Så väljer du rätt iPad – Magasin Mackens guide till de nya modellerna

Så väljer du rätt iPad – Magasin Mackens guide till de nya modellerna

Det här är Magasin Mackens guide för dig som funderar på att köpa en ny iPad. Skillnaden mellan modellerna handlar i praktiken om hur mycket kraft och skärmkvalitet du behöver, inte om grundläggande funktioner.

iPad

iPad är rätt val om du mest konsumerar innehåll, skriver lite, antecknar, mejlar, läser och kommunicerar. Prestandan räcker för streaming, vardagsappar och studier. Pris och batteritid gör den till det mest vettiga standardvalet för majoriteten, men här finns ett viktigt men – AI och Apple Intelligence. Har du inget behov av AI-funktioner så välj iPad, i annat fall – gå vidare till iPad Air.

iPad Air

iPad Air använder M3 och passar dig som har lite högre krav utan att vilja kliva upp i proffspris. Modellen känns märkbart snabbare än standard-iPad i multitasking, fotoredigering och större dokument, samtidigt som vikt och format gör den smidig att bära. Air är det logiska steget om du ibland skapar och inte bara konsumerar.

iPad mini

iPad mini är den lilla modellen för dig som främst vill ha en iPad till underhållning, läsning, sociala medier eller resor. Den är lätt, snabb och smidig nog att användas med en hand, vilket gör den perfekt som surf- och medieplatta. Batteritiden räcker gott, och trots storleken är prestandan jämförbar med den vanliga iPad. Mini är valet för dig som vill ha något enkelt, portabelt och roligt att använda.

iPad Pro

iPad Pro använder M5 och riktar sig till professionella användare och entusiaster som verkligen drar nytta av den extra kraften. Tunga arbetsflöden i videoredigering, 3D, musikproduktion, stora bildprojekt och krävande appar får tydlig vinst tack vare M5 och den mer avancerade skärmen. Prisläget är avsevärt högre och värdet uppstår först när arbetsflödet faktiskt pressar hårdvaran.

Slutsatsen är enkel. Välj iPad om du främst ska konsumera, skriva och kommunicera. Välj iPad Air om du har lite högre krav och vill ha utrymme att växa utan att betala proffspris. Välj iPad Pro endast om dina arbetsuppgifter är så krävande att M5 och proffsskärmen gör konkret skillnad i tid och resultat, men då är frågan om du inte ska välja en bärbar Mac istället.

Magasin MACKENS råd:

iPad
11-tum
256GB lagring
Wifi-modellen
AppleCare+

Pris: 6 590,00 kr

iPad Air
11-tum
512GB lagring
WiFi-modellen
Apple Care+

Pris: 12 790,00 kr

 

Så väljer du rätt iPhone – Magasin Mackens guide till iPhone 17-serien

Så väljer du rätt iPhone – Magasin Mackens guide till iPhone 17-serien

Det här är Magasin Mackens guide för dig som planerar att köpa en ny iPhone. Apples iPhone 17-serie består av tre modeller – iPhone 17, iPhone 17 Air och iPhone 17 Pro / Pro Max. Skillnaderna handlar främst om kamera, skärm och batteritid, inte om grundläggande prestanda.

iPhone 17 är den modell som passar de allra flesta. Den använder samma A19-chip som Pro-serien, vilket gör den snabb nog för allt från vardagsanvändning och spel till bild- och videoredigering. Skärmen är ljusstark, konstruktionen tålig och batteriet räcker hela dagen. Det här är den mest balanserade iPhonen, med prestanda som överträffar vad de flesta faktiskt behöver.

iPhone 17 Air är tunnare och lättare men har mindre batterikapacitet. Den passar dig som vill ha en så lätt telefon som möjligt och klarar att ladda oftare. För de flesta användare blir kompromissen i batteritid dock för stor, särskilt om du använder telefonen mycket under dagen.

iPhone 17 Pro och Pro Max är byggda för de som vill ha det bästa kamerorna kan erbjuda i en mobil. De har större sensorer, längre optisk zoom och stöd för format som ProRAW och ProRes. Skärmen är ljusstarkare, uppdateringsfrekvensen mer följsam och materialen mer exklusiva. Det här är modellerna för fotografer, filmare och kreatörer som använder mobilen som arbetsverktyg – och som drar nytta av varje funktion.

