Europa byggde regler, USA byggde infrastrukturen

Europa byggde regler, USA byggde infrastrukturen

Serverhall i molnformation med digitala kablar som hänger från molnet, symboliserar datalagring och molntjänster för företag och IT-infrastruktur i Stockholm.

Europa talar ofta om digital suveränitet, men verkligheten ser annorlunda ut. Enligt konkurrensekonomen Cristina Caffarra kontrolleras omkring 90 procent av Europas digitala infrastruktur i dag av icke-europeiska, främst amerikanska, bolag.

Det handlar om moln, beräkningskraft och mjukvara – själva fundamentet för offentlig förvaltning, näringsliv och samhällskritiska funktioner. Situationen är inte en olyckshändelse utan resultatet av åratal av politiska beslut, öppna upphandlingsregler och en tilltro till att marknaden skulle lösa frågan.

Juridisk konflikt

Kärnan i problemet är en juridisk konflikt som inte går att komma runt. Amerikanska teknikbolag omfattas av CLOUD Act, som ger amerikanska myndigheter rätt att kräva ut data oavsett var i världen den lagras. Detta står i direkt konflikt med EU:s dataskyddsregler. Inga avtal, inga löften om datalagring i Europa och inga marknadsförda ”suveräna moln” kan upphäva amerikansk lag. Ofta får kunden dessutom inte ens veta att data har begärts ut, eftersom besluten kan kombineras med tystnadsplikt. Kryptering hjälper bara om kunden själv kontrollerar nycklarna, vilket sällan är fallet i standardiserade molntjänster.

Det är detta som gör frågan praktisk snarare än teoretisk. När europeiska myndigheter genomför de obligatoriska riskbedömningarna för dataskydd pekas amerikanska molntjänster allt oftare ut som en oacceptabel risk. Därför har flera offentliga aktörer börjat agera. Ett tydligt exempel är Österrikes näringsdepartement, som valde bort amerikanska moln och i stället införde europeiska, öppna lösningar för samarbete och filhantering. Beslutet handlade inte om pengar utan om kontroll. Myndigheten ville behålla ägandet över sina system, sin data och sin utveckling, och visade att en sådan övergång både är möjlig och kan genomföras snabbt.

Handlingsutrutrymme

Samtidigt visar fallen också gränserna för Europas handlingsutrymme. Fullständig självständighet är svår när omvärlden, inklusive EU-institutioner, är låst till amerikanska plattformar. Därför lever många organisationer med hybrida lösningar där amerikanska tjänster används i begränsad omfattning, ofta med hårda restriktioner. Det är en pragmatisk kompromiss, inte en långsiktig lösning.

Problemet fördjupas av Europas tekniska underskott. Europa leder inte inom någon av de mest strategiska teknologierna globalt, och även medvetna val kan snabbt undermineras. Ett europeiskt bolag som valts för att minska beroendet kan köpas upp av ett amerikanskt företag, varpå samma juridiska risker återuppstår över en natt. Det visar att upphandling i sig inte räcker som skydd.

Caffarras kritik riktas därför mot Europas strategi i stort. Hon menar att EU har fokuserat på att reglera konsumenttjänster och appmarknader, medan den underliggande infrastrukturen i praktiken har överlämnats till utomeuropeiska aktörer. När amerikanska bolag nu marknadsför ”suveräna moln” ser hon det som ett nytt lager av marknadsföring snarare än verklig självständighet. Ägarstrukturen avgör, inte var serverhallen står.

Lösning

Hennes lösning är inte mer reglering utan en industripolitik byggd på tre delar: europeiska aktörer måste prioriteras i upphandlingar av kritisk infrastruktur, privata investeringar i europeisk teknik måste öka och särskilda finansieringslösningar behövs för att bygga upp en egen teknisk bas, där offentliga aktörer fungerar som första kunder.

Trots mörka siffror finns det tecken på förändring. Internationella institutioner, regionala myndigheter och nationella förvaltningar har börjat byta ut amerikanska system mot europeiska alternativ, ofta drivet av juridiska krav och konkret riskmedvetenhet. Exemplen visar att alternativ existerar och fungerar. Samtidigt är de sköra. Utan politisk vilja, skydd mot uppköp och långsiktiga investeringar riskerar varje steg mot digital självständighet att snabbt rullas tillbaka.

