Apple lanserar alldeles för dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer. Apples nya MacBook Neo har för lite enhetligt minne. Apples iPhone 17e kostar för mycket. Det gnälls och klagas på Apple ute på nätet – om allt.
Låt oss börja med bildskärmarna.
De är dyra och därför råder jag ingen som inte verkligen har ett stort behov av att köpa just Apples bildskärmar att slänga upp 34 000 kronor för dem.
Nu är det knappast så att det råder någon brist på alternativ. Du sitter inte i sjön utan kan välja en rad andra bildskärmar. Dell, BenQ, Samsung och en rad andra leverantörer har snarlika, i stort sett likvärdiga bildskärmar – som dessutom är billigare.
Apple är inte skyldig dig eller någon annan att leverera just den bildskärm du vill ha till just det pris som passar din plånbok.
Sex år sedan
I juni 2019, runt sex år sedan, lanserade Apple sin sista Intel-baserade Mac-dator. Tiden sedan dess har kännetecknats av en sak – Apple fasar ut Intel till förmån för M-hårdvara.
Nu lanserar Apple två dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer och det tas till intäkt för att Apple inte är pålitliga, tvingar användare att byta hårdvara och att allt detta görs av girighet.
Hur då?
Sitter du med en Intel-baserad Mac – köp inte Apples dyra 27-tums skärmar. Köp en annan skärm.
Problem solved!
iPhone
iPhone är för dyra och det är för liten skillnad mellan modellerna.
Japp.
Uppdatera då inte varje år. Köp inte en ny telefon varje år.
iPhone 17e är inte värd sina pengar. iPhone 17 Pro Max är för dyr.
Köp en annan telefon.
Problem solved!
Vi vill
Det finns mycket Apple borde göra men Apple är inte skyldig dig, mig eller någon annan att göra som vi vill. Gillar du inte det Apple gör – välj en annan leverantör.
Det är inte svårare än så.
Det är en sak att önska sig, hoppas och föreslå. Att gnälla och beklaga sig över att Apple inte levererar exakt det som just du vill är något annat.
Bildskärmar
Skulle jag köpa en ny bildskärm i dag skulle jag inte lägga mina pengar på något under 32 tum. Det gjorde jag inte heller när jag köpte nya bildskärmar för några år sedan. Jag har i dag en utmärkt välvd 34-tums Dell och en 34-tums Samsung. Nej, det är inte Apple. Bildkvaliteten är utmärkt men ljudet lämnar en del i övrigt att önska. Det råder mina Bose-högtalare bot på.
Min poäng är enkel – kan Apple inte uppfylla dina krav och önskemål, köp något annat men gnäll inte på Apple.
Intresset för nya typer av AI-enheter fortsätter att växa. Diskussionen rör sig bort från appar och skärmar och mot små, kroppsnära prylar som arbetar diskret i bakgrunden. Idén är att tekniken ska fungera som ett lager ovanpå vardagen snarare än som något som kräver ständig uppmärksamhet.
Integritet som designargument: Upp
Integritet har gått från juridisk formulering till konkret produktfunktion. Tydliga indikatorlampor, lokal databehandling och hårdvarubaserade skydd börjar ses som ett konkurrensmedel. Användare förväntar sig allt oftare att integritet byggs in från början i produkten.
Sociala medier-trötthet: Upp
Misstron mot flöden och algoritmer växer. Diskussioner om botar, syntetiskt innehåll och manipulerade berättelser har flyttat från teknikforum till bredare samhällsdebatt. Fler börjar ifrågasätta vad som faktiskt är äkta i de digitala flödena.
Diskret teknik: Upp
Teknikprodukter blir allt mer designade för att smälta in i vardagen. Prylar som liknar smycken, accessoarer eller kläddetaljer prioriteras framför synliga och tekniktunga produkter. Designen ska signalera kvalitet snarare än teknik.
Öppen exponering av kameror: Ned
Produkter med synliga kameror möter större social skepsis. Acceptansen ökar först när tydliga visuella signaler visar när inspelning sker. Transparens i hårdvaran blir därför viktigare än tidigare.
Traditionella sociala medier: Ned
De stora plattformarna tappar gradvis sin självklara position som digitala mötesplatser. Flöden som domineras av algoritmer, annonser och rekommenderat innehåll gör att många användare upplever mindre kontroll över vad de faktiskt ser.