För nästan alla andra är iPhone 17 det självklara valet. Den har samma kraft, samma snabbhet och samma mjukvara – till ett betydligt lägre pris. Skillnaden ligger inte i vad du kan göra, utan i hur mycket du behöver göra det.

Kort sagt: om du inte arbetar med foto eller video, välj iPhone 17. Den är snabb, effektiv och mer än tillräcklig för nästan alla användare.

Läs mer

Apple Intelligence handlar inte bara om Siri – nya stora uppdateringar kommer i iOS 26.1

 

Basmodellen iPhone 17 driver Apples starka försäljningsstart

 

 

Molnjättarnas makt gör internet farligt sårbart – nätet kommer att krascha igen

Molnjättarnas makt gör internet farligt sårbart – nätet kommer att krascha igen

Serverhall i molnformation med digitala kablar som hänger från molnet, symboliserar datalagring och molntjänster för företag och IT-infrastruktur i Stockholm.

Det senaste avbrottet i Amazons molnplattform AWS visade hur sårbart det moderna internet har blivit. När servrarna i flera av företagets datacenter slutade svara drabbades tusentals webbplatser, appar och system världen över.

Allt från nyhetstjänster och e-handel till interna företagsverktyg slutade fungera under flera timmar. För många användare var det ett osynligt fel – de visste bara att en webbsida eller app plötsligt inte gick att nå.

Orsaken var enligt Amazon en felaktig konfiguration i det nätverk som kopplar samman flera centrala tjänster inom AWS. Felet spred sig snabbt eftersom infrastrukturen är så djupt integrerad mellan olika regioner. I praktiken betyder det att en störning i ett fåtal servrar kan få följdeffekter i hela kedjan av beroenden. Ju fler företag som bygger sina system ovanpå samma plattform, desto större blir effekten när något går fel.

Decentraliserat

Internet skapades en gång för att vara decentraliserat – ett nät av noder som kunde kommunicera även om delar av infrastrukturen slogs ut. Under de senaste tio åren har den grundtanken till stor del försvunnit. I dag passerar en stor del av världens datatrafik genom några få jättar: Amazon Web Services, Microsoft Azure och Google Cloud. Tillsammans driver de merparten av den digitala infrastrukturen som allt från nyhetssajter och streamingtjänster till sjukhussystem och myndigheter vilar på. När en av dessa aktörer får problem blir effekterna globala.

Molnlösningarna byggdes för att ge skalbarhet, effektivitet och lägre kostnader. De har gjort det möjligt för små företag att använda samma teknik som internationella koncerner och för utvecklare att starta nya tjänster på några minuter. Men bekvämligheten har ett pris. Ju mer som koncentreras till några få datacenter, desto mer liknar internet en pyramid där toppen styr allt. Ett fel i en central nod kan slå ut miljontals användare – även de som själva aldrig valt Amazon, Google eller Microsoft.

När en tjänst som AWS drabbas av ett längre avbrott märks det inte bara i e-handeln eller sociala medier. Även betalningslösningar, internsystem, resebokningar, logistik och kundtjänstsystem påverkas. Företag som förlitar sig helt på molnet tappar ofta både dataåtkomst och kommunikation samtidigt. I värsta fall kan en verksamhet stå still i timmar eller dagar. För organisationer med samhällskritiska funktioner är det en oacceptabel risk.

Förvärras

Problemet förvärras av att molntjänsterna i sig är hopflätade med varandra. En webbtjänst som använder AWS kan också bero på Google för e-post och Microsoft för autentisering. När en länk bryts i kedjan kan följdeffekterna bli svåra att förutse. Systemen har blivit så komplexa att ingen längre har en fullständig bild av hur beroendena ser ut. Det gör felsökning och återställning långsamma, särskilt när felet ligger djupt i nätverkets kärna.

