av Mikael Winterkvist | jul 31, 2019 | Övervakning
En brittisk parlamentarisk kommitté har publicerat nya dokument tillsammans med vittnesmål som visar på hur Cambridge Analytica slussade datat från det politiska partiet UKIP till Leave.EU-kampanjen. De nya avslöjandena slår direkt tillbaka mot uppgifter och vittnesmål från Cambridge Analyticas Alexander Nix och flera andra företrädare för företaget.
Alexander Nix och finansiären Arron Banks har båda i vittnesmål förnekat att Cambridge Analytica arbetade med eller för Leave.EU-kampanjen. Nu visar nya dokument och vittnesmål att Cambridge Analytica klassade data från EU-skeptiska UKIP till Leave.EU.
Kaiser
Dokumenten kommer från den tidigare medarbetaren Brittany Kaiser som var en av nyckelpersonerna inom Cambridge Analytica. Bland dokumenten finns intern e-post mellan chefer och anställda i Cambridge Analytica, företrädare får UKIP och Leave.EU.
av Mikael Winterkvist | jul 29, 2019 | Övervakning
Wikipedia, uppslagsverket, blockeras i Turkiet av den turkiska censuren. Wikimedia har därför stämt den Turkiska staten inför Europa domstolen för mänskliga rättigheter. Ett mål som nu beviljats förtur.
De turkiska myndigheterna inledde sin blockad och censur av Wikipedia för två år sedan
Today, the Wikimedia Foundation welcomes the news that our case brought before the European Court of Human Rights (ECHR) to lift the block of Wikipedia in Turkey has been communicated to the Turkish Government and given priority status by the court, just two months after the case was filed with the court. Priority status is granted rarely and reserved for the most important, serious, and urgent cases before the court and signals the critical impact our case could have in curbing government censorship online.
Wikimedia
Turkiet har nu fått till oktober i år på sig för att lämna in synpunkter.
Wikimedia är den stiftelse som driver Wikipedia och flera andra projekt.
av Mikael Winterkvist | jul 28, 2019 | Övervakning
Nya Android Q har utmålats som ett mobilt operativsystem som är mer transparent och som låter användaren ta kontrollen över vem och vilka som får ta del av lagrad data men Google hade kunnat göra mer och även Android Q prioriterar annonsörerna före användaren, skriver Electronic Frontier Foundation, EFF.
Den nuvarande versionen av Android har fått upprepad kritik fån EFF och från flera andra rättighetsorganisationer. Android kartlägger, samlar in och låter Google och dess annonsörer styra. Den nya versionen av Android, Android Q skulle bli bättre på den punkten har Google lovat men det är löften som EFF anser att sökjätten inte alls lever upp till.
Many of the changes in Q are significant improvements for user privacy, from giving users more granular control over location data to randomizing MAC addresses when connecting to WiFi networks by default. However, in at least one area, Q’s improvements are undermined by Android’s continued support of a feature that allows third-party advertisers, including Google itself, to track users across apps. Furthermore, Android still doesn’t let users control their apps’ access to the Internet, a basic permission that would address a wide range of privacy concerns.
Google har gjort en del i Android Q men låter inte användaren styra vad en app för göra och inte göra när det kommer till att ha kontakt med nätet. Google har också dolt en inställning, djupt ned bland andra inställningar där användaren kan slå av ”tracking”, alltså göra en inställning att hen inte vill att data ska samlas in. Sett påverkar dock inte alla funktioner och Google, appar och annonsörer kan fortfarande samla in information.
Apple
I en jämförelse så får även Apple kritik men till skillnad från i Android så kan iOS-användare slå av funktionen.
Apple’s iOS has a nearly identical “Identifier for Advertisers (IDFA),” whoch is also available to developers without any special permissions. Like Google, Apple’s decision to make allow this kind of tracking by default conflicts with its privacy-focused marketing campaign. Unlike Google, Apple does give users the ability to turn off tracking completely by setting the IDFA to a string of zeros.
On Android, there is no way for the user to control whoch apps can access the ID, and no way to turn it off. While we support Google taking steps to protect other hardware identifiers from unnecessary access, its continued support of the advertising ID—a “feature” designed solely to support tracking—undercuts the company’s public commitment to privacy.
EFF
av Mikael Winterkvist | jul 26, 2019 | Övervakning, Säkerhet
William Barr är ny chef för det amerikanska Justitiedepartementet men han låter precis som den tidigare i frågan om kryptering. Det är samma krav på bakdörrar och samma hot om lagstiftning, som tidigare.
Ge någon av myndighetscheferna för CIA, FBI eller justitiedepartementet en mikrofon så kommer samma budskap.
“As we use encryption to improve cybersecurity, we must ensure that we retain society’s ability to gain lawful access to data and communications when needed to respond to criminal activity.”
New York Times
Stoppas
Det här är en debatt som myndighetsföreträdarna blåser liv i med jämna och ojämna mellanrum. Terrorister, grova våldsbrottslingar och pedofiler ska kunna spåras och stoppas hävdar myndighetsföreträdarna. Ett problem med alla deras argument är att de inte kan berätta om, när eller hur många brott de lyckats att stoppa därför att det skulle riskera att röja deras metoder. På myndighetsspråk kallas det ”go dark” och vi som medborgare och vanliga individer ska liksom bara lita på dem, rätt upp och ned. De är ju de goda, ”The Good Guys”och de vill oss bara väl.
