Det är aldrig för sent att ge upp – he lönsch int!

Det är aldrig för sent att ge upp – he lönsch int!

När vi (familjen) valde Skellefteå som den plats där vi skulle bygga upp en ny tillvaro för många år sedan så fick vid veta att norrlänningar är pessimister, snara att ge upp, tysta men vänliga. Nu var vi inga nykomlingar och inte ovetande heller. Jag har rötter i Kalix, ännu längre norrut och Kärleken har släkt i Guldstaden. Vi visste att det där inte var sant.

Det här med att ge upp är inte norrländskt, sannolikt inte ens typisk svenskt, möjligen mänskligt. Kasta dig in i valfri debatt, oavsett ämne, så kommer pessimisterna att anmäla sig och berätta att det inte är lönt.

  • Det lönar sig inte att arbeta politiskt.
  • Det lönar sig inte att engagera sig i föreningslivet.
  • Det lönar sig inte att diskutera, debattera eller försöka åstadkomma förändring.
  • Ingenting lönar sig.

Pessimisterna har inga egna förslag och de är allt annat än lösningsorienterade. De är energitjuvar som slår ned på alla förslag, ingenting är bra, ingenting är värt att ens testa och alla misslyckades möts med ”Vad var det jag sa?”.

Uthålliga

Även om du får dem med dig så räkna inte med att de är särskilt uthålliga. De lever efter principen att ”den som var sist inne och skrek högst är den vi ska lyssna på”. Räkna alltså med att om de kommer med förslag så kommer det hela tiden nya förslag som går ut på att allt som provats tidigare inte kommer att fungera. Lägg sedan till att alla saker som används i processen, om det så är appar, program, tjänster eller vad det kan vara, är fel. Du skulle naturligtvis ha begripit och förstår att du skulle ha valt helt andra verktyg.

Fakta

Tro inte heller att fakta, inte ens historiska fakta, biter på dem. Antingen viftas alla faktaargument undan eller så konstateras att det som fungerade då inte kommer att fungera nu – och då är då, inte nu.

Det är inte lönt helt enkelt.

Pessimisten väljer att lägga sin tid på att slå ned, kritisera och berätta för omgivningen att alla är korrumperade, alla är köpta, allt är fel och det är inte lönt att ens försöka att åstadkomma en förändring. Lösningen är att lägga sig ned och hålla käften till nästa gång det är dags att sätta sig upp, bara halvvägs mer lönar sig inte, och berätta för omgivningen ”he lönsch int”.

Det där sista ska uttalas på valfri norrländsk dialekt (nej norrländska är ingen dialekt).

Fast, ska sanningen fram, och det ska den – att ge upp är inte en norrländsk paradgren, inte ens svensk.

Världen är full av pessimister, så är det bara.

WhatAboutIsm är en mycket smittsam sjukdom

WhatAboutIsm är en mycket smittsam sjukdom

Skriv valfri text om fiske, fiskekvoter och fiskeförvaltning så kommer de lika säkert som Amen i kyrkan – de som pekar på att Tiamin är orsaken till allt ont och är det inte Tiamin så är det säl och skarv.

Låt oss börja med Tiamin eller vitamin B1 (även aneurin) är ett koenzym som spelar en viktig roll vid metabolism av kolhydrater och är viktigt för normal funktion av hjärnan och centrala nervsystemet. Lät det där krångligt så låt oss uppehålla oss vid att Tiamin är viktigt – för oss människor och för djuren. I samband med fiskdöd och fågeldöd så har en orsak spårats till att det kan vara brist på Tiamin. Därför matas exempelvis en del av den fisk som vi odlar med foder där Tiamin har tillsatts.

Detta har lett fram till att det finns högljudda Tiamin-förespråkare som ropar ”Tiamin, glöm inte Tiamin!” så snart fiske nämns i debatten. Det spelar ingen roll att det handlar om vild lax som föds i en älv och som sedan simmar ut i havet. Mår den inte bra så är orsaken Tiaminbrist.

Dör fisken i stort antal ute i havet på grund av att det finns för lite sill/strömming och skarpsill så beror det inte på ett överuttag av fisk under många år – det beror på Tiamin-brist, eller det beror till större delen på grund av Tiaminbrist. Lösningen är alltså inte att se över fiskekvoter utan att tillföra Tiamin i havet så att fisken överlever. Jag återkommer till Tiamin, lite senare.