Den centrala strukturen innebär dessutom säkerhetsrisker. Stora molnaktörer är ständiga mål för attacker eftersom en lyckad intrångsförsök ger tillgång till enorma mängder data. En koordinerad cyberattack mot en global leverantör kan få långt större konsekvenser än en riktad attack mot enskilda företag. Samtidigt lockar den ekonomiska vinsten av att samla allt på samma plats: effektiv drift, enkel administration och snabb tillgång till ny teknik. Den ekonomiska logiken går alltså på tvärs med säkerhetstänkandet.

Ett annat problem är beroendet av enskilda jurisdiktioner. De flesta stora molnleverantörer är amerikanska företag och omfattas därför av amerikansk lagstiftning. Det innebär att även europeiska myndigheter och företag som lagrar data i dessa moln i praktiken ligger under amerikansk kontroll. När politiska konflikter, handelskrig eller sanktioner uppstår kan det snabbt bli ett problem.

Förändrad syn

Det finns vägar framåt, men de kräver en förändrad syn på hur nätet ska byggas. Redundans och decentralisering behöver åter bli grundprinciper. Fler organisationer borde använda flera molnleverantörer, eller kombinera externa moln med egna servrar, så kallade hybridlösningar. Lokala moln och regionala datacenter kan minska beroendet av de globala jättarna. Tekniken finns redan – det handlar mest om prioriteringar och kostnadsvilja.

Internets styrka låg en gång i att det inte gick att stänga ned. Nu har det blivit motsatsen: en infrastruktur som riskerar att lamslås av en felaktig kodrad i ett centralt datacenter. Det senaste avbrottet hos Amazon var en påminnelse om vad som händer när bekvämlighet går före robusthet. Nätet behöver åter bli det det en gång var – ett system byggt för att stå emot fel, inte samla dem på ett och samma ställe.

För det kommer att hända igen.

Läs mer

Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år

 

Miljarder i förluster efter AWS-krasch – största driftstoppet på flera år

 

 

Dataskrapning – den osynliga industrin som stjäl dina data och säljer den till högstbjudande

Dataskrapning – den osynliga industrin som stjäl dina data och säljer den till högstbjudande

Fornybara energikällor och stadsbild med futuristisk teknik, mycket effektfull konstnärlig illustration av människor som tittar på lysande meteorer i nattlivet.

Dataskrapning, eller web scraping, är en metod för att automatiskt samla in information från webbplatser. I stället för att en människa manuellt kopierar text, bilder eller siffror från en webbsida används programvara eller skript som snabbt kan läsa av innehållet, extrahera det och spara det i strukturerad form – ofta i databaser eller kalkylblad.

Tekniken används inom allt från marknadsanalys till forskning, men väcker samtidigt juridiska och etiska frågor eftersom den ofta berör upphovsrätt, sekretess och användarvillkor.

Rent tekniskt går dataskrapning till så att en robot, ibland kallad en bot eller crawler, besöker en webbplats på samma sätt som en vanlig webbläsare. Den laddar sidor, identifierar den information som är intressant – till exempel produktnamn, priser eller artiklar – och sparar den lokalt. Det finns öppna och lagliga former av skrapning, till exempel när webbplatser erbjuder ett API som ger tillgång till data under tydliga villkor. Men det finns också aktörer som kringgår tekniska skydd eller användarvillkor för att komma åt information som egentligen inte får hämtas automatiskt.

SerpAPI

Ett av de mest kända företagen inom området är det amerikanska företaget SerpApi, med huvudkontor i Texas. Företaget erbjuder en kommersiell tjänst som låter kunder skrapa sökresultat från bland annat Google, Bing, Baidu och andra sökmotorer. Namnet står för “Search Engine Results Page API” – en tydlig beskrivning av vad tjänsten gör. Med SerpApi kan företag och utvecklare programmässigt hämta allt från webblänkar och nyhetsresultat till bilder, kartor och shoppingdata.

SerpApi marknadsför sin tjänst som ett lagligt och effektivt sätt att samla in offentlig information, särskilt för företag som arbetar med SEO-analys, marknadsbevakning eller dataforskning. Företaget betonar yttrandefrihet och rätten att få tillgång till offentliga data som en grundläggande princip, och menar att det är tillåtet att hämta information som redan är offentligt tillgänglig på nätet. Samtidigt erbjuder de sina kunder olika tekniska lösningar för att undvika att blockeras – till exempel genom att använda roterande IP-adresser, dolda användaragenter och servernätverk som efterliknar mänskligt surfande.

