I den första betaversionen av iOS 26.4 har Apple gjort det betydligt enklare att hålla koll på din internetdelning. Genom en uppdatering i inställningarna kan du nu se detaljerad statistik över dataförbrukningen för varje enskild enhet som är ansluten till din iPhone.
Tidigare har det varit en utmaning att veta exakt hur mycket surf en specifik iPad eller MacBook har förbrukat när de varit uppkopplade via din telefon. För dig som inte har obegränsad surfmängd är detta en efterlängtad nyhet som ger bättre kontroll över kostnaderna.
Så här hittar du statistiken
Den nya informationen ligger samlad under inställningarna för internetdelning. Menyn visas bara om du har använt funktionen nyligen.
Öppna Inställningar.
Gå till Internetdelning.
Längst ner på skärmen hittar du nu menyn Dataanvändning.
Här får du en tydlig lista över alla enheter som varit anslutna och hur mycket data var och en har laddat ner. Om du vill nollställa statistiken gör du det genom att återställa den övergripande mobilstartsstatistiken under Inställningar ⇾ Mobilnät.
Enklare att hitta rätt
Även om Apple tekniskt sett har haft liknande data gömd på andra ställen i systemet tidigare, har den varit så svåråtkomlig att de flesta användare aldrig hittat den. Genom att flytta statistiken direkt till källan blir det nu mycket smidigare att ha koll på förbrukningen, oavsett om det gäller dina egna prylar eller om du lånar ut surf till vänner.
Efter 12 år på The Wall Street Journal gör Joanna Stern sin sista video som heltidsanställd. Innan hon lämnar redaktionen reflekterar hon över tolv avgörande händelser inom techvärlden som hon bevakat under sin tid på tidningen. Du får följa med på en resa genom iPhones utveckling, satsningarna på metaversum, den stora vågen av generativ AI och mycket mer.
iPhonens förvandling
Du får se tillbakablickar på hur iPhone gick från att vara en telefon med en liten 4-tumsskärm till dagens kraftfulla enheter. Hon belyser särskilt skiftet när hemknappen försvann med iPhone X och hur kameran gick från att vara en enkel lins till ett avancerat proffsverktyg.
Den bärbara teknikens genombrott
Från de första trevande stegen med Google Glass till lanseringen av Apple Watch. Joanna har ofta testat dessa produkter i extrema vardagssituationer för att se om de faktiskt underlättar livet eller bara skapar mer brus.
Algoritmernas makt
En av de mer kända granskningarna handlar om hur TikToks algoritm fungerar. Genom att skapa dussintals automatiserade konton visade hon hur snabbt användare hamnar i filterbubblor, vilket blev en ögonöppnare för både föräldrar och politiker.
Drömmen om metaversum
Joanna spenderade dygn i sträck i olika VR-headset för att utforska idén om ett virtuellt liv. Hennes slutsats blev ofta att tekniken var imponerande men att den sociala biten och komforten fortfarande lämnade mycket att önska.
AI-revolutionen
Under de senaste åren har fokus legat på generativ AI. Hon har bland annat skapat en digital klon av sig själv för att testa om AI kan ersätta henne i videosamtal och möten, vilket gav en både skrämmande och fascinerande inblick i framtidens digitala närvaro.
Joanna Sterns arbete har kännetecknats av att hon alltid sätter användarupplevelsen i fokus snarare än att bara titta på tekniska specifikationer.
Dokumenten som rör Jeffrey Epstein innehåller flera kopplingar till teknikvärlden som går bortom de mest kända namnen. Du får här en tydligare bild av hur hans nätverk sträckte sig in i hjärtat av Silicon Valley och den globala techsektorn.
Investeringar och intresse för spelbranschen
Det mest anmärkningsvärda i de nyligen släppta filerna är Epsteins intresse för Activision Blizzard. Han verkar ha sett spelbranschen, och specifikt framgångarna med Call of Duty, som en lukrativ investeringsmöjlighet. Kontakten med Bobby Kotick sträckte sig över flera år och inkluderade inbjudningar till sociala sammanhang, vilket visar att Epstein aktivt försökte placera sig i närheten av de mest inflytelserika personerna inom underhållningsteknik.
Silicon Valley-toppar i fokus
Utöver Bill Gates, vars kontakter med Epstein har varit kända sedan tidigare, nämns flera andra profiler:
LinkedIn-grundaren Reid Hoffman: Dokumenten visar att Hoffman träffade Epstein vid flera tillfällen, bland annat för att diskutera finansiering av forskning vid MIT Media Lab. Hoffman har senare uttryckt ånger över kontakten.
