I veckan fyllde Mac, datorn, Macintosh, 40 år. En dator som revolutionerade en hel värld och en hel bransch i en tid då datorer var komplicerade, svårhanterliga, dyra och fula.
Under den tredje kvarten av Super Bowl XVIII fick tittarna se en 60-sekunders annons för den nya Macintosh-datorn, 128K Mac, med spekaretexten
”Den 24 januari kommer Apple Computer att introducera Macintosh. Och du kommer att se varför 1984 inte kommer att bli som 1984.”
Ridley Scott-regisserade den korta reklamfilmen som bara sänts en enda gång nationellt och denna enda visning etablerade Apple som datortillverkare.
Trots det så var den första modellen ingen direkt succé. Tvärtom många har kallat den klassiska lilla, fyrkantiga datorn för en flopp. För dyr med ett något begränsat operativsystem har det sagts men det var en början och Apple etablerade även en annan sak – de är mästare på reklam och PR.
Lanseringar
Det är svårt att välja ut några enskilda modeller, några enstaka lanseringar, som sticker ut, men det finns några viktiga lanseringar i Apples historia.
Powerbook
När Apple släppte de första PowerBook-modellerna i oktober 1991 så hade Apple lärt sig läxan – säger du att datorn är bra som måste den vara bra också. Den tidigare bärbara datorn från Apple, Macintosh Portable, som släpptes 1989, vägde 7,3 kg. Det är nästan dubbelt så tungt som dagens iMac. Trots det så var Powerbook en bärbar dator dator med god funktionalitet.
iMac
iMac blev datorn som räddade Apple undan konkurs tillsammans med ett aktietillskott från Microsoft (aktier utan rösträtt). Efter Steve Jobs återkomst till Apple 1997, designades iMac och målet var en komplett stationär dator som inte såg ut som någon annan dator. Dess droppform, genomskinliga fodral och ljusa färger skiljde Apple-datorer från de tråkiga beiga lådorna som var standard. De första modellerna som började säljas i maj 1998 var tillgängliga i ”Bondi blue”, men i januari 1999 släppte Apple ”fem smaker” av iMac, följt av fler färgvarianter på framtida modeller.
OS X
Mac OS X (mars 2001) var den största förändringen av Apples operativsystem sedan lanseringen av Mac. Ett Unix-baserade operativsystem med rötterna från NeXT, företaget som Steve Jobs grundade efter att tvingats att lämna Apple 1985. Apple hade lanserat flera projekt på 1990-talet för att utveckla ett modernare operativsystem med kodnamn som Taligent , Copland och Gershwin, men inget av dem ledde till en lansering.
Apple bestämde sig till slut för att köpa NeXT 1997, för att använda NeXTSTEP-operativsystem som basen i det nya Mac OS. Allt ingick i en uppgörelse där Steve Jobs kom tillbaka till Apple som som tillfällig VD, innan han till slut tog över rollen permanent.
Unix-grunden för Mac OS X – är baserad på FreeBSD – och det är det operativsystem vi använder ännu idag – macOS.
Intel
I juni 2005, i samband med Apples Worldwide Developer Conference, WWDC, tillkännagav Steve Jobs att Apple skulle lämna PowerPC och gå över till Intel-processorer. Ett jättekliv tekniskt som Apple klarade med en inbyggd emulator som ordnade övergången. Detta beslut ledde till att Apple kunde lansera datorer som kunde köra Windows – och Apples Mac OSX. Ett steg som lockade över fler användare och som gjorde det möjligt att glida in och över till Apples plattform genom att fasa ut Windows och Microsoft.
https://youtu.be/JcHQXMAd0c0?si=Az_w2afyLzaTp1xF
MacBook Air
2007 kom försäljningen av bärbara datorer ifatt försäljningen av stationära datorer, för att gå om två år senare, 2009. I januari 2008 lanserade Steve Jobs MacBook Air, den tunnaste och lättaste datorn som företaget någonsin designat. Kommer ni ihåg när Steve Jobs drog en MacBook Air ett kuvert – för att visa hur tunn den var?
Scrolla fram till runt 57 minuter i videon nedan:
Apple silicon
I november 2020 så tar Apple ett gigantiskt kliv, igen, med sina datorer och lanserar Apple Silicon. en plattform som upphävde och som krossade flera ”sanningar”. Datorer ska bli varma, datorer ska ha fläktar som drar igång när du belastar dem med tunga uppgifter. Apple silicon följer inte de ”naturlagarna” och MacBook Air har inte ens några fläktar.
iMac G4 var den första Mac som jag ville ha och i mina designer-ögon så är det fortfarande världens vackraste dator. Jag letade länge efter en för att ha på mitt kontor, som ren och skär prydnad. I en bil på väg till Gällivare fick jag frågan ”Känner du någon som vill köpa en komplett iMac G4?”.