Säl

Detsamma gäller Säl och Skarv – de är ett allvarligt och högst påtagligt hot mot all fiske, överallt och på alla sätt. Jag har hört de mest fantastiska siffror nämnas på hur mycket fisk en säl eller en skarv kan äta per dag men hur mycket du än vrider och vänder på alla siffror så lär de inte komma ens i närheten av vad en industritrålare drar upp under en dag. Det kan handla om 600-1 000 ton fisk, per dygn, och så mycket skarv och säl finns det inte i Östersjön.

När Länstyrelsen i Västerbotten inventerade beståndet av skarv i länet så visade det sig att det inte gick att hitta några häckningsplatser för skarv. Fåglarna stannade några dagar innan de drog vidare och Länstyrelsen hittade inga bon med ägg. Resultat var detsamma i Norrbotten. Ändå pekas skarven ut som ett enormt stort problem häruppe.

Säl, för det finns säl pekas också ut men återigen – jämför med vad de stora industritrålarna drar upp så ter det sig som en smula futtigt att sitta och diskutera säl och skarv i ett sammanhang där tusentals ton fiskas upp och blir till fiskfoder för den norska laxodlingsindustrin – varje dag. Det industritrålarna drar upp blir alltså inte mat för oss människor. Den kokas till pellets som säljs till norska laxodlare.

Trots det så får du räkna med att all diskussion om fiskekvoter, alla diskussioner om hur vi ska förvalta vår gemensamma resurs kommer att utsättas för kidnappningsförsök för att handla om istället säl, skarv och Tiamin. Detsamma gäller sportfisket – ska yrkesfisket stoppas så ska även sportfisket stoppas heter det.

Stoppat

Till saken hör att sportfisket har stoppats i flera älvar och att det råder strikt avlivningsförbud för vild lax och vild öring i ännu fler vatten. Vid trolling så ska all vild lax återinsättas, utan undantag. Det hör också till saken att den fisk som fångas, fångas ute i havet inte i älvarna.

Vindelälven är drygt 40 mil lång. När forskare tog reda på var och när lax fångas i Vindelälven så visade det sig att drygt 98 procent togs ute i havet, i mynningen. Över 40 mil älv stod för mindre än 2 procent av uttaget.

Ärligt talat tycker du då att det är vettigast att starta med ett diskutera sportfisket och tror du verkligen att ett stopp för allt sportfiske är den mest effektiva åtgärden för att rädda ett svagt och hotat bestånd av Lax?

Låt oss också avklara det här med Tiamin också – så länge som vi inte kan få ett svar på hur vi ska tillföra Tiamin till vild lax och vild öring ute i havet så är det en diskussion som inte  kommer att bära någonstans. Vi kan inte jaga lax och öring med sprutor, i båtar, i hopp om att kunna injicera Tiamin lika lite som att det är särskilt vettigt att flygbomba med pellets ute i havet.

WhatAboutIsm

Så, WhatAboutIsm, är ingen fenomen eller en sjukdom som drabbat Trump eller den politiska debatten. Den smittar och har smittat helt andra diskussioner.

Stiftelsen för Östersjölaxen (som jag arbetar för) driver just nu en insamlingskampanj för att samla in namn för att fiskestopp i minst fem år. Det du kan göra är att skriva under:

Stoppa allt fiske efter hotade arter i minst fem år!

Arga Gubben: Varför alla dessa förb… videor?

Arga Gubben: Varför alla dessa förb… videor?

AI-bild

Jag klickar på en länk, surfar iväg till en webbplats med en text som jag vill läsa. Den inleds med en video – som har samma innehåll som texten. Videon tillför inget nytt, inget utöver det texten innehåller – helt utan mening och logik.

Aftonbladet, Expressen, Time …  jag kan hålla på och rabbla namn på tidningar som gör samma fel och misstag – de publicerar en video med samma innehåll som texten vilket gör fullständigt poänglöst. Jag behöver ingen som läser åt mig eller som står där i en basebollkeps, vinklad på ett visst sätt i ett försök att marknadsföra sig själv vilket är en gigantiskt dikeskörning om du är journalist – du är aldrig nyheten och är du det så är det därför att du har gjort bort dig.

Medierna

Visst, medierna skapar en plats till för att sälja reklam och de får garanterat många visningar medan videon rullar ute i kanten, medan jag läser texten. Jag tittar inte på videon men statistiken säger att jag har gjort det därför att den startar automatiskt, den förminskas och läggs ute i kanten så i det här fallet tidningen kan visa på ruggigt fina siffror för de som köper reklam – ”kolla här hur många som har sett videon med er reklam”.

