av Mikael Winterkvist | dec 5, 2025 | Bluesky, Krönikor, Threads
En hund hoppar högt av glädje över att få mat. Det skulle kunna vara en vardaglig, rolig händelse. Det är möjligt att det har hänt. Det finns andra videor med snarlikt innehåll. Just den hunden och dess ägare existerar dock inte. Det är AI.
Två taxar är ute sent en kväll inne på sin gård. Videon ser ut att vara tagen med infraröd teknik. Plötsligt kliver ett stort rovdjur in på gården. Taxarna reagerar direkt. De går till attack. De jagar bort inkräktaren. Det har inte heller hänt. Det är AI.
En politiker uttalar sig osedvanligt korthugget i en tv-intervju, eller vad som ser ut att vara en tv-intervju. Politikern existerar. Intervjun har aldrig ägt rum. Det är AI.
Du kan inte lite på bilder som seglar förbi i den strida strömmen av postade inlägg i sociala medier. Du kan inte ens lita på en video, hur övertygande den än må vara. Detta är det nya medielandskapet. Tekniken för att skapa så kallade deepfakes är nu så lättillgänglig att vem som helst kan generera övertygande men falska scenarier. Gränsen mellan verkligt och syntetiskt suddas ut.
Gallerier och den dolda kostnaden
Fenomenet syns även inom digital handel. Din spelbutik översvämmas helt plötsligt av gallerier som alla heter något med ordet Hentai. Hentai Girls X och Hentai Girls XX finns tillgängliga. Spelen kostar 30–40 kronor. Det är bara det att det inte är spel. Det är bildgallerier på AI-kvinnor. Ibland innehåller gallerierna vad som ser ut att vara flickor. Ett X eller två i namnet anspelar på porrindustrin. Det är ingen tillfällighet. En del av de här gallerierna innehåller lättklädda eller lätt nakna kvinnor i ritat (Manga) format. Speldelen är på sin höjd ett enkelt pussel på en massa AI-genererade bilder. Användaren luras att betala för bilder. Den moraliska skadan av denna typ av manipulation är betydande.
Förtroendeerosionen
Människors tillit till digitalt innehåll undermineras i snabb takt. Varje viral video, varje chockerande uttalande från en offentlig person, måste nu granskas med misstänksamhet. Det räcker inte längre att fråga sig om innehållet är sant. Vi måste nu fråga: Har det här ens hänt? Har den här personen verkligen sagt detta?
Vi går in i en tid där bedrägeri blir normen. Förmågan att skilja syntetisk information från fakta blir en avgörande digital kompetens. Källkritik måste uppdateras för en AI-era. Vi kan inte längre lita på våra ögon eller öron utan måste alltid söka bekräftelse från flera, oberoende källor.
Läs mer
Reklam på väg in i ChatGPT – förändrar upplevelsen
Vill du lura AI – prova poesi
av Mikael Winterkvist | dec 3, 2025 | Bluesky, Krönikor, Threads
Joakim Lundell är en av Sveriges största influensers, även om han själv inte vill kallas det, influenser. Han skriver böcker, spelar in film, driver en Youtube-kanal och leder tv-program. Hans bolag omsätter miljoner och på senare år så har hans verksamheter givit vinster på i storleksordningen 30 miljoner kronor.
Joakim Lundell är en makthavare, han har inflytande och i den rollen så får han finnas sig i att granskas – precis som alla andra makthavare. Det är heller inget nytt. Bianca Ingrosso, Rebecca Löwengrip, Matilda Djerf och Margaux Dietz har alla hamnat i mediernas fokus och granskats och det de har postats i sociala medier har ifrågasatts.
Det som är gemensamt för dem är att deras liv, det de gör, säger och medverkar i blir innehåll som de publicerar, och som är en del av affärsverksamheten och det som lockar följare. De lever delar av sina liv digitalt och spelar in videor, ljud och bilder som presenteras i sina flöden.
De säljer reklam, gör det som kallas samarbeten där de visar upp produkter och testar produkter – i den mån de inte lanserar egna klädmärken, smink och allt vad det nu är. I den rollen så har de inflytande, de har makt och de tjänar pengar på det de gör – vilket inte är något problem men det är en del av det som gör att de bör granskas.