Frågan för Europa är därför inte längre om digital suveränitet är önskvärd, utan om kontinenten är beredd att sluta prata om den – och faktiskt börja bygga den.

Källa: The Register

Arjeplognytt lägger ned, stängs vid årskiftet

Arjeplognytt lägger ned, stängs vid årskiftet

Den lokala, digitala nyhetstidningen Arjeplognytt, läggs ned vid årskiftet, efter 15 år på nätet. Anledningen kan summeras i två ord: ekonomi och för små resurser.

Arjeplognytt har drivits av Marianne Hofman som en ensamredaktion sedan starten 2010. Hon hade då sagt upp sig från sin anställning vid Nyheter i Norr, en nyhetsbyrå som ägdes av Norran och Piteå-tidningen. Den lades ner några år senare och sedan 2020 har Arjeplognytt varit den enda tidning med en journalist stationerad på orten.

– Annonsintäkterna har varit små så för att överleva, själv och kunna driva tidningen vidare, så har jag haft andra jobb vid sidan av, säger Marianne Hofman som befarar att bevakningen av områden utanför tätorterna och kusten kommer att försämras ytterligare.

– Det är inte så att det inte händer saker i inlandet, det är bara det att få eller ingen bevakar stora områden av Sverige numera. Jag har försökt få Arjeplognytt att gå runt men utan stöd, utan pengar så går det inte hur länge som helst och till sist tar orken, inspirationen och plånboken slut och där är vi nu, konstaterar Marianne Hofman.

På plats

Nedläggningen av Arjeplognytt innebär att Arjeplog inte kommer att ha någon daglig bevakning längre av folk på plats. Bevakningen kommer, som för så många andra orter i landet, att göras på distans, många mil bort.

Piteåtidningen fick runt 600 000 kronor senast presstödet delades ut, för att bevaka inlandet och Arjeplog. En sökning i tidningens eget arkiv ger ett rätt magert resultat om du letar efter nyheter om Arjeplog.

– Jag hade kunnat göra mycket med de pengarna, säger Marianne Hofman, som inte vill betygsätta eller kommentera Piteå-tidningens bevakning av hennes hemort.

– Nej, det får andra göra, säger hon.

Stålbad

De senaste tio åren har varit ett stålbad för de svenska lokaltidningarna. Det som en gång var självklara morgonritualer på köksbord runt om i landet har långsamt förvandlats till appar, pushnotiser och inloggningar bakom betalväggar. Papperstidningen har inte försvunnit över en natt, men den har tappat sin roll som navet i verksamheten. I dag är det digitala flödet där slaget står.

För tio år sedan levde många lokaltidningar fortfarande på annonser. Bilhandlare, mataffärer och lokala företag fyllde sidorna och betalade större delen av journalistiken. Den världen finns knappt kvar. Annonspengarna har i stället runnit iväg till globala plattformar, och lokaltidningarna har tvingats acceptera en ny verklighet där de inte längre kan luta sig mot annonsmarknaden för att överleva.

I stället har läsarna blivit affären. Prenumerationer, konton och betalväggar har gått från att vara känsliga experiment till själva livlinan. Det har förändrat hur journalistiken produceras. Innehåll som känns nära, relevant och exklusivt har blivit viktigare än någonsin. Kommunpolitik, lokala avslöjanden, granskningar av skola, vård och omsorg har fått förnyad betydelse, inte av idealism utan av ren överlevnad men det är inte så lokaljournalistiken ser ut idag.

Utvecklingen har till stora delar gått åt ett annat håll – centralt producerade nyheter, automatiskt producerade texter med ett innehåll som bara för några år sedan inte alls lyftes fram därför att innehållet bedömdes ha mindre journalistiskt värde.

Idag kan du hitta en fastighetsaffär högst upp, i topp, i lokaltidningen bara därför att texten kan hämtas och göra till en nyhet med hjälp av AI och robotar, inte därför att det är en bra nyhet. Detsamma gäller bolagsregistreringar och notiser från polisen, blåljusnyheter. De presenteras som nyheter därför att de går att producera som nyhetstexter på ett billigt sätt, inte för att de har ett stort nyhetsvärde.

