AI kräver mer el än många länder, ändå talar bolagen gärna om effektivisering. Orden låter bra i presentationer och pressmeddelanden. Verkligheten är att varje ny modell kräver fler servrar, fler grafikprocessorer och fler datacenter. När miljontals användare ställer frågor varje dag blir energiförbrukningen snabbt enorm. Effektivisering finns, men den äts ofta upp av en ännu snabbare tillväxt.
Streamingbolagen talar gärna om kreativ frihet och ett överflöd av innehåll. Samtidigt börjar katalogerna se allt mer lika ut. En framgångsrik serie följs snabbt av flera varianter med samma dramaturgi, samma ton och samma typ av karaktärer. Algoritmen vet vad publiken tittar på och det är just det som beställs igen. Resultatet blir mer innehåll, men inte alltid mer variation.
Prenumerationer började som ett löfte om enkelhet. En tjänst, en avgift och tillgång till allt. I dag är verkligheten en annan. Musik, film, nyheter, spel och molntjänster kräver varsin månadsavgift. Varje enskild tjänst känns billig, men tillsammans blir summan betydligt högre än många först trodde. Prenumerationssamhället har vuxit fram nästan utan att någon riktigt märkte när gränsen passerades.
Teknikbolagen talar ofta om integritet som ett kärnvärde. Samtidigt bygger stora delar av den digitala ekonomin på detaljerad kunskap om användarna. Data om beteenden, vanor och intressen samlas in, analyseras och används för att styra både annonser och innehåll. Integritet presenteras gärna som en princip. Affärsmodellen bygger i praktiken på motsatsen.
AI beskrivs ofta som en teknisk revolution. I vissa fall stämmer det. I många andra handlar det mer om gradvisa förbättringar av sådant som redan finns. Sökmotorer, bildbehandling och textverktyg blir snabbare och mer automatiserade. För användaren innebär det ofta bekvämlighet snarare än en dramatisk förändring av vardagen.
Varje ny smartphone presenteras med mer kraft, snabbare chip och bättre grafik. Samtidigt är användningen för de flesta ganska stabil. Meddelanden, bilder, sociala medier och några appar dominerar fortfarande vardagen. Tekniken i fickan blir kraftfullare för varje år, medan användningen förändras betydligt långsammare.
Datacenter beskrivs ibland med ordet moln, ett begrepp som ger en nästan viktlös bild av tekniken. I verkligheten handlar det om enorma byggnader fyllda med servrar, kylsystem och kraftförsörjning. De kräver stora mängder el och vatten för att fungera. Bakom varje digital tjänst finns en mycket fysisk infrastruktur.
Teknikindustrin talar gärna om innovation. Samtidigt har en stor del av utvecklingen de senaste åren handlat om att paketera befintliga tjänster på nya sätt. Funktioner som tidigare ingick i en produkt blir nu separata abonnemang eller tilläggstjänster. Innovationen ligger ibland mer i affärsmodellen än i själva tekniken.
Digitaliseringens löfte var länge att världen skulle bli mer papperslös. Dokument, avtal och brev skulle flytta in i datorer och arkivskåpen försvinna. Resultatet blev snarare motsatsen. Dokument skapas, kopieras och lagras i enorma mängder eftersom det är så enkelt att göra det digitalt. Papper ersattes av filer, men mängden information fortsätter att växa.
Den mest avancerade tekniken är ofta den som knappt märks. När allt fungerar sömlöst finns det inget att prata om. Det är först när något krånglar som tekniken hamnar i centrum. Därför uppmärksammas ofta problemen mer än de lösningar som faktiskt fungerar.
För övrigt: Kan vi inte ordna ett slutet rum, med madrasser på väggarna för pappan i Telenors reklam?
Integritet är ett av de där orden som alla använder, men som få faktiskt granskar på djupet. När valet står mellan iPhone och en Samsung-telefon med Android handlar det inte bara om design, kamera eller batteritid. Det handlar i grunden om två olika synsätt på data.
Apple säljer i första hand hårdvara. Google säljer i första hand annonser. Samsung säljer hårdvara men bygger sina telefoner ovanpå Googles plattform. Redan där uppstår en avgörande skillnad.
En iPhone är tätt knuten till Apples ekosystem, medan en Samsung-telefon i praktiken är knuten till två parallella system: Samsung och Google. Det betyder att användardata kan flöda genom fler kanaler.