Granskas
Lägger vi nu alla namn åt sidan, vem som har mest följare eller vem som tjänar mest pengar så har vi en grupp makthavare. Medierna har granskat dem i den rollen och granskningen av Joakim Lundell är ngen ny företeelse. En rad andra makthavare i snarlika roller och positioner har som redan sagts granskats tidigare.
Den här gången handlar det om anklagelser mot en närstående, en person som inte alls har samma roll, inflytande eller som kan anses ha makt. Det är Joakim Lundells mamma som anklagats för en rad övergrepp – i en bok, sommarprat och otaliga framträdanden i radio, tv och tidningar. Det har gjorts dokumentärer som bygger på Lundells barndom och den historia han vill berätta och som han menar är hans upplevelser.
Joakim Lundell har naturligtvis rätt till sin historia, sin version men oavsett om den är sann eller inte så har han inte rätt att peka ut en enskild person hur som helst. Det finns en starkt skydd för privatpersoner och det finns lagparagrafer som ganska klart säger att om du framställer någon annan som ”klandervärd”, och det inte har ett tydligt allmänintresse, så kan du göra dig skyldig till förtal. Huruvida Joakim Lundell har gjort det, eller inte, är inte upp till mig att avgöra. Sådant har vi domstolar till.
Notera nu att det inte spelar någon större roll om anklagelserna är sanna eller inte. Även om en person har dömts för ett brott så är det långt ifrån fritt fram att berätta det i sociala medier, exempelvis.
Sanningen
Vad som är sant, eller inte, i Joakim Lundells anklagelser, i sin version, vet vi inte men vi vet att av det SVT;s Dokument innifrån har fått fram, så finns det Lundell beskriver och berättar om sin barndom inte dokumenterat. Han har flera gånger sagt att övergreppen, våldet, hoten och det han utsatts för ska finnas i socialtjänstens anteckningar, i barn- och ungdomsavdelningens utredningar, i domar och andra dokument. Det säger han i SVT:s program också.
”Jag har allt dokumenterat på papper och det är jag så jäkla glad för. När jag fick ut mina BUP-papper så är det täckt nästan veckan för vecka gemom hela min uppväxt, och någonstanns så tänker jag mig väl att det finns nån däruppe som ändå såg till att: Okej, du har varir med om jävligt vidriga grejer men det finns alltid bevis för att det har hänt så att dina förövare aldrig kan påstå att det är lögn.”
Joakim Lundells egna ord i SVT:s granskning Dokument inifrån.
Kan det vara så att SVT inte har all dokumentation och att Joakim Lundell har mer dokument, andra dokument?
Möjligt, men vi får nog utgå ifrån att journalisten Bo-Göran Bodin har samma dokument som Joakim Lundell och att han i vart fall har alla väsentliga delar vilket gör att det förefaller mindre sannolikt att alla övergrepp skulle saknas och att Lundell och Bodin sitter på två helt olika uppsättningar dokument.
Intervjuer
Till det kan även läggas intervjuer med syskon, styvfar och Lundells mamma. De kan sägas vara parter i målet men deras berättelse, deras versioner, är inte ointressanta.
Den som blixstsnabbt drar slutsatsen att Joakim Lundell ljuger har lite för bråttom. Det vet vi faktiskt inte och det han berättar är hans berättelse om hur han upplevt sin barndom. Det är allt annat än oviktigt.
Däremot tillhör jag inte dem som anser att hans histroia inte ska granskas därför att det är ett barns historia, ett barns upplevelser utifrån någon slags uppfattning att den typen av berättelser inte ska granskas och att alla har rätt till sin historia, sin version.
Joakim Lundell är en av Sverige största makthavare och påverkare ute på nätet och en av mediernas viktigaste uppgifter är att granska makthavare.
Anmälts
Redan nu, efter det första avsnittet, så har programmet anmälts 1200 gånger, vilket i sig är ett tydligt tecken på att Joakim Lundell har en stor skara följare, han har inflytande, han har makt och därför ska han granskas.