Krympt

Redaktionerna krympt. Färre reportrar ska bevaka större områden, ofta med högre tempo och fler publiceringar per dag. Många lokaltidningar ingår numera i stora mediekoncerner, där tryck, teknik och ibland även redigering sköts centralt. Utåt ser titeln ofta likadan ut som förr, men bakom kulisserna är organisationen stramare, effektivare och mer sårbar.

För mindre orter har statligt stöd blivit avgörande. Utan det hade flera lokaltidningar sannolikt redan varit borta. Stödet har fungerat som ett skyddsnät, men också som ett tecken på hur skör den lokala nyhetsförsörjningen faktiskt har blivit. När ekonomin vacklar finns det inte längre mycket marginal att falla tillbaka på.

Trots allt detta har lokaltidningarna inte gett upp. De som finns kvar i dag är ofta mer digitala, mer fokuserade och mer medvetna om sitt uppdrag än tidigare. De når kanske färre människor än förr, men de som läser gör det oftare och med större engagemang.

Smalare

Utvecklingen de senaste tio åren handlar därför inte bara om nedgång och kris, utan om en bransch som tvingats förändras för att överleva. Lokaltidningen är inte längre självklar i varje hem, men den har visat att den fortfarande har ett värde – så länge den lyckas vara just lokal, relevant och oumbärlig.

Ser man till rena siffror blir förändringen för svenska lokaltidningar tydlig. Mellan 2014 och 2024 har den samlade tryckta upplagan för svensk dagspress nästan halverats. För lokaltidningarna innebär det i praktiken att hundratusentals exemplar som tidigare låg på hallmattor varje morgon helt enkelt har försvunnit.

Annonsintäkterna har fallit ännu snabbare. För tio år sedan stod annonser ofta för mer än hälften av intäkterna hos många lokaltidningar. I dag är andelen betydligt lägre. Under perioden 2014–2024 har morgonpressens annonsintäkter minskat med omkring 60 procent i fasta priser. Det största raset har skett i printannonser, medan digital annonsering visserligen har ökat men aldrig i närheten av att ersätta tappet.

Läsarintäkterna har däremot utvecklats åt motsatt håll. Antalet digitala prenumerationer har ökat kraftigt under samma period. För många lokaltidningar är i dag över 60 procent av prenumeranterna digitala. På flera håll är den digitala upplagan större än den tryckta, vilket hade varit svårt att föreställa sig för bara tio år sedan.

Vuxit svagt

Totalt sett har läsarintäkterna för dagspressen vuxit svagt eller varit relativt stabila under senare år, trots att antalet prenumeranter inte ökat dramatiskt. Förklaringen är högre priser, fler paketlösningar och en tydligare betalningsvilja hos kärnläsarna. En genomsnittlig digital prenumerant betalar i dag betydligt mer per år än vad en pappersprenumerant gjorde i mitten av 2010-talet.

På personalsidan är utvecklingen tydlig. Antalet journalister på svenska redaktioner har minskat med omkring 25–30 procent sedan mitten av 2010-talet. För lokaltidningar har detta ofta inneburit färre reportrar per kommun, större bevakningsområden och mindre utrymme för långsiktiga granskningar.

Statligt mediestöd har samtidigt vuxit i betydelse. Under senare år har flera hundra miljoner kronor per år fördelats till lokala och regionala nyhetsmedier. För vissa mindre titlar utgör stödet i dag skillnaden mellan fortsatt utgivning och nedläggning.

Sammantaget visar statistiken ett tydligt skifte: färre tryckta tidningar, betydligt mindre annonsintäkter, fler digitala prenumeranter och en bransch som överlever tack vare kombinationen av betalande läsare, effektiviseringar och offentligt stöd. Det är inte en tillväxtbransch, men det är heller inte en bransch som har kollapsat. Den har krympt, förändrats och stabiliserats på en ny, betydligt smalare nivå.

En tidning

Utbudet och konkurrensen har också minskat och det som på många återta kan se ut som två tidningar är i själva verket bara en. Norrländska Socialdemokraten, NSD, och Norrbottens Kuriren, NK, har olja färger på framsidan, olika ledartexter men i övrigt är det samma tidning. Det finns flera liknande exempel på en rad orter i Sverige – samma redaktion, samma nyheter, samma bevakning men annan färg på framsidan.