Problemet i hela deras resonemang är att det inte går att lita på dem och det finns såväl statistik som incidenter och händelser som talar sitt tydliga språk på den punkten. Edward Snowden avslöjade USAs omfattande avlyssning och närmast extrema datainsamlande som gick långt utöver vad som har sagts och även långt utanför de gränser och ramar som lagarna sätter upp. Under en period samlades exempelvis praktiskt taget alla telefonsamtal. i hela Polen in. Varför just Polen frågar du kanske dig? Svaret är – därför att USA kunde göra det.
Misstanke
En annan invändning i sammanhanget är att om FBI eller någon annan polisorganisation kan styrka en misstanke om brott så kan de begära ut informationen med en domstolsorder i handen. Apple, Google, Facebook och andra lämnar regelmässigt ut information, den information polisen begär ut i samband med brottsutredningar. I sammanhanget kan också påpekas att när FBI skulle ange hur många telefoner, surfplattor och datorer som de hade beslagtagit och som de sade sig inte kunna ta sig in i så lämnades felaktiga siffror inte en gång utan flera gånger. FBI uppgav att det handlade om 7800 enheter, upprepade gånger. Senare medgav FBI att siffran var betydligt längre och skyllde på ett fel, en bugg i deras databas. FBI har däremot inte velat berätta hur många det verkligen handlar om men enligt Washington Post så är den verkliga siffran någonstanns mellan 1000 och 2000 enheter.
Det är företrädare för de här myndigheterna som vi ska lita på. Företrädare som upprepade gånger lämnar en uppgift, som fakta, och som vid granskning sedan visar sig vara dramatisk överdriven.
The Bad Guys
Det som myndighetscheferna inte heller berättar är att om vi för en stund leker med tanken att vi kraftigt försvagar skyddet av data och vi installerar bakdörrar så är det inte bara myndigheter som kan utnyttja den vägen in till vår information – det kan ”the Bad Guys” också göra. Är det någon som på fullt allvar tror att kriminella inte kommer att ta chansen?
Nu ska vi lita på dem igen. De har smarta lösningar som gör att nycklarna till bakdörrarna inte hamnar i orätta händer. De ska stoppa läckor och se till att allt är säkert.
Det var just det, läckor.
Hur fick vi veta om USAs omfattande insamling av data?
Läckor.
Hur kommer det sig att CIA och NSAs mjukvara publicerades på nätet tillsammans med tusentals dokument?
Läckor.
Det finns bara ett säkert sätt att se till att nycklar inte sprids och inte kommer i orätta händer – tillverka inte låset och skapa inga nycklar.
av Mikael Winterkvist | jul 24, 2019 | Övervakning
Samtidigt som Facebook fått löpa gatlopp över böter på fem miljarder dollars för Cambridge Analytica-skandalen så har sökljätten Google kommer betydligt ,lindrigare undan, medialt, trots hot om böter på 13 miljoner dollar.
Ärendet vilar nu i händerna på en federal domare i San Fransisco som funderar på om bötesbeloppet ska godtas och om det ska bli någon överenskommelse med de 20 individer som stämt Google.
The settlement would close the books on a scandal that was touched off by vehicles used by Google for its Street View mapping project. Cars and trucks scooped up emails, passwords and other personal information from unencrypted household Wi-Fi networks belonging to tens of millions of people all over the world.
The debacle became known as “Wi-Spy,” and it caused almost as much of an uproar as Facebooks’s more recent Cambridge Analytica scandal.
Forbes
Avlyssningskandal
Det handlar om Googles bilar som rullar runt och tar bilder för Street View-läget. Bilarna tog inte bara bilder utan de samlade in mängder av information om privatpersoners privata, lokala nätverk också. I de fall där data skickades okryloterat så samlade Google även in namn och lösenord och när det avslöjades så kallades det för en av de största avlyssningsskandalerna.
Mot bakgrund till det så kommer Googler billigt undan. 13 miljoner dollar är att jämföras med kaffekassan hos andra företag.
av Mikael Winterkvist | jul 10, 2019 | Övervakning
Kinesiska Huawei har upprepade gånger ifrågasatts för sina band till den kinesiska regiemen. Nu hävdar en ny studie att Huaweis anställda har mycket starka band till den kinesiska militären.
Studien som gjorts av Christopher Balding, professor vid Fulbright University Vietnam och den London-baserade, konservativa tankesmedjan Henry Jackson Society, har samlat in CV från läckta databaser och öppen information som har gått att samla in.
The paper, whoch looks at employment records of Huawei employees, concluded that “key mid-level technical personnel employed by Huawei have strong backgrounds in work closely associated with intelligence gathering and military activities.” Some employees can be linked “to specific instances of hacking or industrial espionage conducted against Western firms,” it claimed.
CNBC
Det finns också uppgifter om att åtminstone ev person inom Huawei fortfarande har kvar en tjänst inom den militära underrättelsetjänsten.
One CV appeared to show a person who simultaneously held a position at Huawei and a teaching and research role at a military university through whoch they were employed by the Chinese People’s Liberation Army. Balding linked that employee to a section in the PLA that is responsible for the Chinese military’s space, cyber, and electronic warfare capabilities.
Det finns andra exempel i rapporten som pekar på anställdas dubbla roller.