I invändningarna mot SVT:s granskning återkommer argumentet att granskningen skadar Joakim Lundell och hans veerksamheter. Här finns även påståenden om att det ska ligga till grund för att SVT granskar Joakim Lundell. Jag tror inte för en sekund på den typen av virriga konspirationsteorier och för den som är intresserad av grunderna för journalistik kan nämnas det som kallas konsekvensneutralitet. Enkelt uttryckt – du ska i rollen som journalist inte ta särskilt stor hänsyn till, eller kanske ingen hänsyn alls, till konsekvenserna av en publicering om det du tänker publicera är korrekt, balanserat (alla parter har fått komma till tals) och att det finns ett allmänintresse.
Hängde du med där?
Du kan inte, som journalist ta hänsyn till följderna, konsekvenserna, av en publicering – då kan du inte publicera något alls. Sen finns det naturligtvis undantag från den regeln men låt oss inte snärja in oss det nu.
Sen, vilket också är viktigt, vi har hitills sett del 1, av 4, och har inte den hela, fullra redovisningen.
Så vad är då min poäng?
Det är flera:
- Joakim Lundell är marthavare och sådana ska granskas i en demokrati
- Han har makt, inflytande och hans berättelse, hans historia ska kontrolleras. I synnerhet sedan han upprepat den flera gånger och den faktiskt delvis utgör grunden för hela hans affärsverksaamhet
- Av det som framkommit hitills så stämmer inte hans egna uppgifter – övergreppen finns inte i de dokument som Lundell själv säger ska utgöra bevis.
av Mikael Winterkvist | nov 30, 2025 | Krönikor, Threads, Tipset: Råd och tips
Ingen som hängt med i Apple-världen har väl missat turerna i konflikten, striden, eller om du föredrar att kalla det diskussionen, mellan EU och Apple. Även om frågan i sig är komplex och innehåller en mängd tekniska detaljer så går den faktiskt att koka ned till ikoner.
Så länge som du håller dig till Apples egna program är allt gott och väl. Ikonerna ligger där de ska, ansluter du saker så får du upp tydliga dialogrutor och saker ligger rätt i menyerna.
Det är när du byter ut en enda legobit i ditt pussel av appar, funktioner och tjänster som det blir problem, eller kanske snarare att det som höll ihop så väl inte gör det längre. När du öppnar en meny så ligger ditt val av mail-program, din alternatva webbläsare en bit ned i menyn. Överst tronar Apples egna program, snabbt, lätt tillgängliga och dina val är inte lika lätta att hitta.
I menyn
I menyer där Safari ligger först så hittar du din webbläsare en bit ned, bland en massa andra val. Visst, din webbläsare finns där men varje gång du ska använda den, länka till den så får du leta, med ögat innan du hittar den. Apples eget program ligger som sagt högst upp och inte sällan med lite större text så att programmet ska bli extra lätt att hitta. Det är, kan tyckas, vara små detaljer men de är avgörande därför att Apple hela tiden premierar sina egna program, appar och tjänster.
Skalar du av alla diskussioner om ”gatekeeper”, DMA och DSA så är du nere på användarnivå och hur saker ser ut när vi använder dem. I ärlighetsns namn ska sägas att Apple har blivit bättre, att Apple har förbättrat utseendet, grafiken och ikonerna i sina olika operativsystem vilket gör att du och jag kan byta webbläsare, kalender eller e-postprogram utan att behöva sitta och svära över var ikonerna ligger och hur menyerna ser ut – men, och det är ett synnerligen viktigt men, Apple har inte gjort det frivilligt. Det är inte bara EU:s tillsynsmyndigheter som har reagerat, Sydkorea, Japan, Kanada, Brasilien och Indien granskar nu Apples sätt att behandla alternativen, konkurrenterna till sina egna program och tjänster.
Motsättning
När det gäller menyer, mina val av program och det faktum att jag väjer vad jag vill använda i mina prylar så håller jag med EU, helt och hållet, men här finns en motsättning där integritet och tillgång kan krocka med varandra.
Apple är hårda med skyddet av din och min informationen, integritet, och det är inte alls bara PR-avdelningen som fått fritt spelrum. Apple går verkligen långt och är stenhårda i sin uppfattning att Apples användare ska skyddas från Meta, Google, Amazon, Microsoft och allt vad de heter. Bolagen, vars affärsidé är att samla in våra data, paketera och sälja den till högstbjudande ska inte få fri tillgång till Apples operativsystem – i förlängningen till din och min information.