Integritet
Apple har under flera år profilerat integritet som en konkurrensfördel. Funktionen App Tracking Transparency innebär att appar måste be om uttryckligt tillstånd innan de får spåra användare över andra appar och webbplatser. Spårning är alltså avstängd som standard mellan appar. Annonsidentifieraren kan dessutom begränsas.
Android har motsvarande annonsidentifierare via Google, men systemet är mer integrerat i ett konto som redan används för sökningar, kartor, YouTube, e-post och annonsprofilering. En Samsung-telefon levereras dessutom med Samsungs egna tjänster, vilket innebär ytterligare ett lager av användardata och användarvillkor.
Samlar in data
Skillnaden ligger inte i att den ena plattformen är helt ren och den andra helt öppen. Båda samlar in diagnostikdata och användningsstatistik. Båda erbjuder inställningar för att begränsa spårning. Frågan är hur centralt datainsamlingen är för affärsmodellen.
Google bygger sin verksamhet på att förstå användarbeteenden. Sökningar, platsdata, tittarhistorik och interaktioner används för att skapa annonsprofiler. Den som använder en Samsung-telefon med aktivt Google-konto är därför en del av ett system där data är en kärnresurs.
Apple samlar också in data, men företagets intäkter är inte i första hand kopplade till annonser. Mycket av behandlingen, exempelvis vissa Siri-funktioner och bildanalys, sker lokalt på enheten. Apple erbjuder även utökad kryptering av iCloud-data för den som aktiverar avancerat dataskydd.
Anonym
Det innebär inte att iPhone är anonym. Platsdata, iCloud-backup och systemanvändning genererar information även där. Skillnaden är graden av centraliserad annonsprofilering och hur djupt integrerad den är i operativsystemet.
En annan aspekt är förinstallerade appar. En Samsung-telefon innehåller ofta både Googles och Samsungs egna motsvarigheter till samma funktioner, exempelvis molntjänster, appbutiker och röstassistenter. Fler aktörer innebär fler potentiella datapunkter. En iPhone har i huvudsak Apples egna tjänster på systemnivå.
Begreppet ”läcker mest information” är missvisande om det tolkas som säkerhetsbrister. Det finns inga belägg för att någon av plattformarna systematiskt läcker data genom osäker konstruktion. Däremot skiljer sig omfattningen av planerad datainsamling och hur den används kommersiellt.
Annonsdrivet ekosystem
En standardkonfigurerad Samsung-telefon med Google-konto aktivt är en del av ett mer annonsdrivet ekosystem än en standardkonfigurerad iPhone. Det innebär i praktiken att mer beteendedata kopplas till en profil för personalisering och annonsering.
Valet handlar därför inte om absolut rätt eller fel, utan om vilken modell du är mest bekväm med. Vill du minimera kopplingen till annonsprofilering på systemnivå ligger iPhone generellt mer restriktivt till. Är du djupt integrerad i Googles tjänster och accepterar den datamodellen kan en Samsung-telefon fungera utmärkt.
Integritet i mobilen är i slutänden inte en funktion. Det är en konsekvens av affärsmodellen bakom den.
OpenAI har nu släppt GPT-5.4, en modell som helt fokuserar på avancerat arbete inom kodning och dataanalys. Den största nyheten är förmågan att styra datorer direkt. Istället för att bara skriva text kan modellen nu navigera i menyer, klicka med musen och använda tangentbordet för att utföra uppgifter i flera olika program samtidigt.
Enligt OpenAI är modellen 18 procent mer faktasäker än föregångaren GPT-5.2. Det bör minska de problem med felaktiga källor och hallucinationer som tidigare har plågat systemet.
Kontroll och kostnad
När GPT-5.4 används i ChatGPT:s ”Thinking mode” presenteras en tydlig arbetsplan i förväg. Det gör att du kan korrigera eller stoppa modellen innan den hinner generera ett färdigt svar. Den ökade prestandan innebär dock en tydlig prishöjning:
Dyrare för utvecklare: Priset för en miljon input-tokens höjs från 1,75 till 2,50 dollar.
Endast för betalande: Modellen är låst till företagskunder och Pro-abonnenter.
Vassare research: Sökfunktionen har blivit bättre på att gräva fram svar på mycket specifika frågor.
Pressen från Microsoft och konkurrenter
Satsningen på företagstjänster är avgörande för OpenAI. Sedan Microsoft började använda modeller från konkurrenten Anthropic i sina tjänster har pressen ökat på OpenAI att visa att deras teknik är bäst för tunga kontorsuppgifter. Trots intäkter på miljarder dollar blöder bolaget pengar på grund av enorma serverkostnader. GPT-5.4 är ett försök att skapa en hållbar affärsmodell genom att sälja AI som en oumbärlig medarbetare för proffs.