Teknik som kräver uppmärksamhet: Ned
Produkter som kräver att användaren tittar på ännu en skärm eller öppnar ännu en app får allt svårare att motivera sin existens. Utvecklingen går mot teknik som arbetar i bakgrunden och kräver mindre aktiv interaktion.
Traditionella smartklockor: Avvaktande
Smartklockemarknaden har nått en punkt där de flesta funktioner redan finns. Innovationen sker nu främst i mjukvara, hälsodata och integration med andra enheter snarare än i själva formfaktorn.
Epic Games vd Tim Sweeney har varit en av de mest högljudda kritikerna av techjättarnas appbutiker. Nu har han skrivit under ett avtal som tystar honom i minst sex år framåt. Som en del av uppgörelsen mellan Epic och Google tvingas Sweeney inte bara sluta kritisera Google Play, utan han måste dessutom aktivt tala väl om plattformen.
Du får nu se en total vändning från mannen som tidigare kallat Google för ett maffiaförtag. Avtalet dikterar att Epic ska intyga att Android numera är en modell för hur en öppen plattform bör fungera. Sweeney har redan börjat leverera enligt kontraktet och tackade nyligen Google offentligt på X för att de ”öppnar upp Android hela vägen”.
Munkavle som sträcker sig långt
Restriktionerna i avtalet löper ut först fem år efter att Google har genomfört sina utlovade förändringar i avgiftsstrukturen. Eftersom de sista ändringarna beräknas vara på plats hösten 2027, innebär det att Sweeney inte får uttrycka sin sanna mening om Googles regler förrän tidigast i september 2032.
Här är vad uppgörelsen innebär i korthet:
Förbud mot kritik: Sweeney får inte kritisera Googles avgifter eller regler för appdistribution.
Krav på hyllningar: Epic måste aktivt förespråka att Googles nya system är konkurrensfrämjande.
Inga nya stämningar: Epic avsäger sig rätten att stämma Google för de punkter som täcks av avtalet.
Vad Google ger i utbyte
Google backar på flera punkter för att få ett slut på den mångåriga juridiska striden. Provisionen i Play Store sänks från 30 till 20 procent för de flesta appar, och för prenumerationer sjunker den till 10 procent. Utvecklare får dessutom större frihet att använda egna betalsystem och kan skicka användare direkt till externa webbplatser för köp.
Sweeney hävdar själv att uppgörelsen är en seger som gör Android mer likt Windows i öppenhet. Men för de som följt hans aggressiva kampanjer mot Google är kontrasten total. Från och med nu kan han bara rikta sin kritik mot Apple, medan Google har köpt sig arbetsro från sin mest profilerade kritiker för en lång tid framöver.
AI-tjänsterna har på kort tid blivit en av teknikbranschens mest använda produkter. Hundratals miljoner människor använder dagligen tjänster som ChatGPT, Gemini och Claude. Samtidigt är en sak tydlig när man granskar ekonomin bakom utvecklingen: marknaden präglas fortfarande av investeringar, inte av lönsamhet.
Det är en situation som påminner om tidigare teknikskiften. När internet slog igenom i slutet av 1990-talet byggdes infrastrukturen långt innan affärsmodellerna var färdigutvecklade. Samma sak händer nu med generativ AI. Företagen tävlar om att utveckla bättre modeller, snabbare datacenter och större användarbaser, trots att kostnaderna ännu är mycket höga.
Beräkningskraften
Den enskilt största utgiften är beräkningskraften. Stora språkmodeller kräver avancerade grafikprocessorer, enorma datacenter och stora mängder elektricitet. Kostnaden uppstår både när modellerna tränas och varje gång de används. Varje fråga till en AI-tjänst innebär en faktisk driftkostnad. Även om kostnaden per svar har minskat i takt med bättre hårdvara och effektivare modeller, blir den totala kostnaden hög när hundratals miljoner människor använder systemen.
OpenAI är ett tydligt exempel på den här ekonomiska logiken. ChatGPT har blivit den mest använda AI-tjänsten i världen och har en snabbt växande intäktsbas genom abonnemang och företagslösningar. Samtidigt investerar företaget enorma summor i datacenter, modellutveckling och infrastruktur. Företagets strategi bygger på tillväxt och tekniskt försprång snarare än kortsiktig lönsamhet.