Jag gjorde det och den står på mitt kontor och den kan fortfarande köra en skärmsläckare – ett akvarium.
Så har Spotify berättat hur de vill ha det och visat hur du ska kunna betala för prenumerationer i Spotify egen app.Det är tydligt att Spotify tycker att Apple ska betala för att distribuera deras app, utan ersättning, och att Spotify också har planer på att ha en egen appbutik.
I ett inlägg på Spotifys blogg så visas flera skärmbilder som visar hur appen ser ut idag, och hur den kommer att se ut om Spotify får som de vill. Skärmbilderna, efter, saknar Apples dialogrutor, helt, vilket betyder att Spotify tänker sig att du som användare ska kunna hoppa över till Spotifys egen betallösning – utan dialogrutor och utan information om att du lämnar Apples App Store. Något som Apple redan har bestämt sig för att det kommer att vara obligatoriskt – enligt Wall Street Journal.
Vanskligt
Det är vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser utifrån skärmbilder men det ser onekligen ut som att Spotifys vision, av hur betalningar och distribution, av deras app ska fungera ska göras utan Apples inblandning – att Apple ska distribuera Spotifys app gratis och utan ersättning även när användare betalar för sin prenumeration i Spotifys app.
What’s more? All of this can now come without the burden of a mandatory ~30% tax imposed by Apple, which is prohibited under the DMA.
Apple har inte presenterat sina planer för hur App Store kommer att fungera inom EU-området, i detalj, men meddelat att avgifterna kommer att landa på 12 till 27 procent beroende på vad det är som köps, om det handlar om en nytecknad eller en upprepad prenumeration.
Avgifter
Spotify fortsätter att hävda att EUs nya regler förbjuder och stoppar Apples avgifter. En tolkning som Apple uppenbarligen inte delar och det står inte uttryckligen, i DMA, the Digital Markets Act., vilka avgifter som är tillåtna eller vilken nivå som är tillåtna. Det lär vara så att Apple har presenterat sina planer, hur App Store ska fungera efter den 7 mars i år, i samtal med företrädare för EU – som inte ska ha haft några invändningar. Det kan tolkas som som att avgifter inte är förbjudna enligt DMA.
Krock
Så mycket tycks i alla fall stå helt klart att Apples framtida planer krockar med Spotifys vision och att Spotify har en helt annan syn på sin app, sin tjänst och prenumerationer än vad Apple har. I flera år så har Spotify krävt att Apple ska sänka sina avgifter, att Apple ska distribuera deras app gratis och även försökt att få till stånd ett helt eget avtal, vid sidan av de avtal som alla andra utvecklare får skriva under. Spotify har krävt att få bli särbehandlade vilket Apple hårdnackat har vägrat.
Apple har svarat med att lämna ut statistik som visar att Spotify inte har merparten av sina intäkter via prenumerationer köpta i appen, via Apples betallösning. I klartext – Apple distribuerar Spotifys app i stort sett gratis, redan idag.
Ordkriget har pågått i flera år och nu lär det vara dags för ytterligare verbal pajkastning. Därför är det inte förvånande att sedan mer uppgifter framkommit om hur EU:s nya regelverk kommer att påverka Apple, efter den 7 mars, så har Daniel Ek författat ett nytt blogginlägg där han attackerar Apple. Allt är som det brukar med andra ord och Spotify tycker fortfarande att de ska få använda andras plattformar, tjänster, mjukvara och hårdvara utan att betala för det.
Spotify och hela dess chefskap missar inte ett enda tillfälle att kritisera Apple för avgifterna i App Store, trots att App Store står för en liten del av musiktjänstens intäkter och trots att Apple vidhåller att Spotify inte kommer att få ett eget, exklusivt avtal. Det Spotify däremot inte vill diskutera och inte ta i med tång är ersättningarna till artisterna – de vars arbete som Spotify drar in sina pengar på.
Diskussionen om App Store, Apples avgifter och Spotify har pågått under flera år och det är oklart vad det är Spotify vill egentligen för mycket av kritiken går ut på att kalla Apple för ett monopol och sedan beklaga sig över att avgifterna är för höga. Den här gången hänger Spotify upp sin kritik på utslaget och domen i striden mellan Apple och Eric Games och hänvisar till Epics enda framgång där Apple nu måste tillåta länkar till alternativa betalfunktioner. Det Spotify inte nämner är att i den domen så sägs att Apple inte har ett monopol.
Spotify har aldrig berättat vad det är de vill och vilka avgifter som de anser är rimliga för att få använda Apples system för att distribuera Spotifys app. En misstanke är att Spotify anser att Apple inte ska få någon ersättning överhuvudtaget för köp som görs utanför App Store. Apple ska med andra ord vara med och betala Spotifys kalas förutom alla de investerare och långivare som står för notan just nu.
