så kommer det att fungera.

Jag svär över mig själv.

Allt fungerar naturligtvis

Sen gör jag det jag borde ha gjort direkt, lägger in säkerhetskopian på den aktuella webbplatsen, aktiverar den och konstaterar att nu fungerar allt, naturligtvis.

Ibland hjälper det inte hur mycket erfarenhet och kunnande som helst – hjärnan spelar dig ett spratt.

Lämna över mina hälsodata till OpenAI och ChatGPT – aldrig!

Lämna över mina hälsodata till OpenAI och ChatGPT – aldrig!

OpenAI och ChatGPT lanserar nu en funktion där du kan dela med dig av dina hälsodata med AI-lösningen – får att få bättre svar om din hälsa. Du gör naturligtvis precis som du vill men i min värld – aldrig!

Integritetståget har gått när det handlar om AI. Du har inget val. Vill du använda AI, om vi för en stund bortser från Apple Intelligence, så kommer dina data att samlas in och användas för AI-lösningarna.

Apple Intelligence skiljer sig i det att visserligen så samlas data in men den informationen stannar hos Apple. Din information skickas inte vidare till datamäklare och datatrålare. Den typen av försäkringar har du inte med ChatGPT eller Google Gemini.

AI-tekniken

Nu ska inte alla AI-tjänsterna dras över samma kam, det finns naturligtvis skillnader, men generellt – AI-tekniken bygger på att tjänsterna samlar in data, för att utvecklas, och använder du dem så samlas din information in.

I det sammanhanget är det för min del fullständigt och på alla sätt helt uteslutet att jag skulle skicka över mina hälsodata av två skäl, min integritet och att jag inte för en enda sekund litar på att det AI-lösningen föreslår eller har kommit fram till är pålitligt. AI-lösningar ljuger, bedrar, lämnar helt felaktiga svar och allt det säger och påstår måste kontrolleras, Det ligger i deras natur. De vill vara tillags, ge ett svar och priset är att de ibland hittar på.

Har jag frågor om hur jag mår så frågar jag professionellt utbildade – inte en mjukvara.

Läs mer

Hade CHATGPT varit en riktig medarbetare så hade hen fått sparken

 

 

Bryssel måste sluta agera dörrvakt och börja bygga

Bryssel måste sluta agera dörrvakt och börja bygga

EU har under de senaste åren profilerat sig som världens främsta reglerare av den digitala marknaden. Genom införandet av omfattande regelverk har Bryssel försökt skapa ordning i det som tidigare beskrivits som teknikjättarnas vilda västern.

Insatserna har varit viktiga för att skydda medborgarnas integritet och rättigheter mot godtycklig datainsamling. Det räcker dock inte att bara agera dörrvakt åt utländska intressen. Europa befinner sig i ett läge där den tekniska eftersläpningen börjar utgöra en direkt risk för kontinentens säkerhet och ekonomi.

Problemet med ett ensidigt beroende

Nästan all kritisk infrastruktur i det europeiska samhället vilar idag på amerikansk mjukvara. Molntjänster, operativsystem och kommunikationsplattformar kontrolleras av ett fåtal bolag i Silicon Valley. Detta skapar en farlig obalans där europeiska företag och myndigheter tvingas anpassa sig efter beslut fattade utanför unionens gränser. Att bara reglera dessa bolag löser inte grundproblemet. Verklig makt kommer först när man äger de lösningar man använder i vardagen.

Analys: Vägen framåt för en självständig kontinent

Fokus måste flyttas från passiv tillsyn till aktiv innovation. Europa har kompetensen och kapitalet som krävs för att bygga egna alternativ, men den politiska viljan tycks ofta saknas. Investeringar i egen infrastruktur är numera en nödvändighet för att säkra det digitala oberoendet.

  • Egna molnlösningar: Utvecklingen av europeiska molnplattformar bör prioriteras högre än juridiska processer mot befintliga jättar. Ett eget ekosystem minskar sårbarheten vid handelskonflikter eller förändrad lagstiftning i USA.

  • Stöd till lokala talanger: Startup-scenen i Europa hämmas ofta av en tungrodd byråkrati som de amerikanska jättarna har resurser att hantera. Regleringarna slår ibland hårdast mot de små bolagen som faktiskt skulle kunna utmana marknaden.

  • Öppen källkod som strategi: Användningen av öppna standarder kan bryta den nuvarande inlåsningen. Det ger möjlighet till transparens och säkerställer att ingen enskild aktör kan diktera villkoren för alla andra.

Tiden för att bara reagera på andras tekniska framsteg är förbi. Europa behöver bygga sin egen framtid istället för att bara skriva manualen för hur andras maskiner ska köras. Den digitala friheten förutsätter att vi äger både koden och infrastrukturen.

Läs mer

Domstolsorder: Google måste omförhandla sökavtal varje år

 

EU tvingar Apple att öppna upp sitt ekosystem

 

 

Ska du vinna över Apple så måste du vara bättre

Ska du vinna över Apple så måste du vara bättre

Jag har för länge sedan tappat räkningen på hur många appar och program för Apples plattform som, jag testat – och skrotat när de visat sig var klart undermåliga i en jämförelse med Apples egna program.

Låt mig ta ett konkret exempel – Spark Mail.