I det sammanhanget så fanns det förhoppningar på en ännu mera lokal journalistik i och med nätets tillväxt men alla sådana förhoppningar har kommit på skam. Vi har fått flera, digitala tidningar, men vi har inte fått en bättre lokal bevakning.

– Som en liten tidning, långt uppe i norr, långt från kusten, så kan du inte slåss med de stora drakarna om annonspengarna. Det är en trist utveckling att den lokala journalistiken försvinner och att vi får stora vita områden utan bevakning och utan nyhetsförmedling men efter 15 år så konstaterar jag att för egne del så går det inte längre. Därför lägger jag ned Arjeplognytt.

Marianne Hofman kommer dock inte att sluta att skriva utan nu startas Arjeplogliv.se – i form av en blogg, utan daglig nyhetsbevakning.

– Jag vill fortsätta skriva, men jag har inte möjlighet att leva upp till vare sig mina egna eller andras förväntningar på en tidning. Därför vill jag göra det i ett bloggliknande format istället.

För transparensen skull:
Arjeplognytt.se designades av Winterkvist.com som även stod för tekniken bakom tidningen., Detsamma gäller arjeplogliv.se. Vi har designat den nya bloggen och den finns på våra servrar. 

Paramount ger sig inte – lägger nytt bud på Warner Bros.

Paramount ger sig inte – lägger nytt bud på Warner Bros.

Högt reklam på stadens tak för Netflix Studios och HBO Max Pictures under solnedgången i ett stadslandskap. Målning av vintage staden med människor och bilar, nostalgi och underhållning i fokus.

Oracles medgrundare Larry Ellison har personligen klivit in och garanterat 40,4 miljarder dollar i Paramount Skydances senaste försök att hindra Warner Bros Discovery från att sälja sina eftertraktade Hollywood-tillgångar till streamingjätten Netflix.

Garantin, som offentliggjordes i en inlaga under måndagen, syftar till att skingra Warner Bros-styrelsens tvivel kring Paramounts finansiering och den tidigare avsaknaden av fullt stöd från familjen Ellison. Det var just dessa tveksamheter som hade drivit styrelsen mot det konkurrerande budet från Netflix.

Aktien steg

Marknaden reagerade positivt på nyheten och Warner Bros aktie steg med 3,5 procent, medan Paramount ökade med drygt 4 procent. Warner Bros meddelar att de kommer att granska Paramounts reviderade villkor, men tillägger att styrelsen för närvarande inte ändrar sin rekommendation gällande Netflix-affären. Netflix har än så länge valt att inte kommentera situationen.

Paramount betonar att de ändrade villkoren inte påverkar det kontanta budet på 30 dollar per aktie. Striden om Hollywoods mest värdefulla tillgångar hårdnar nu, då kontrollen över Warner Bros enorma bibliotek kan bli avgörande i det pågående streamingkriget.

Seth Shafer, chefsanalytiker på S&P Global, ställer sig dock frågande till om den nya garantin från Larry Ellison verkligen räcker för att svänga de aktieägare som hittills varit tveksamma till budet. Som en del av de nya villkoren har Ellison även gått med på att inte återkalla familjens stiftelse eller föra över dess tillgångar under den tid som transaktionen pågår.

Matcha

Paramount har också höjt den avgift som betalas om affären stoppas av myndigheter, från 5 till 5,8 miljarder dollar, för att matcha villkoren i det konkurrerande budet. Samtidigt förlängs svarstiden för deras erbjudande till den 21 januari 2026.

Tidigare har Warner Bros bett sina aktieägare att avvisa Paramounts totalbud på 108,4 miljarder dollar med hänvisning till osäker finansiering. Flera stora investerare har dock signalerat att de är öppna för att överväga nya bud från Paramount om villkoren förbättras. Om Warner Bros väljer att dra sig ur det befintliga avtalet med Netflix väntar en straffavgift på 2,8 miljarder dollar.

Oavsett vilken köpare som vinner aktieägarnas stöd väntar tuffa granskningar från konkurrensmyndigheter i både USA och Europa. En sammanslagning av Paramount och Warner Bros skulle skapa en studio större än marknadsledaren Disney, vilket har väckt oro bland amerikanska politiker.