Ersättningar
Det vill Spotify diskutera, ofta, länge och återkommande men när det kommer till ersättningarna till artisterna så tystnar Spotify. Det finns också en mycket enkel förklaring till varför Spotify inte vill diskutera ersättningar – Spotify betalar sämst av alla de stora musiktjänsterna. Huruvida det bror på att musikbolagen är delägare ska jag låta vara osagt men du behöver inte vara en fullfjädrad konspirationsteoretiker för att tänka tanken.
Europaparlamentet efterlyser nu nya regler för att säkerställa att streamingtjänsterna betalar artister rättvist. Förslaget efterlyser också mer transparens kring hur algoritmer genererar förslag på vilka artister som ska streamas och vilka spår som marknadsförs mest. I förslaget till nya regler finns även krav om ska se till att mindre artister kompenseras rättvist. För närvarande är royaltysatserna satta på ett sätt som gör att artister accepterar lägre ersättning för distribution av sitt innehåll i utbyte mot synlighet på streamingplattformar som Spotify och Apple Music.
Dubbelt
Siffror från 2021 visar att Apple betalar dubbelt så hög ersättning, dubbelt så mycket, som Spotify. Det vill Spotify inte prata om.
Även mindre tjänster såsom Tidal betalar en högre ersättning än Spotify. Speciellt till mindre kända artister där Tidals algoritm ger en bättre ersättning än de övriga. Apple, rapporteras betala artister runt en penny per ström. Spotify betalar artister ”någonstans mellan $0,003 och $0,005”, enligt Business Insider.
Jämfört med Apple och Tidal så betalar Spotify en spottstyver (ursäkta skämtet) i ersättning till artisterna.
Statistic
Antalet musikprenumeranter ökade, globalt, med 26,4 % till 523,9 miljoner under Covid-pandemin.
Musikstreaming utgör 84 % av den amerikanska musikindustrins intäkter.
82,1 miljoner amerikaner är betalprenumeranter på en musikstjänst
Amerikaner streamar i genomsnitt 75 minuter musik per dag.
Det finns 3,6 musikstreamers för varje betalprenumeration.
R&B/hiphop är den mest populära streaminggenren i USA.
Spotify är den dominerande musikströmningstjänsten med 180 miljoner prenumeranter.
Den #1 anledningen till en betalprenumeration är att undvika att annonser avbryter musiken.
Spelare är 14 % mer benägna att betala för musikstreamingtjänster.
Apple har nu lanserat sina nya glasögon, Apple Vision Pro, och i februari så börjar de att levereras ut till beställare och butiker.
Apple Vision Pro har liknats vid 3D-glasögon, jämförts med Meta Quest, Playstation VR och andra glasögon men Apple Vision Pro är mer ön så. Den kanske bästa (bättre) liknelsen är att glasögonen är en gigantisk bildskärm i form av ett par glasögon. Du kan göra mer än ”bara” spela spel, ”bara” aktiva en 3D miljö och mer än att bara titta på film.
Funktioner
I videon, runt tio minuter lång visas hur Vision Pro-glasögonen kan användas och även om vi inte får se så många nya funktioner utöver det vi redan har sett och känner till är det en bra genomgång för att visa på de funktioner som Apple Vision Pro kan – förutom det konkurrenterna kan visa upp.
Glasögonen är dyra om du bara jämför dem med andra glasögon men jämför du dem med en bildskärm – en gigantiskt 4K bildskärm så är Apple Vision Pro plötsligt inte så dyra längre. Idag är glasögonen inget realistiskt alternativ till en stor bildskärm men ge Apple några år, ge dem tid att utveckla tangentbord och andra inmatningsenheter och ge utvecklarna tid att ta fram versioner kompatibla med Apples glasögon. Ge branschen ett år, eller två, eller kanske rent av tre – då är det min fasta övertygelse att såvitt inte Apple Vision Pro blir en flopp (vilket jag betvivlar) så kommer priset att sjunka och fler av Apples användare att välja Apple Vision Pro istället för en bildskärm.
Artifact, nyhetsappen och tjänsten som utvecklats av medgrundarna till Instagram, co-founders Kevin Systrom och Mike Krieger, läggs ned efter bara ett år. Anledningen är lätt att förstå för alla som startat och testat Artifact.
”Vi har byggt något som en kärngrupp av användare älskar, men vi har kommit fram till att marknadsmöjligheten inte är tillräckligt stor för att motivera fortsatta investeringar på det här sättet”, skriver VD Kevin Systrom i ett blogginlägg.