Elon Musk: Namnet förekommer i form av en stämning från Amerikanska Jungfruöarna där myndigheterna begärde ut dokument relaterade till Musk, även om inget tyder på att han personligen var inblandad i Epsteins olagliga verksamhet.
Google-chefer: Dokumenten pekar på kontakter med tidigare toppar inom Google i samband med olika välgörenhetsprojekt och vetenskapliga konferenser som Epstein finansierade.
MIT Media Lab-skandalen
En stor del av tech-kopplingarna handlar om hur Epstein använde sina pengar för att köpa sig inflytande hos framstående forskningsinstitutioner. MIT Media Lab är det tydligaste exemplet, där chefen Joi Ito tvingades avgå efter att det framkommit att laboratoriet tagit emot ansenliga summor från Epstein, trots att han var en dömd sexförbrytare. Man försökte dessutom dölja donationerna genom att markera dem som anonyma i interna register.
Det här visar på ett systematiskt utnyttjande av techvärldens hunger efter kapital för att normalisera sin egen närvaro i de finaste salongerna.
Efterdyningarna av avslöjandena kring Jeffrey Epstein har lett till en omfattande utrensning och regeländring inom amerikansk teknisk forskning. Institutioner har tvingats se över hur de granskar sina donatorer för att undvika att hamna i liknande situationer igen.
Striktare granskning av kapital
Tidigare kunde stora donationer till forskningscenter som MIT Media Lab och Stanford ofta godkännas utan djupare etiska analyser, så länge pengarna finansierade innovation. Nu har de flesta tunga lärosäten infört vad som kallas för ”Due Diligence”-processer för gåvor. Det innebär att en oberoende kommitté granskar donatorns bakgrund, affärsmetoder och eventuella brottshistorik innan några pengar tas emot.
Slut på anonyma miljonbelopp
En central del i skandalen var hur donationer maskades som anonyma för att dölja kopplingarna till Epstein. Idag kräver nya regler vid många universitet full transparens kring vem som faktiskt står bakom pengarna. Du ser nu en trend där forskningsprojekt hellre tackar nej till finansiering än att riskera sitt anseende, något som tidigare var ovanligt inom den resurskrävande tech-forskningen.
Påverkan på Silicon Valley
Inom techsektorn har detta lett till att även riskkapitalbolag blivit mer försiktiga med vem de tar in som investerare. Att ha ”smutsiga pengar” i sin ägarlista ses numera som en direkt affärsrisk som kan skrämma bort både talanger och framtida köpare. Man pratar ofta om att etik har gått från att vara en imagefråga till att bli en ren riskhanteringsfråga.
Den 1 april 2026 når Apple den betydelsefulla milstolpen 50 år. Apple brukar sällan blicka bakåt, en inställning som lever kvar sedan Steve Jobs dagar, men en sådan jämn siffra är svår att ignorera. Nu förbereder Computer History Museum i Mountain View, Kalifornien, en serie utställningar och evenemang för att uppmärksamma företagets historia.
Du får bland annat möjlighet att se en omfattande samling fysiska produkter på plats, från den allra första Apple I till klassiker som Lisa, Macintosh, Newton och iPod. Den 11 mars hålls ett särskilt evenemang med ledare inom techbranschen, och den 28 mars arrangeras ”Apple@50 TechFest”, en heldag fylld med aktiviteter för museets besökare.
Kalifornien
För dig som inte kan vara på plats i Kalifornien publicerar museet en stor mängd material på nätet. Det rör sig om unika bilder, dokument och intervjuer med nyckelpersoner från Apples tidiga år, däribland Mike Markkula, John Sculley och Paul Terrell – mannen som ägde Byte Shop och blev Apples första återförsäljare. Att se så här mycket historiskt material fritt tillgängligt är ovanligt, då Apple normalt är mycket restriktiva med sitt historiska arkiv.
Milstolpen
Milstolpen uppmärksammas även i bokform. Den 10 mars släpps ”Apple: The First 50 Years” av David Pogue. Du får räkna med att fler hyllningar, produkter och rapporter dyker upp under de kommande månaderna när firandet tar fart på allvar.
För att beräkna hur länge Apple klarar sig utan intäkter behöver vi titta på deras likvida medel ställt mot deras fasta och rörliga kostnader. Vid senaste rapporten hade Apple cirka 145 miljarder dollar i kassan.
Här är en uppskattning baserad på Apples nuvarande utgiftstakt.