De här videorna är störande och det vet tidningarna. De vet det därför att de hela tiden tvingas att försöka att hitta på nya sätt att runda alla våra annonsblockerare och andra program som försöker städa bort störa och irriterande inslag på webbplatser.

Betyg

Samma medier, tidningar, sitter sedan och sätter betyg på de som är med i TV utan att ägna en enda tanke åt att de själva är det och alltså, strikt. logiskt också borde kunna bli betygsättas. Kvällstidningarna sätter regelmässigt betyg på expertkommentatorer, programledare och andra som är med i traditionella TV-kanaler och radiokanaler.

Utan att peka ut någon så är mitt råd till några av dem som sitter och är med i tidningarnas sändningar – fortsätt att skriva, du gör dig bäst i det mediet – inte i radio eller tidningar.

De här videorna tillför ingenting, absolut ingenting journalistiskt. Ett grepp för att göra det, vore att exempelvis klippa in en bit av den intervju som ofta finns i form av skriven text. Då skulle vi alla kunna se och höra den som intervjuas – något skulle tillföras texten men det är inte tvärenkelt att få med folk i tv så då intervjuar journalister varandra istället det är enklare.

AI

Jag ser fram mot Apples AI-lösning som ska kunna användas för att filtrera bort saker från en webbsida. Det första jag kommer att göra är att sopa undan alla dessa förbannade videor som inte fyller någon som helst funktion.

– Varför använder du AI-bilder?

– Varför använder du AI-bilder?

AI-bild

– Varför har du börjat att använda AI-bilder på Macken, jag trodde du var mot AI?
– Jag är inte mot AI, skeptisk och avvaktande, snarare men inte mot.
– Är du för AI-bilder också?

– Jag är inte för eller mot AI-bilder. Jag är mot att använda AI-bilder utan att berätta att det är AI-bilder, om de ser ut som riktiga foton, och om de föreställer riktiga personer. Däremot har jag inget mot att använda bilder som ser tecknade ut, som alla kan se är påhittade bilder eller som funkar som en illustration. Jag ser ingen skillnad mellan att i så fall använda generella bilder från en bilddatabas eller AI-bilder.
– Så du ser inga risker?
– Det var inte det jag svarade. Jag ser risker om bilder används för att manipulera men om jag använder en AI-genererad bild på en robot som sitter vid ett tangentbord eller om jag använder en människa som sitter vid ett tangentbord så ser jag ingen skillnad. Använder jag människor som bollar med äpplen, riktiga foton, eller om jag använder en AI-genererad bild där en människa gör samma sak så ser jag faktiskt ingen större skillnad, eller risk.
– Så du tänker inte markera AI-bilder på Macken?
– Det gör jag ibland, och ibland inte. Är det föreställande bilder, på en riktig person som folk vet vem det är, alltså ingen generell illustration så markeras bilden med en bildtext att det är en AI-bild.  Annars gör jag det inte därför att jag som sagt det är oftast bilder som antingen ser tecknade ut eller som föreställer sånt som inte finns. Jag litar på att de som kommer hit och som läser kan se skillnaden.
– Borde du inte varan för att du använder AI-bilder då?
– Jag ser inga skäl till att varna för AI-bilder på Macken.
– Gör du inte?
– Nej, och jag har invändningar mot att AI-bilder skulle vara något att behöva att varna för inte på Macken i alla fall. Rätt använda så är det illustrationer, fel använda så kan de användas för att luras, manipulera men det kan jag göra med Photoshop eller Pixelmator Pro också och ingen har väl kommit på identitet att varan för bildredigeringsprogram.
– Så du kommer att fortsätta att använda AI-bilder?
– Det kommer jag att göra, nu när jag hittat funderande program.
– Inga varningar?
– Absolut inga varningar men markeringar om bilderna föreställer kända människor eller om det finns andra skäl att till markera det. Det blir en bedömning frpn bild till bild.
– Det bedömer du?
– Jag ingen ingen annan. Det är min blogg, mina texter så jag bestämmer.
– Använder du AI för andra saker?
– Översättningar, i viss mån, i den mån tjänsterna använder AI, eller maskininlärning. Sen får vi se vad framtiden har ett erbjuda. Jag är nyfiken och kommer att prova det som erbjuds och den besluta om jag ska använda mig av det eller inte. Jag har aldrig tror på reaktionen att slå ifrån sig, vägra att testa, prova och utforska.
– Många forskare varnar för AI?
– Jag har sett det. Jag följer debatten men jag är inte forskare, jag är bara nyfiken. Sen har det alltid varnats för allt som är nytt, det är i grunden en sund reaktion, var lite skeptisk, sväljs inte allt som sägs med hull och hår. Jag är själv inte alls odelat positiv. Jag har testat mängder av tjänster, ratat de flesta därför att de är för dåliga men några fungerar och de tänker jag använda mig av.
– Du tycker inte att AI-bilder är att manipulera bilder, foton och den som tittar?
– Inte mer än att klippa, klistra och redigera med ett bildbehandlingsprogram eller lägga på en massa filter, retuschera, flytta och ta bort saker i bilder. I Norge ska alla retuscherade reklambilder vara markerade, här hemma i Sverige finns inga sådana krav. Det vi inte anser är manipulerade bilder, även om saken har debatterats, i Sverige är manipulation i Norge. Vi slänger på filter på det mesta som vi publicerar åå Instagram att det nödvändigtvis anses vara manipulation. Skulle jag däremot publicera en AI-skapad bild som att jag tagit en bild, ett foto, så är det definitiv manipulering i min värld.
– Hur ser du på Apples AI-tjänster då?
– Inte alls. Jag har inte kunnat testköra några funktioner eller tjänster så jag har ingen uppfattning om det Apple gör, inte utöver att jag tycker att de är stora skitar som tänker lansera sina AI-tjänster senare i Europa.
– Skitar?
– Stora skitar.