Andra sidan av myntet
Det är den andra sidan av myntet. EU vill se till att du och jag kan välja, att våra val inte ska försvåras av hur saker fungerar om vi väljer bort något av Apples program. EU vill att saker och ting ska fungera som vanligt om du nu gör det. Full rimligt kan tyckas men här invänder Apple att om Apple ska tillåta det så kommer datatrålarna att få tillgång till information som Apple inte vill att de ska komma åt – och högst sannolikt inte vi användare heller.
Det är bland annat det den verbala pajkastningen mellan EU och Apple handlar om och det är det som lett fram till att vi i Europa idag inte kan spegla våra iPhones i våra mac-datorer och att Live Translations lanserades senare här. Det är också det som är anledningen till att information om nätverk synkas lite olika mellan din iPhone och din klocka i Europa och i USA (i nästa version av iOS).
PR-avdelningen
På den här punkten är jag helt, fullt och fast övertygad om att Apples PR-avdelningen är insyltad. Apple går numera regelmässigt ut och berättar att ”den här funktionen kommer senare i EU”, vilket triggar Daring Fireballs John Gruber, med flera, att författa långa drapor och texter där de förbannar EU och dess byråkrater. I deras amerikanska ögon så är allt fel EU:s fel och alla sådana beslut ska tas av marknaden och bara av marknaden.
Räck upp en hand om du på allvar tror att Apple skulle ha bytt ut sin Lightning-kontakt mot USB-C, om det inte vore för krav från EU.
Räck upp en hand om du tror på fullt allvar att Apple och Microsoft skulle ha givit oss en meny och en dialogruta för att enkelt byta werbbläsare och andra program i samband med installationen av deras operativsystem.
Företag och marknaden gör inte sånt därför att det inte ligger i deras intresse. Det är därför vi ibland kan behöva myndighernas byråkrater för att tvinga företag att göra det de inte vill, och för att se till att ikoner ligger där de borde.
av Mikael Winterkvist | nov 29, 2025 | Bluesky, Krönikor, Threads
Under de närmaste två åren kommer den digitala utvecklingen troligen att präglas av tre tydliga rörelser som redan märks men ännu inte fått fullt genomslag. Magasin Macken har plockat fram kristallkulan för att se två år in i framtiden.
AI
AI håller på att gå från att vara ett verktyg som svarar på frågor till att bli något som utför uppgifter självständigt. Företag utvecklar system som kan planera, utföra och följa upp arbetsmoment utan att användaren behöver styra varje steg. Det kommer samtidigt att skapa större krav på tydlighet och kontroll, eftersom många användare inte vill att mjukvara ska fatta beslut utan insyn. Diskussionen om hur AI ska användas, begränsas och granskas kommer därför att bli mer central än ny teknik i sig.
Vi kommer att lämna mycket av det vi idag ser som AI, skapande av videofilmer, bilder och texter till förmån för mer vardagliga saker som AI kan göra – boka möten, hålla reda på din kalender, skicka påminnelser, hjälpa till med din epost, sortera och filtrera i ett ständigt brus. Missförstå mig rätt nu – vi kommer att generera massor med saker men vi kommer också att använda AI på ett sätt som blir så naturligt att vi inte reflekterar över att det är AI.
Sociala medier
Sociala medier befinner sig i en period där stora plattformar inte längre är självklara samlingsplatser. Fler tjänster rör sig mot mindre nätverk, begränsade publiker och funktioner som fokuserar på grupper snarare än öppna flöden. Samtidigt pågår en förskjutning från text till kortare, mer direkt kommunikation och system som rekommenderar innehåll utan att användaren följer avsändaren. Förmågan att verifiera avsändare och ursprung kommer att bli viktigare när mängden automatiserat innehåll ökar och gränsen mellan människor och mjukvara blir svårare att se.
Jag tror att vi kommer att ägna mindre tid åt sociala medier, vi kommer att dela mindre, skriva mindre och om inte överge så i vart fall delvis löna sociala medier.
Apple
Apple väntas fortsätta bygga in mer AI direkt i sina enheter i stället för att låta allt ske i molnet. Det handlar om funktioner som sammanfattningar, bildhantering och assistenter som förstår sammanhang i appar och filer utan att information lämnar telefonen. Målet kommer sannolikt att vara att behålla integritet som en konkurrensfördel samtidigt som produkter blir mer automatiserade. Samtidigt väntas integrationen mellan dator, telefon och headset fördjupas, med fler funktioner som rör sig sömlöst mellan olika enheter.