Det är just dessa metoder som gör att SerpApi ofta hamnar i centrum för diskussioner om gränsen mellan legitim datainsamling och otillåten åtkomst. Företaget har flera gånger anklagats för att hjälpa kunder att kringgå skyddssystem hos sökmotorer som Google, vilket i sin tur har lett till rättsliga tvister och hård kritik från aktörer som vill skydda sitt innehåll. SerpApi hävdar dock att de följer amerikansk lag och att deras verksamhet är skyddad av den amerikanska konstitutionens första tillägg, som garanterar yttrandefrihet.

Mellanhand

I praktiken fungerar SerpApi som en mellanhand mellan användaren och sökmotorn. När en kund skickar en sökförfrågan till SerpApi går den vidare till sökmotorn, hämtar resultaten och returnerar dem i ett strukturerat format som JSON, vilket gör det enkelt att använda datan i egna system och applikationer. På så sätt slipper företag bygga egna skrapverktyg och kan i stället abonnera på färdig bearbetad data.

Dataskrapning är i dag en växande del av den digitala ekonomin. För företag som SerpApi är affärsidén att göra denna process enkel, snabb och skalbar. Samtidigt växer pressen på både lagstiftare och teknikföretag att dra tydliga gränser mellan tillåten dataanvändning och intrång. När AI-modeller, sökmotorer och datadrivna företag blir allt mer beroende av stora datamängder blir frågan om var gränsen går för skrapning inte bara teknisk – utan också juridisk och moralisk.

Källa: SerpApi

Läs mer

Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data

 

LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton

 

Reddit går till attack mot Perplexity och tre databolag: ”Bankrånare på nätet”

 

Facebook stoppar data-skrapare men använder samma metod själva

 

Cloudflare avslöjar hur AI-sökmotor smyger förbi spärrar för att stjäla data

 

LinkedIn stämmer företag för massiv datainsamling med fejkade konton

 

 

Dags för ny dator? Här är bästa råden innan du köper en Mac

Dags för ny dator? Här är bästa råden innan du köper en Mac

Det här är Magasin Mackens guide för dig som funderar på att köpa en ny Mac. Vi går igenom vad som faktiskt skiljer dagens modeller åt, vad du får för pengarna och vilken dator som passar bäst beroende på hur du använder den.

Oavsett om du jobbar kreativt, pluggar, programmerar eller bara vill ha en snabb och tyst dator för vardagen hjälper vi dig att välja rätt – utan att betala för mer kraft än du behöver.

Macbook Air

MacBook Air M4 är tunn, tyst och fläktlös, vilket gör den behaglig att leva med under lång tid. Processorn räcker för produktivitet, bildredigering i hög upplösning, enklare 4K-klippning, kodning och stora mängder webbarbete. Batteritiden håller mycket väl i vardagen eftersom M4 är effektiv under låg till medelhög last. Air finns i två storlekar, 13 och 15 tum, med två USB-C/Thunderbolt-portar och MagSafe, bra skärm för kontor och kreativt arbete och stöd för externa skärmar upp till en nivå som räcker för de flesta. Den viktigaste fallgropen gäller minne och lagring. 16 GB unifierat minne rekommenderas om du jobbar med många tunga flikar, Lightroom-kataloger eller utvecklingsmiljöer, och lagring bör väljas så att du inte fastnar i ständig extern disk. En bas med 16/512 är den trygga mittpunkten för många, medan 24 GB ger lång livslängd för tyngre multitasking.

MacBook Pro

MacBook Pro motiveras av tre saker: skärmen, kylningen och anslutningarna. Pro har XDR-panel med högre ljusstyrka och ProMotion 120 Hz, aktiv kylning som håller toppfart länge i render och träning, samt fler portar som HDMI och SD-kort tillsammans med tre Thunderbolt och möjlighet till fler externa skärmar. Program som Xcode med väldigt stora byggen, DaVinci Resolve med tunga färgmodeller, After Effects-kompositioner och 3D-renderingar vinner tydligt på den högre kontinuerliga prestandan och större minneskonfigurationer.