Högst sannolikt ett alldeles utmärkt program för att hantera e-post men som faller platt till marken redan vid installationen. Apple Mail kan kommunicera direkt med postservern, hämta in och göra alla inställningar – Spark Mail klarar det inte, och visst jag vet att om jag petar in portar, och en del annan information så kommer det att fungera. Nu kommer ordet men vilket innebär att om jag ska testköra ett program så tänker jag inte lägga tid på att få in alla inställningar om det program som jag redan använder gör det mycket enklare, snabbare och mera effektivt.

Min poäng – ska du slå Apple så måste du åtminstone vara lika bra.

Låt mig ta ett annat exempel – Image Playground.

Apples eget program för att generera AI-bilder och det gör skäl för namnet – det är en lekstuga. Ett enkelt, småroligt program som du inte kan använda för att skapa vettiga. professionella illustrationer med. Därför använder jag inte det heller.

Påtagligt underläge

Ska du konkurrera med Apple så har du dessutom ett högst påtagligt underläge – Apples program följer med i iOS, iPadOS och macOS – helt gratis.

  • Följer med
  • Gratis

Du måste alltså få mig som användare att ladda ned, installera och möjligen även betala för programmet eller appen.

Ponera att du lyckas med det första. Jag laddar ned och installerar ditt program men när jag ska ställa in saker och ting så saknar ditt program grundläggande funktioner. När jag fäller min första svordom så är du illa ute, riktigt illa ute. Kom ihåg att jag har en fungerande lösning. Ska du få mig att byta måste den processen vara rak, linjär och utan kurvor.

Hängde i motorrummet

I datavärlden brukar mycket liknas och jämföras med bilvärlden. Det fanns en tid då jag hängde ned i motorrummet på bilar. Jag bytte bil, ofta, mycket ofta och jag har kört BMW, Jaguar, Chevrolet, Celica och Ford. Jag testade det mesta och jag hade en lång period inom datavärlden då jag var betatestare. Jag körde alpha-versioner, betaversioner och testversioner.

Det var då. Nu kör jag en Suzuki Vitara vilket är en själslös, skittråkig men förbannat pålitlig fyrhjulsdriven bil som tar mig från punkt A till punkt B – problemfritt. Jag använder en MacBook Pro M4 Max som huvudsakligt verktyg och jag kör sällan testversioner och gör jag det så väntar jag tills Apple kommit en bit på väg,

Min poäng – ska du slå Apple så måste du vara minst lika bra, eller bättre.

Tror du att jag är ensam?

Fråga valfri utvecklare som skapar saker för Apples plattform och som konkurrerar direkt med Apple.

Läs mer

Ska du du konkurrera med Apple så måste du vara bättre – eller lika bra

 

 

Jakten på den förlorade enkelheten – när Apple glömde bort ”Less is More”

Jakten på den förlorade enkelheten – när Apple glömde bort ”Less is More”

Det fanns en tid när en ny produkt från Apple inte behövde en manual. Allt från den fysiska formen till knapparna i gränssnittet förklarade sig självt genom sin blotta närvaro.

Idag befinner vi oss i en annan verklighet. Vi lever i en tid av ”Feature Creep” där operativsystemen tyngs ner av funktioner som få har bett om, medan de fundamentala problemen lämnas olösta. Frågan vi bör ställa oss under 2026 är om Apple har blivit för stora för sitt eget bästa, eller om de helt enkelt har tappat kontakten med den användarvänlighet som en gång byggde deras imperium.

När tekniken står i vägen för användaren

Vi ser det tydligast i iPadOS. Apple har under åratal utrustat sina plattor med processorkraft som får de flesta bärbara datorer att blekna, bara för att sedan hålla tillbaka användaren med ett begränsat gränssnitt. Att försöka arbeta professionellt på en iPad har blivit en övning i tålamod, där man tvingas navigera genom märkliga lösningar som Stage Manager istället för att bara få använda det vi vet fungerar. Det är som att äga en sportbil men bara få köra den på en inhägnad parkeringsplats. Den stora utmaningen för det nya designteamet under ledning av Stephen Lemay är att sluta vara rädda för att göra iPad till den dator den faktiskt vill vara.

Artificiell intelligens eller bara en smartare assistent?

Lanseringen av Apple Intelligence är ett annat exempel på denna balansgång. Medan konkurrenterna rusar fram med kraftfulla chattbottar har Apple valt en mer försiktig och integrerad väg. Det är ett beslut som kan visa sig vara genialt om det leder till en assistent som faktiskt förstår sammanhang i vardagen, men det riskerar också att framstå som att företaget halkat efter på riktigt. Om Siri 2.0 inte levererar under året kommer kritiken att bli förödande. Användare vill inte ha fler utlovade framtidsvisioner, de vill ha teknik som fungerar här och nu utan att man behöver fundera på hur den gör det.

Tillbaka till rötterna

För att Apple ska återta sin position som teknikvärldens obestridda ledare krävs en återgång till det enkla. Det handlar om att våga rensa i menyerna, att våga erkänna när en designidé som Liquid Glass blir för rörig, och att framför allt lyssna på de användare som faktiskt använder enheterna för att skapa. Det grafiska gränssnittet i iOS 26.2 visar små tecken på bättring, men det krävs mer än bara transparensinställningar för klockan för att laga förtroendet. Vi behöver ett Apple som återigen vågar säga nej till tio halvdana funktioner för att istället kunna säga ja till en enda som är helt perfekt.