Förlusten i år uppskattas till (sätt dig ned) 14 miljarder … dollar.
Investeringar
Anthropic befinner sig i en liknande situation. Företaget bakom Claude har tagit in stora investeringar från bland annat Amazon och Google för att finansiera utvecklingen av sina modeller. Intäkterna växer genom företagskunder och abonnemang, men kapitalbehovet är fortfarande mycket stort. AI-modellerna kräver kontinuerliga uppdateringar, ny träning och allt kraftfullare hårdvara.
Google och Microsoft spelar en något annorlunda roll på marknaden. Deras AI-tjänster är inte isolerade produkter utan en del av större ekosystem. Gemini är integrerad i Googles sökningar, molntjänster och Android-plattform. Copilot är inbyggd i Windows, Microsoft 365 och företagets molntjänster. För dessa företag är AI inte bara en tjänst som ska säljas, utan också ett sätt att stärka andra affärer. AI blir ett verktyg för att behålla användare, sälja molntjänster och försvara positioner i andra marknader.
Det innebär att lönsamheten för AI-tjänsterna ofta måste analyseras i ett bredare sammanhang. En AI-modell som i sig inte går med vinst kan ändå vara strategiskt viktig eftersom den driver trafik, stärker ett ekosystem eller ökar efterfrågan på molninfrastruktur.
Konsumentappar
En annan viktig faktor är att konsumentappar sannolikt inte blir den största intäktskällan. Många privatpersoner använder AI gratis eller betalar relativt små abonnemangsavgifter. De stora intäkterna finns i stället på företagsmarknaden. Företag betalar betydligt mer för API-åtkomst, specialiserade modeller och integrerade AI-lösningar i sina egna system. Därför satsar nästan alla AI-företag tungt på företagskunder.
Samtidigt sjunker kostnaderna gradvis. Ny hårdvara utvecklas för AI-beräkningar, datacenter byggs i snabb takt och modellerna blir mer effektiva. Forskning och teknisk utveckling gör att varje generation AI kan köras billigare än den förra. Det är en utveckling som på sikt kan förändra ekonomin bakom tjänsterna.
Marknaden befinner sig därför i ett tydligt övergångsskede. Efterfrågan på AI är enorm och växer snabbt, men affärsmodellerna är fortfarande under utveckling. Företagen investerar aggressivt för att säkra tekniskt försprång och marknadsandelar, även om det innebär att lönsamheten skjuts på framtiden.
Historiskt sett har den här typen av investeringar ofta lett till några få dominerande aktörer när marknaden väl stabiliseras. Samma mönster kan mycket väl upprepas i AI-branschen. De företag som i dag har kapital, datacenter och teknisk kompetens att driva utvecklingen kan också vara de som i framtiden kontrollerar infrastrukturen för en av världens viktigaste teknologier.
Begränsade
Det gör att dagens situation, där användartalen växer snabbt men vinsterna är begränsade, inte nödvändigtvis är ett tecken på svaghet. Snarare är det ett uttryck för hur stora teknikskiften brukar se ut i början. AI-industrin befinner sig fortfarande i byggfasen. Frågan är inte om tekniken kommer att bli lönsam, utan vilka aktörer som kommer att stå kvar när den fasen är över.
ChatGPT är i dag den största tjänsten. OpenAI uppger att tjänsten har omkring 900 miljoner veckovisa användare globalt. Antalet betalande abonnenter uppges ligga runt 50 miljoner. Siffrorna kommer från uttalanden från OpenAI och företagets ledning under 2026.
Gemini från Google har vuxit snabbt, framför allt eftersom tjänsten integreras i Android, Google-sökning och Google Workspace. Uppskattningar pekar på omkring 750 miljoner användare. Google redovisar däremot inte hur många av dessa som är betalande användare i Gemini Advanced eller via Workspace-abonnemang.
Claude från Anthropic är mindre men växer snabbt, särskilt bland företag och utvecklare. Uppskattningar placerar tjänsten runt 200–300 miljoner månatliga användare. Företaget redovisar inte hur många av dessa som betalar för Claude Pro eller företagsversionerna.