Apple kommer att göra det därför att Apple kan göra det. En iPhone, en iPad och en Mac är tillräckligt kraftfulla för att klara det och därmed föds en ny typ av AI – den som inte snokar på dig och som lagrar allt du gör.
Det som förenar utvecklingen är att tekniken inte längre känns ny utan vardaglig. Utmaningen blir därför inte att lansera något som imponerar utan att göra systemen begripliga, pålitliga och användbara i situationer där människor fortfarande vill känna att de har kontroll.
av Mikael Winterkvist | nov 28, 2025 | Bluesky, Krönikor, Threads
Jag har tappat räkningen på hur många ilskna kommentarer gällande Apple, deras produkter och tjänster som inleds med ”Varför har Apple ändrat på detta?”. Sen kommen en tirad av gnäll för hur fel detta är och ett krav på att Aple snabbt som attan ska ändra tillbaka.
I 9 fall av 10 så kan detta korrigeras i inställningarna.
- Knappen för ditt larm – snooze – byt tillbaka tilltiidgare utseende och funktion i inställningarna.
- Liquid Glass – ställ ned genomskinligheten eller ta helt bort den (i det närmaste i inställningarna)
- Apple Intelligence – gillar du inte funktionen, slå inte på den eller slå av den
- Sökrutan har flytta på sig i min iPhone (Safari) – inställningarna
- Jag störs av alla notiser – slå av dem
- Varför kan jag inte sortera bort alla telefonsäljare? – Skapa ett fokusläge
Det går att hålla på rätt länge så här därför att Apple numera förvisso ändrar hur saker ser ut och fungerar men ofta, mycket ofta så kan du backa tillbaka, återställa och få tillbaka din gamla funktion.
Så varför ändrar Apple i dina inställningar?
För att visa dig att saker har ändrats.
Så – istöllet för att gnälla och posta inlägg i sociala medier om hur dumma APple är – kolla inställningarna, först, så sparar du både tid och ilska.
av Mikael Winterkvist | nov 27, 2025 | Bluesky, Krönikor, Threads
Ylva Johansson, (s), tycker att det är bra idé med en överstatlig massövervakning av EU:s medborgare. Allt, alla ska övervakas, all trafik ska scannas. Adnan Dibrani (s) tycker att det är bra om ungdomar under 16 år inte kommer åt eller kan använda sociala medier. Han vet inte hur det ska gå till men det tror han att ”tekniken ska fixa”.
Jag vet hur det kan gå till – krävs en digital legitimation av alla som ska använda tekniken. Tvinga alla att registrera sig, använda exempelvis BankID innan de överhuvudtaget kan logga in – alltså få access till nätet.
Kräv att allt ska övervakas, alla ska kontrolleras och skapa ett övervakningssamhälle som får Kim Jong-un att bli grön av avund. Placera ut poliser i varje gathörn, belöna medborgare som anmäler grannen och se till att alla som döms tvingas att bära en markering på sina kläder, även offentligt. Då inte bara för brott på nätet – märk alla brottslingar.
Så, nu är problemet löst.
Chat Control
Chat Control lades fram 2022 sedan Ylva Johansson lyssnat alldeles för mycket på amerikanska lobbyister och intressegrupper, som med barnporr som ursäkt, vill inför en överstatlig trafikkontroll av alla medborgare. Förslaget har röstats ned fler gånger än någon orkar att redogöra för men ändå så dyker det upp, i lite omarbetad form, lite mera urvattnad och i den senaste kompromissen så ska leverantörerna övervaka oss, frivilligt.
Hur?
Oklart.
Med vilken teknik?
Oklart.
I debatten så brukar inte minst politiker beklaga sig över att en del medborgare som deltar i den politiska debatten är faktaresistenta. Medborgare lyssnar inte till fakta, förkastar det forskare, sakkunniga och experter kommit fram till. Allt det som normalt sett borde ligga till grund för våra beslut. Vi ska naturligtivs inte lyssna på experter, aningslöst eller blint men vi bör lyssna på dem som sitter inne med lite mer kunskap än oss andra.