Därför ska du inte lita på Google

Därför ska du inte lita på Google

Google är snabba på att dra igång nya tjänster i en strategi som ser ut att gå ut på att prova, dra igång och sedan utvärdera. I varierande grad så lägger samma Google också ned sina tjänster – oavsett hur många som gjort sig beroende av dem. Därför kan du inte, och ska du inte lita på Google.

Under många år så drev Google en tjänst för att samla in och synkronisera  RSS-länkar – sedan lades den tjänsten ned.
Under flera år så gav sig Google på att försöka att skapa en social plattform – Google+ – till den tjänsten lades ned.

  • Google Optimize – ett webbanalys- och testverktyg. Lades ned efter 11 år
  • Google Bookmarks – en webbaserad bokmärkestjänst. Lades ned efter 16 år.
  • Google+ – social tjönst som lades ned efter 8 år.
  • Google Reader – RSS-tjänst som lades efter 7 år.
  • Google Specialised Search – sökfunktion som lades ned efter 13 år.

Detta är bara några få exempel på det sökjätten har startat, och lagt ned.

Google Graveyard 

Ibland, men inte alltid, så förvarna Google om nedläggningar av tjänster. Ibland flera år i förväg – det är bra.

Ibland gör Google inte det.

Rätt

Google har naturligtvis all rätt i världen att starta tjänster och funktioner och lika stor rätt att lägga ned dem men när du är så stor som Google nu är så har du ett speciellt ansvar. Nedläggning får konsekvenser och nu kommer alla förkortade länkar som skapats med Googles tjänst att sluta att fungera. De länkarna kommer att sluta med ett 404-fel, i tomma intet.

Det kan knappast var en kostnadsfråga. Sökjätten tjänade en bit över 23 miljarder dollar förra året på en omsättning på 80.5 miljarder dollar.

Hur kan en enda bugg leda till globalt IT-kaos?

Hur kan en enda bugg leda till globalt IT-kaos?

En enda bugg, i ett enda program slog ut en värld – i alla fall stora delar av en värld, IT-världen. Vi som valt att använda Mac, Linux och som tagit steget bort från Windows tittade på och undrade vad som hade hänt. Den viktigare frågan är hur vi överhuvudtaget kan tillåta att det kan ske?

Crowdstrike tillhandahåller säkerhetslösningar, antivirus, övervakning av drift, brandväggar och åtkomstskydd. Det var Crowdstrike som ställde till det för stora delar av sina kunder när de skulle skicka ut en uppdatering, en signaturfil för antivirus sägs det.

Problemen startade i Australien och spred sig sedan likt en digital pest över hela världen vartefter världen vaknade och försökte använda sina datorer, Windows, och få igång viktiga system hos sjukhus, banker, flygbolag, butiker och företag.