Utgifterna i fokus
Apples totala rörelsekostnader (Operating Expenses) ligger på ungefär 14–15 miljarder dollar per kvartal. Dessa inkluderar forskning och utveckling (R&D) samt försäljning och administration (G&A). Utöver detta har de tillverkningskostnader, men om försäljningen upphör skulle behovet av att köpa in komponenter och producera nya enheter minska drastiskt.
Om vi utgår från att Apple behåller sin nuvarande organisation, betalar alla löner och fortsätter med all pågående utveckling, ser kalkylen ut så här:
Rörelsekostnader per månad: Cirka 5 miljarder dollar.
Långfristiga åtaganden: Apple har hyresavtal, licensavgifter och avtal med leverantörer som uppgår till miljardbelopp varje år.
Hur länge räcker pengarna?
Full fart i organisationen: Om Apple fortsätter att driva företaget exakt som idag (utan att producera nya telefoner för försäljning) skulle kassan på 145 miljarder dollar räcka i drygt 29 månader, alltså nästan två och ett halvt år.
Extrem sparlåga: Om Apple tvingades gå in i ett överlevnadsläge, drog ned på marknadsföring och pausade framtida projekt, skulle de sannolikt kunna sänka månadskostnaden till 2–3 miljarder dollar. Då skulle de kunna hålla ut i 4 till 6 år.
De dolda skulderna
Det finns dock en hake. Apple har en total skuld (Total Debt) på omkring 106 miljarder dollar. Om intäkterna försvinner helt skulle långivarna sannolikt kräva garantier. Om Apple tvingas betala av sina skulder direkt skulle kassan krympa till cirka 40 miljarder dollar.
I det scenariot skulle Apple bara ha kvar pengar för att driva verksamheten i ungefär 8 månader innan de tvingas ansöka om rekonstruktion eller konkurs.
Slutsats
Apple har en av världens starkaste balansräkningar. Utan en enda krona i inkomst skulle de kunna fortsätta vara en av världens största innovatörer i över två år innan det blir kritiskt. Det är en uthållighet som få andra företag i världshistorien kan matcha.
Apples kassa är enorm, men den räcker inte till att köpa de allra största tech-konkurrenterna. Vid utgången av december 2025 (kvartalsrapporten i januari 2026) rapporterade Apple en kassa på cirka 145 miljarder dollar i likvida medel och säljbara värdepapper.
Här är en analys av vad dessa pengar faktiskt räcker till på dagens marknad.
Bolag Apple skulle kunna köpa kontant
Med 145 miljarder dollar på banken skulle Apple kunna svälja flera tunga namn i ett svep utan att behöva låna en krona:
Uber: Värderas till omkring 130–140 miljarder dollar. Apple skulle kunna köpa hela världens största taxitjänst för att säkra sin position inom transport och logistik.
Airbnb: Med ett börsvärde på cirka 90 miljarder dollar skulle Apple ha råd att köpa företaget och fortfarande ha över 50 miljarder dollar kvar.
Spotify: Marknadsvärdet ligger runt 80–90 miljarder dollar. Ett uppköp skulle ge Apple fullständig dominans över musikmarknaden.
Sony (hela koncernen): Sony värderas till ungefär 110–120 miljarder dollar. Här skulle Apple få både PlayStation-divisionen, en enorm filmkatalog och världsledande kamerasensorer.
Vad Apple INTE har råd med (kontant)
De största konkurrenterna är nu så extremt högt värderade att Apples kassa ser liten ut i jämförelse:
Nvidia & Microsoft: Båda dessa bolag har passerat 3 000 miljarder dollar i börsvärde. Apples kassa täcker knappt 5 procent av vad det skulle kosta att köpa dem.
Tesla: Med ett börsvärde på över 1 300 miljarder dollar är Tesla nästan tio gånger dyrare än Apples tillgängliga kontanter.
Netflix: Värderas till över 350 miljarder dollar. Apple skulle behöva mer än dubbla sin kassa för att genomföra ett sådant köp.
Strategiska hinder
Även om Apple har pengarna är det osannolikt att de gör sådana jätteaffärer av två skäl:
Konkurrenslagar: Myndigheter i både EU och USA (FTC) skulle med stor sannolikhet stoppa ett köp av exempelvis Sony eller Spotify för att förhindra monopol.
Aktieåterköp: Apple väljer oftast att ge pengarna tillbaka till sina ägare. Bara under det senaste kvartalet återförde de 32 miljarder dollar till aktieägarna genom utdelningar och återköp av egna aktier.