Det gäller uppenbarligen inte Ylva Johansson och de som tycker att övervakning av EU:s alla medborgare är en bra idé för när det gäller Chat Control så har en närmast oändligt lång rad forskare, experter och sakkunniga förkastat förslaget, inte bara därför att det innebär massövervakning av alla medborgare utan att det inte kommer att fungera.
Sociala medier
EU-politikerna, EU-parlamentet, har också lyckats att enas om barn under 16 år inte ska ha tillgång till sociala medier. I ett färskt beslut, ett icke tvingande betänkande, så fick förslaget 483 röster för, 92 röster emot och 86 nedlagda röster.
Ledamöterna uttrycker sitt stöd för EU-kommissionens arbete med e-identifiering och en ny app för åldersverifiering. De insisterar dock på att åldersverifieringen måste vara korrekt och respektera minderårigas integritet.
Ursäkta min dåliga franska, som det brukar heta, men hur i helvete ska det gå till?
– Våra barn ska alltid gå före techjättarna och deras vinster och algoritmer. Därför är jag väldigt glad över att parlamentet tar det här viktiga beslutet, säger ledamoten Adnan Dibrani (S) till SVT.
Vackert, eller hur? Äntligen en politiker som gör något, eller hur?
Adnan Dibrani vet inte hur det ska gå till men han säger att han litar det ska finnas tekniska lösningar.
Så fint då. Han och en räcka övriga politiker ställer sig bakom ett förslag som de inte vet hur det ska genomföras, om det kommer att fungera och för honom räcker det att det skrivs in att integriteten ska respekteras så är liksom problemet löst – eller rättare sagt, han är övertygad om att tekniken ”ska fixa det”.
Ingen expert
Nu är jag ingen expert men efter att ha vandrat runt i den här digitala världen sedan tidigt 1990-tal så ser jag inte hur det ska fungera utan att din, min och alla andras integritet hotas.
Ska vi se till att ungdomar under 16 år inte kan använda sociala medier så måste ovillkorligen någon form av pålitlig ID-kontroll göras. Det innebär lika ovillkorligen att alla måste identifiera sig ute på nätet.
Eller hur?
För att detta kontrollsystem ska fungera så måste åldersinformation om oss sparas, någonstans.
Räck nu upp en hand den som på allvar tror att denna information inte kan missbrukas, inte kan stjälas och inte hamna i orätta händer så ska jag räkna upp ett oändligt antal skrämmande exempel på att när data stulits.
Aningslösa politiker
Jag vill inte framställa folkvalda politiker som något annat än som vanligt hyggligt folk helt enkelt därför att det är det politiker är – vanligt folk. De är våra representanter och vi har därför de politiker vi har valt, eller förtjänar. Med det menar jag att du som väljare kan inte sitta och beklaga dig över våra folkvalda om du inte har gjort hemläxan.
Rösta inte på folkvalda som du inte tror kommer att företräda dig på bästa sätt.
- Rösta därför inte på politiker som överlåter åt tekniker att lösa de problem som deras förslag leder fram till.
- Rösta inte på politiker som blundar för det forskare, experter och sakkunniga säger.
- Rösta inte på politiker som struntar i invändningar från remissinstanser.
Rösta inte på faktaresistenta politiker och rösta framför allt inte på politiker som avfärdar alla dina invändningar om du inte kan presentera en alternativ lösning. Politiker som underkänner alla invändningar såvida de inte får en lösning, av dig på köpet, och som tycker att du inte får säga nej eller ha invändningar om du inte kan komma med ett eget förslag – alltså göra deras jobb.
Det är politiker som struntar i hela vårt system med remissinstanser som ska yttra sig om förslag. Remissinstanser levererar inte alltid egna lösningar. De kommer med synpunkter på det förslag som lagts fram, framför dem, och som de ska ha synpunkter på. Det är en viktig del av hela arbetet med olika förslag för att vi ska fatta kloka beslut.
Rösta inte
Så rösta inte på politiker som ställer som motkrav att om du ska få ha synpunkter på deras förslag så måste du också leverera en lösning.
Rösta inte på politiker som struntar i följderna av sina förslag och som skickar problemen vidare och som tror att ”tekniken kommer att fixa det”.
Rösta inte på politiker som på allvar tror att massregistrering och integritet går hand i hand.