I Sverige tvingades LKAB plocka upp alla som arbetar under jord, flygningar fick ställas in och butiker kunde inte ta betalt – för en enda uppdatering?

Lösningen, kunde Crowdstrike berätta, var att starta om drabbade datorer och manuellt plocka bort den felande filen. En bagatell kan tyckes men idag kommer inte IT-teknikern fysiskt till många användare. Hen sitter i ett call-center i Indien eller någon annanstans där arbetskraft är billigt och försöker hjälpa användare fjärrstyrt. Det är så IT-världen ser ut idag. Stora globala system är beroenden av samma lösningar och de servras på användarnivå fjärrstyrt. Det är alltså inte en bagatellartad, snabb insats, att starta om en dator och manuellt plocka bort en fil där allt bygger på automatisering.

Hur har vi hamnat där, hur kan en värld beroende av datorer lägga alla ägg i samma korg. Borde vi inte veta bättre?

Jag driver ett litet IT-bolag, med betoning på litet. Vi har också system som ska uppdateras men det skulle aldrig falla mig in att uppdatera allt, på en och samma gång. Det gör du inte. Undantaget är viktiga säkerhetsuppdateringar. Alla andra uppdateringar installeras  på några få system sedan avvaktar du, ser om något händer, om något går snett och du väntar inte några timmar – du väntar några dagar innan du fortsätter att installera uppdateringar. Du har system som är testbäddar för nya program, nya installationer och du testkör allt som ska testköras i dagar, veckor innan du litar på att saker och ting faktiskt fungerar.

Det här handlar inte om att vara übersmart utan det är så du gör – i en sund IT-miljö med ett vettigt. logiskt arbetssätt.

Jag förutsätter att Crowdstrike har testsystem där allt som skickas ut testas, först, men jag är inte så säker på att det verkligen är så. Rimligen och logiskt borde inte en sån här bugg slinka igenom en sådan test i så fall.

Testades verkligen uppdateringen innan den skickas ut?

Det är lätt att peka finger mot Windows, anklaga Microsoft för att ha bytt och utvecklat ett system och en lösning som kan slås ut så här enkelt. Skrattet kan fastna i halsen på oss Mac-användare, de som kör Linux och andra operativsystem, för vi skulle kunna åka dit på samma sätt – om en centralt distribuerad uppdatering går snett.

Nu lär vi inte ska dit på en signaturfil för en antiviruslösning men om Apple skickade ut en uppdatering som skickar din Mac rätt in i väggen så skulle vi också ska dit, speciellt om det var en viktig säkerhetsuppdatering. Nu har det, mig veterligen aldrig hänt, (peppar, peppar) och Apple brukar inte tillföra nya, allvarliga buggar i sina uppdateringar (peppar, peppar) vilket får mig att tro att de verkligen testkör alla uppdateringar innan de skickas ut men det finns enskilda händelser där ett litet antal användare har råkat ut för större funktionella problem efter en uppdatering – även från Apple. Du kan inte testa allt, du kan inte hitta alla olika kombinationer mellan mjukvara och hårdvara som kan ställa till det och ibland, i sällsynta fall så går det åt pipsvängen i alla fall.

I det här fallet – en mycket stor mängd datorer slås ut, direkt, sedan uppdateringen har installerats får inte mig att tro att Crowdstrike verkligen testat uppdateringen. Det här händelseförloppet får mig att tro att Crowdstrike har ett omfattande internt utredningsarbete att göra och att det som bland annat måste ses över är hur uppdateringar distribueras och hur de testas innan de skickas ut.

Hur kan en uppdatering av ett enda program leda till en global IT-krasch?

Svaret är nog, som alltid, pengar. Tester kostar pengar, testsystem kostar pengar och i en värld där det mesta av alla pengar läggs på nya datorer, nya system är säkerhet en svårsåld produkt. Varför ska vi köpa in system och lösningar som vi förhoppningsvis aldrig ska behöva att använda?

När Jumbo lanserade bandstationer för att göra säkerhetskopior av datorer och system, för många år sedan, så skickade ibland med en t-shirt till sina kunder med texten ”Hårda killar gör inte backup – de gör om jobbet istället”.

Där är vi nu. Gör om, gör rätt och ge oss svar på frågan:

Hur en enda uppdatering kunde leda till den största och mest omfattande IT-kraschen, globalt, hittills?