Ett år
Artifact lanserades i januari 2023 och kommer nu att stängas ned vid utgången av februari i år, ganska exakt ett år efter lanseringen. Projektet presenterades som ett nytt sätt att hitta och konsumera nyheter. Artifact skulle innehålla en mängd olika nyhetskällor och tanken var att du som användare skulle kunna plocka ihop din egen nyhetstjänst. Funktioner lades till vartefter Artifact utvecklades. Du kunde bland annat markera en nyhetsartikel som ett klickbete och sedan använda AI för att skriva om texten. Användare kunde kommentera texter och dela nyheter mellan varandra.
Störande reklam
Problemet med Artifact var inte tanken med appen och tjänsten, inte funktionerna utan att grundarna och utvecklarna aldrig förstod att om du skapar en app för att läsa nyheter med så måste du kunna göra det – läsa nyheter.
Artifact var nedlusad med reklam och annonser i sådan mängd och på ett så störande sätt att det inte gick att ta till sig det som borde vara det huvudsakliga innehållet – nyheterna. Anonserna låg insprängda mitt i texterna och utformade på ett sådant sätt att det ibland var svårt att uttyda om det var en del av nyheten eller reklam.
Klickade du på en text, i tron att kunna ta del av innehållet, så kunde du dessutom springa rätt in i en betalvägg. Artifact kunde inte visa innehållet som bjöds ut av samma skäl som att du idag inte kan ta del av New York Times, Washington Post, Wired med flera. Utan ett abonnemang så kunde du i praktiken inte läsa nyheterna som Artifact innehöll.
De användare som i så fall har ett abonnemang, som prenumererar, lär sedan knappast ta omvägen via Artifact. De läser nyheterna i nyhetsförmedlarens egen app. Prenumerera du på Wired så lär du också ha Wireds egen app.
Dålig app
Artifact var en dålig app därför att du inte kunde göra det som var tanken med Artifact – läsa nyheter. Därför lyckades den inte samla tillräckligt många användare och därför läggs den nu ned.
Epic Games tvist och juridiska strid med Apple har nu nått den amerikanska Högsta Domstolen som avslagit både Epics och Apples begäran om att höra målet på nytt. Därmed står domen i längre instans kvar, fastställd, vilket innebär att Epic Games förlorat på alla avgörande punkter utom en.
Ska vi använda sportsiffror så har Epic Games förlorat med 9-1. Epic Games förlorade stort i vad som aldrig har handlat om att befria spelare, befria ett spel, en butik eller om Davids kamp mot Goliat. Eric Games drog igång hela denna cirkus av ett enda skäl – PR. Nu när tvisten kan summeras så har Epic Games inte lyckats med någonting avgörande – absolut ingenting.
Apple måste nu förvisso tillåta länkar till andra betallösningar i App Store men Apple kommer fortfarande att ta en andel av alla gjorda köp och det är också det enda som Epic Games kan slå sig för bröstet för att ha lyckats att få igenom. En liten seger i sammanhanget därför att det hade Apple sannolikt tvingats till ändå – och har tvingats till inom EU-området,
Okomplicerat
Epic Games och dess chef Tim Sweeney har ända sedan PR-cirkusen drogs igång försökt få tvisten att handla om helt andra saker än det som ligger i botten – ett avtal som Epic Games skrivit på helt frivilligt.
Epic Games drog igång en koalition för att samla motståndet mot Apple, sedermera Google i vad som skulle se ut som en slags folkrörelse. Apple slog sedan tillbaka och visade att 93 procent av alla intäkter som Epic Games har på sina spel får Epic Games från försäljningar utanför App Store. Cirkusen handlar om blott 7 procent av Epic Games samlade intäkter – och återigen på ett avtal som Epic Games skrivit under helt frivilligt.
Lurat barn
I takt med att Epic Games sedan anklagade Apple för bristande moral och etik så så kom nyheten att Epic Games fällts och tvingas att betala över en halv miljard, dollar, i skadestånd för att ha lurat spelande barn. Kort därefter fick vi veta att Epic Games själva tar, inte 30 procent, inte 40 procent och inte 50 procent av försäljningen av saker till deras spel via Epic Games egen butik på nätet. Epic Games tar 95 procent.
Trots det så har Tim Sweeney fortsatt att kasta anklagelser omkring sig med i första hand Apple som måltavla därför att han snabbt lärt sig att om Apple attackeras så är chansen långt högre att medierna nappar än om han kastar samma anklagelse på Google.
Nu är saken avgjord – Högsta Domstolen avslår Epic Games begäran om att höra målet (liksom Apples begäran) och därmed står det fastslaget. Epic Games förlorade målet mot Apple med 9-1.
Jo, det var en sak till. Eftersom Epic Games nu förlorat på alla avgörande punkter och saken slutgiltigt är avgjord så kunde Apple skicka sin räkning på vad hela en här cirkusen har kostat i form av advokatarvoden och andra kostnader. Notan slutar på 73 miljoner, dollar – motsvarande 764 miljoner kronor. Då har Apple dragit av 10 procent, den del som kan sägas utgöras av Epic Games vinst i målet.