Läget i tiden talar för att vänta om du verkligen behöver en Pro. Nästa Pro-generation närmar sig och kommer att ge ett steg till i både CPU/GPU och energieffektivitet, vilket gör investeringen mer framtidssäker för den lilla grupp som faktiskt pressar maskinen på heltid. Ett köp av dagens Pro precis före generationsskifte blir svårare att motivera, särskilt när Air redan löser 90 procent av behoven.

Välj Macbook Air

Slutsatsen blir enkel. De allra flesta ska välja MacBook Air M4 och se till att konfigurera tillräckligt minne och lagring från start. Användare som vet att deras arbetsflöden kräver långvarig maxprestanda, fler portar och XDR-skärm bör satsa på MacBook Pro, men bör avvakta nästa modellvåg för bäst prestanda per krona och längre livslängd.

Magasin MACKEN rekommenderar:

  • Apple M4‑chip med 10‑kärnig processor, 10‑kärnig grafik och 16‑kärnig Neural Engine
  • 24 GB enhetligt minne
  • 512 GB SSD‑lagring
  • 13,6-tums Liquid Retina-skärm med True Tone²
  • 12MP Center Stage-kamera
  • MagSafe 3-laddningsport
  • Två Thunderbolt 4-portar
  • 70 W usb-c-strömadapter
  • Bakbelyst Magic Keyboard med Touch ID – svenskt

Pris: 19 405 kronor

Satellitläcka avslöjar: känslig data sänds okrypterad över hela jorden

Satellitläcka avslöjar: känslig data sänds okrypterad över hela jorden

En ny studie från forskare vid University of California, San Diego och University of Maryland avslöjar att en stor del av världens satellitkommunikation skickas helt utan kryptering – och därmed kan avlyssnas med enkel utrustning.

Under tre års tid använde forskarna en mottagare för omkring 800 dollar på taket till ett universitetsbyggnad i San Diego för att snappa upp signaler från geostationära satelliter. Resultatet blev en chockerande insikt: ungefär hälften av alla satellitsignaler i omloppsbana är oskyddade och innehåller känslig information från både privatpersoner, företag och myndigheter.

Forskarna

Forskarna kunde fånga upp delar av mobiltrafik från T-Mobile, AT&T Mexico och Telmex, inklusive telefonsamtal, sms och metadata. De hittade också okrypterade data från flygbolagens Wi-Fi-system, amerikanska och mexikanska militärers kommunikation, elnät, oljebolag och banker. I Mexiko kunde forskarna bland annat läsa order, kunduppgifter och säkerhetsrapporter från den statliga elmyndigheten CFE. De fann dessutom okrypterad information om militärfordon, helikoptrar och baser.

När forskarna började kontakta de drabbade aktörerna i slutet av 2024 vidtogs olika åtgärder. T-Mobile krypterade sin satellittrafik inom några veckor, medan flera andra bolag och myndigheter dröjde. Vissa organisationer – både i Mexiko och USA – har ännu inte säkrat sina system.

Studien

Studien, som presenteras på en konferens i Taiwan under titeln Don’t Look Up, pekar på ett allvarligt säkerhetsproblem i hela satellitindustrin: att många aktörer helt enkelt har räknat med att ingen skulle titta uppåt. Forskarnas resultat visar att vem som helst med enkel satellitutrustning kan samla in stora mängder oskyddad data från rymden.

De menar att underrättelsetjänster sannolikt redan utnyttjat sårbarheten i åratal. Hotet handlar inte bara om integritet utan också om nationell säkerhet, eftersom obehöriga kan få insyn i allt från militära rörelser till styrsystem för kritisk infrastruktur. Forskarna har nu släppt sitt eget analysverktyg, också kallat Don’t Look Up, i öppen källkod – i hopp om att avslöjandet ska tvinga branschen att äntligen kryptera sin satellitkommunikation.

Källa:
WIRED