En affär mellan Netflix och Warner Bros skulle å sin sida cementera Netflix dominans på streamingmarknaden och skapa en grupp med totalt 428 miljoner abonnenter. Netflix hävdar att affären skulle gynna konsumenterna genom lägre kostnader och lovar att värna om Warner Bros biopremiärer.

Källa:
Yahoo Finance/Reuters

Läs mer

Nya turer runt Netflix köp av Warner Brothers

 

Budkriget avgjort: Warner Bros Discovery nobbar miljardbud från Paramount

 

 

Macken testar: En kopia av Magic Keyboard som kostar en tredjedel

Macken testar: En kopia av Magic Keyboard som kostar en tredjedel

Kinesiska Doqo tillverkar tillbehör och tangentbord för Apples prylar – men till priser som ligger långt under det Apple begär. Magasin Macken testar en kopia av Apples Magic Keyboard.

Magasin Macken har beställt hem och testat Doqos tangenbord Blade som utan minsta tvekan är en desigmässig kopia av Apples Magic Keyboard. Det är samma princip, samma utseende men med lita andra funktioner.

Mångsidig surfplatta med tangentbord, perfekt för arbete och underhållning. Balans mellan kraft och portabilitet för avancerad användning.

Doqo Blade

Samma kvalitet

Ingen förväntar sig väl att den kinesiska kopian ska hålla samma kvalitet, ha samma funktioner och fungera lika bra, 2 300 kronor i skillnad måste väl ändå märkas, tydligt?

Svaret är, nja, jag vet inte det jag. Doqos tangentbord matchar Magic Keyboard på i stort sett varenda punkt, utom priset. Du får ett upplyst, trådlöst tangentbord med svenska tecken. Du har en styrplatta, samma tillgång till gester och tangentbordskombinationer som med Apples tangentbord. Du kan, om du vill ha färger som bakgrund i tangentbordet, det erbjuder inte Apple.

Skillnader

Det finns två skillnader- du måste trycka något lite mer på styrplattan och tangentbordet är halkigare, det glider lättare mot underlaget. Det är i stort sett allt. Jag har alltid med mig en liten putsduk för bildskärmen och problemet är löst om jag lägger den duken under tangentbordet och det ska tilläggas det glider inte lätt på alla underlag. Bara på hårda glatta underlag.

Liten, superlätt laptop

Det jag var ute efter var laptop, så tunn och så lätt som möjligt utan att behöva att gräva för djupt i plånboken. Jag utgick ifrån en MacBook Air M3/M4 – som riktpris. Den kostar 13 495 kronor, billigaste modellen och väger 1,.24 kilo.

Lösningen:

IPad Air, M3, i nyskick med 12 månaders garanti, 9 195 kronor (nypris) – mitt pris 5 495 kronor
Apples Magic Keyboard, 3 3295 kronor (Apples pris), mitt pris – 847 kronor, inklusive frakt.

Slutpris: 6 342 kronor

Då väger tangentbord och iPad 1.126 kilo, mindre ön MacBook Air.

Hur fungerar det då?

iPad Air sitter stadigt i tangentbordet, magnetisk men det ska medges – Apple har kraftigare magneter. Det handlar om fast och stadigt och ännu mera fast och stadigt – i en jämförelse.

Jag rekommenderar att du sätter på ett skärmskydd på din iPad med den här typen av tangentbord då det ligger mot skärmen, även om det finns en gnutta mellanrum mellan tangenterna och skärmen.

Så vad är det du får då?

Du får en iPad Air M3, med tillräckligt med prestanda och du kan kombinera iPadOS 26 med inslag av macOS 26 då Apples operativsystem numera påminner om varandra. Du får ett batteri som räcker 9-12 timmar, en hel dags arbete, och lite till. Du får Apples alla inbyggda appar och kan komplettera med de övriga som du behöver.

Så varför inte en MacBook Air?

Pengar – den kostar dubbelt så mycket och med en iPad så får du en enhet för mediakonsumtion – bilder. videor, streaming. Du kan ju ta loss din iPad och bara använda den om du vill.

Snabba upp din vardag med nya Spotlight i macOS 26

Snabba upp din vardag med nya Spotlight i macOS 26

Du har säkert märkt att macOS 26 Tahoe har fört med sig den största designförändringen på många år. Det nya utseendet ger din dator en helt ny känsla.