En fjärde stor aktör brukar vara Microsoft Copilot. Tjänsten är integrerad i Windows, Bing och Microsoft 365 och uppskattas ha omkring 100 miljoner användare. Microsoft redovisar dock inte exakt hur många av dessa som använder Copilot via betalversioner i Microsoft 365 eller Copilot Pro.
Marknaden domineras alltså av två mycket stora tjänster, ChatGPT och Gemini. Claude och Copilot utgör nästa nivå, medan flera andra aktörer försöker växa in i toppskiktet. Exempel är Perplexity, xAI:s Grok och kinesiska DeepSeek.
Föreställ dig att någon hade berättat om framtiden för dig, hur allt ska bli, hur du kommer att jobba och vad du kommer att jobba med.
Hade du trott dem?
I mitt fall handlar det om en barndom när det fanns en, ja en (1) tv-kanal i Sverige. När TV2 startade sina testsändningar på eftermiddagar var svenska folket tvungna att köpa en extra box till sina tv-apparater för att kunna ta emot en kanal till. TV-världen var svartvit. Färg-tv fanns men var dyrt och hade ännu inte slagit igenom i de breda folklagren.
När du blir stor kommer du att ha med dig kontoret överallt. Du kommer att kunna jobba var du vill, när du vill och du kommer att ha kunder över nästan hela världen. Flera av dem kommer du aldrig att träffa fysiskt.
Inget kontor, kunder som du bara träffat digitalt. Det senare var ett helt okänt begrepp. På den tiden var världen analog.
Du kommer att kunna ta betalt för att skriva något som kallas kod och du kommer att kunna ta betalt för att bygga saker som gör en massa olika saker när du trycker på knappar som du skapar.
Jo, vi hade knappar. Mekaniska knappar och våra bilar hade en radio, med knappar. När du tryckte in en av knapparna, för att ta emot en radiokanal (som du kunde lagra), flyttade sig ett plaststreck längs en skala som visade vilken kanal du ställt in på FM-bandet. Världen var mekanisk.
När du blir stor kommer ingen farbror att komma ut, tvätta bilrutan och tanka din bil på bensinstationen.
Den farbrorn hade antingen uniform, med mössa, eller så hade han en blå, oljig overall och i fickorna fulla med trassel.
Du kommer inte att bli veterinär, men du kommer att ha en massa djur. Du kommer att skriva en massa texter som folk kan läsa på ditt ställe, där du bestämmer vad du ska skriva om. Du kommer att få betalt för att skriva under en period också, innan du börjar skriva kod och designa hur knappar och annat ska se ut.
Helt obegripligt, när du tänker efter.
Nästan alla människor kommer att vara ihopkopplade via ett jättestort nät där du kan skicka meddelanden, bilder och videor (rörliga bilder). Några av de här människorna kommer att lägga ut bilder på var de är, vad de gör och vad de äter.
Vi tar bilder på det vi äter, lägger ut dem på ett stort nät och andra skriver och kommenterar.
Den där coola klockan med digitala siffror som du kan räkna med (detta är flera år senare än det ovan) kommer du att kunna ringa med, skicka bilder med och få påminnelser om saker du ska göra och komma ihåg. Du vet, som Dick Tracy.
Som Dick Tracy, inte en chans!
Alla kommer att ha en telefon i fickan. En egen telefon, med eget telefonnummer, utan sladd och utan att det kostar extra att ringa långt.
En telefon utan sladd, utan annan taxa för riksamtal och där det inte ens kostar extra att ringa utomlands.
Det tror jag inte på.
Jo, det var så sant. Du kommer att ha något som kallas dator. Ungefär som killarna på NASA har i dag för att räkna ut hur de ska ta sig till månen och hem. Du vet, rymdfärderna som sänds direkt och som så många tittar på.
När tittade du på en rymdfärd senast?
Apropå tv, du kommer att ha fler tv-kanaler att titta på än du kan räkna till och de kommer inte från luften utan via en liten kontakt i väggen, samma sladd som innehåller hela det stora nätet.
Coolt, så jag kan se vad jag vill, även före halv fem då Språka börjar och efter 23.30 på kvällarna?
Du kan se vad du vill, när du vill och du kan välja mellan att se sådant som sänds direkt eller så kan du välja att se en film, en tv-serie, och du kan se flera avsnitt direkt om du vill.
Så filmer och tv-serier ligger i bibliotek liksom, som jag kan välja från?