Jag har hittat en funktion bakom de vackra ytorna som har blivit min personliga favorit. Den helt omgjorda Spotlight-sökningen har förvandlats till en kraftfull kontrollpanel. Du kan nu styra hela din Mac direkt från det lilla sökfältet.

Utför kommandon direkt utan att öppna appar

Du har säkert vant dig vid att använda Spotlight för att snabbt starta ett program. Den nya versionen tillåter dig att utföra hundratals handlingar utan att du någonsin lämnar sökfältet. Du skriver bara din kollegas namn följt av ordet mejl för att påbörja ett meddelande omedelbart. Ett litet fönster dyker upp där du kan skriva din text i lugn och ro. Detta sparar värdefull tid och låter dig behålla fokus på ditt pågående arbete.

Anpassa dina snabbkommandon med Quick Keys

Din sökning blir ännu mer effektiv om du använder de nya Quick Keys-genvägarna. Små ikoner visas till höger i fältet när du öppnar Spotlight med det vanliga kommandot. Du kan växla mellan olika typer av sökningar med hjälp av siffertangenterna på ditt tangentbord. Detta är en fantastisk möjlighet för dig som vill ha full kontroll utan att behöva röra musen eller styrplattan. Du skräddarsyr ditt eget arbetsflöde genom att dra dina mest använda funktioner direkt till menyn.

Använd Apple Intelligence för smartare sökresultat

Du får nu hjälp av en betydligt smartare motor när du navigerar bland dina dokument. Spotlight förstår komplexa frågor och sammanhang tack vare den utökade Apple Intelligence. Du kan leta efter dokument baserat på när du fick dem eller vem som skickade dem i stället för att memorera exakta filnamn. Datorn söker igenom dina mejl, meddelanden och lokala mappar för att hitta rätt information. Denna funktion visar tydligt hur tekniken kan arbeta för dig och förenkla din digitala tillvaro.

Läs mer

Tips från verkstaden: Ge din gamla Mac en turbo-injektion – enkelt och gratis!

 

Tips från verkstaden: Apple Watch – Slopa det röriga rutnätet för snabbare navigering

 

Tips från verkstaden: Snabba upp ditt arbete på Mac med smarta hörn

 

 

Apple Hälsa avslöjade sanningen om hustruns död

Apple Hälsa avslöjade sanningen om hustruns död

En man som hävdade sin oskuld efter hustruns död har dömts som skyldig. Polisen lyckades använda data från appen Hälsa i hans iPhone som bevisning för att fälla honom.

Fallet visar hur digitala spår i våra vardagliga enheter kan spela en avgörande roll i brottsutredningar.

Loggningsdata motsade mannens berättelse

Kat West hittades död i januari 2018 efter att ha fått ett hårt slag mot huvudet. Hennes make, Jeff West, påstod i förhör att hon varit berusad och ramlat medan han själv låg och sov i deras säng. Informationen i hans iPhone gav dock en helt annan bild av händelseförloppet.

Jeff West berättade för utredarna att han somnade runt klockan 22.30 och stannade i sängen fram till klockan 05.15 på morgonen. Hans app för hälsa visade däremot att han tog totalt 18 steg mellan klockan 23.03 och 23.10. Denna rörelse skedde under den tidpunkt då han påstod att han sov. Data från hustruns telefon visade samtidigt att hon slutade röra sig redan klockan 22.54.

Utredningen avslöjade ett iscensatt brott

Polisen fann även Jeff Wests fingeravtryck på botten av den flaska som använts för att slå hustrun i huvudet. Åklagarna hävdade att mannen, som själv var utbildad brottsplatsutredare, dödat sin fru efter ett gräl om hennes arbete. Han ska därefter ha iscensatt platsen för att få händelsen att se ut som en olycka och få sig själv att framstå som oskyldig.

Mannen har suttit fängslad under de senaste tre åren medan mordrättegången har pågått. Han har nu dömts för vållande till annans död och dömts till totalt 16 års fängelse. Trots domen har han genom hela processen fortsatt att hävda att han inte var inblandad i dödsfallet.

Källa The Birmingham News på https://www.al.com