Exakt så, och du har allt i en liten svart låda med snygga ikoner som visas på tv-skärmen. Du styr dem med en fjärrkontroll från soffan eller sängen.
Vad då, så jag behöver inte stiga upp och trycka på en knapp?
Nej, du styr allt med fjärrkontrollen. Sa jag att skärmen kan vara jättestor, om du vill ha det?
Större än 19 tum menar du?
Nästan ingen kommer att ha en tv på bara 19 tum. De flesta kommer att ha en tv på 40 tum eller mer.
Vad då, 85–90 tum, eller?
Du kommer att ha en så stor tv i ditt vardagsrum.
Lägg av, inte en tv över 80 tum. Det tror jag inte på.
Du kommer att ha en 64-tums tv i sovrummet.
Två tv-apparater? Det kommer ingen att ha råd med.
Bilen du kör kommer att gå på el.
Hahaha, så du laddar den i vägguttaget?
Nästan.
Nu ljuger du för mig. Allt det här kommer inte att bli verklighet när jag blir stor.
Sherlock Holmes har tolkats i otaliga versioner genom åren. Klassiska filmatiseringar har följts av moderna tv-serier där detektiven placerats i nutid. Serien Young Sherlock väljer en annan väg. Här får vi möta Sherlock Holmes långt innan han blir den legendariske detektiv som världen känner, i en berättelse som blandar mysterium, äventyr och uppväxtdrama.
Serien är skapad av Guy Ritchie och bygger på bokserien Young Sherlock Holmes av Andrew Lane. Ritchie är mest känd för sina fartfyllda och stiliserade filmer, och det märks även här. Tempot är högt, bildspråket är dynamiskt och mysteriet drivs framåt med en energi som skiljer serien från mer traditionella Sherlock-tolkningar.
Berättelsen utgår från tanken att även ett geni måste börja någonstans. Sherlock är här en ung student som ännu inte har utvecklat den kyliga självsäkerhet som senare ska definiera honom. I stället möter vi en nyfiken och stundtals osäker ung man som försöker förstå världen omkring sig. När ett märkligt dödsfall inträffar dras han in i ett mysterium som tvingar honom att använda både sitt skarpa intellekt och sin nyvakna intuition.
Young Sherlock bygger sin berättelse på samma grund som Arthur Conan Doyles klassiska universum men låter samtidigt historien utvecklas i en mer modern tv-rytm. Serien kombinerar ett traditionellt mysterium med en mer personlig berättelse om hur Sherlocks sätt att tänka växer fram. Resultatet blir en serie som inte bara handlar om att lösa brott utan också om hur en av litteraturens mest berömda karaktärer formas.
Miljöerna är en av seriens stora styrkor. Den viktorianska världen återskapas med en tydlig känsla för detaljer, från dimmiga gator till skolmiljöer där intriger och rivalitet snabbt uppstår. Atmosfären ligger ofta nära klassisk äventyrsfilm och ger berättelsen ett tempo som gör att avsnitten rör sig framåt utan att fastna i alltför komplicerade intriger.
Huvudrollen bärs av en ung Sherlock som framställs som mer sårbar än i många tidigare versioner. Serien visar en person som fortfarande lär sig att använda sina förmågor. Observation, logik och analys växer fram steg för steg snarare än att presenteras som färdiga superkrafter.
Samtidigt finns en tydlig balansgång i seriens upplägg. Young Sherlock vill både vara en ungdomlig äventyrsserie och en klassisk detektivhistoria. Ibland fungerar kombinationen mycket bra. I andra stunder känns det som om serien inte riktigt vågar lita på sitt mysterium utan lägger mer energi på tempo och dramatik än på själva gåtan.
Trots det lyckas Young Sherlock fånga något av den fascination som alltid har omgivit Sherlock Holmes. Serien påminner om att den briljante detektiven inte föddes färdig. Han blev till genom erfarenheter, misstag och en växande förståelse för hur människor fungerar.
Young Sherlock är därför inte bara ännu en version av en välkänd figur. Det är en berättelse om början, om hur ett av litteraturens skarpaste intellekt en gång tog sina första steg in i mysteriernas värld. Serien är underhållande, visuellt tilltalande och ibland överraskande eftertänksam, även om den ännu inte når hela vägen fram till den skärpa som Sherlock Holmes själv är känd för.