MacBook Neo är inte en dator för alla, men för många. Det är inte en bärbar dator som utger sig för att klara allt, men som klarar mycket.
Behöver du många anslutningar så är MacBook Neo inte en dator för dig. Ska du ha en laptop som du kan ansluta många tillbehör till och som ska driva en större bildskärm, då är MacBook Neo ingen dator för dig.
Redigerar du bilder och videor, och gör det ofta, så är MacBook Neo inte en dator för dig. Sitter du med tunga presentationer som innehåller mycket grafik, bilder och video, då är MacBook Neo inte heller en dator för dig.
Siffror
Här ser du hur MacBook Neo står sig mot de mest relevanta modellerna:
Enhet
Single-core
Multi-core
Metal
MacBook Neo
3461
8668
31286
M4 MacBook Air
3696
14730
54630
iPhone 16 Pro
3445
8624
32575
M3 iPad Air
3048
11678
44395
iPad 11
2587
6036
19395
M1 MacBook Air
2346
8342
33148
MacBook Neos prestanda kan jämföras med MacBook Air M1, vilket inte heller är den dator som fotografen eller videofilmaren skulle välja som arbetsredskap.
Det är väntat att MacBook Neo får en något lägre Metal-poäng, eftersom den har en GPU-kärna mindre än iPhone 16 Pro.
Vid en jämförelse med befintliga Mac-modeller ligger flerkärnig prestanda i A18 Pro i nivå med M1-chippet i MacBook Air. Däremot är enkelkärnig prestanda betydligt högre än hos M1 och ligger snarare närmare M3- eller M4-chippen.
Målgruppen
Hög enkelkärnig prestanda passar målgruppen för MacBook Neo bra, eftersom den hastigheten är viktigast för webbsurfning, dokumenthantering och videoströmning. MacBook Neo är inte byggd för videoredigering, musikproduktion eller 3D-modellering, uppgifter där flerkärnig prestanda gör större skillnad.
Apple jämför inte MacBook Neo med sina egna Mac-modeller, iPads eller iPhones. Företagets billigaste MacBook fokuserar i stället på att konkurrera med Windows-datorer och Chromebooks i samma prisklass. I sitt marknadsföringsmaterial skriver Apple att A18 Pro är upp till 50 procent snabbare vid vardagliga uppgifter än den bäst säljande PC-modellen med senaste Intel Core Ultra 5. Den ska även vara upp till tre gånger snabbare på lokal AI och dubbelt så snabb på fotoredigering.
Dator
Är du ute efter en dator för att surfa, strömma video, skriva brev, skriva texter och hoppa runt bland sociala medier, då är MacBook Neo en dator för dig. För egen del så skulle jag utan att blinka se till att få testa MacBook Neo, för att se om den fyller rollen som den dator som du kan ta med dig på resan. Nu sitter jag med en MacBook Pro M4 Max, ett prestandamonster, så det är inte aktuellt. Min bärvara på resa är en iPad Air M3 men den funderar jag på att byta ut – mot en MacBook Neo.
Hade jag stått inför valet idag – iPad Air eller MacBook Neo så hade en citrongul macBook vunnit.
Så det är inte bara priset som skiljer MacBook Neo från Apples övriga datorer. Den är smalare och har en tydligare målgrupp, vilket samtidigt kan beskrivas som en bredare målgrupp. MacBook Neo sorterar bort musikproducenterna, fotograferna och videofilmare. Det är en bärbar dator för de allra flesta av oss.
Kulturen på Mastodon skiljer sig markant från den du möter på kommersiella plattformar. Användarna har byggt upp en etikett som handlar om hänsyn och tillgänglighet eftersom det saknas algoritmer som premierar kontroverser. Nyckeln till att bli en uppskattad del av gemenskapen är att förstå dessa oskrivna regler.
Innehållsvarningar ger läsaren kontroll
Funktionen Content Warning (CW) fungerar som en sorts rubrik för att ge sammanhang innan hela texten visas. Du låter dina följare själva välja om de vill läsa inlägget just nu genom att dölja längre texter eller specifika ämnen bakom en varning. Många använder CW för allt från politik och spoilers till långa utläggningar om nischade hobbys. Syftet är att respektera andras utrymme i ett flöde som de själva valt att kurera.
Bildbeskrivningar är standard
Tillgänglighet prioriteras högt i det federerade nätverket. Alla förväntas lägga till en beskrivande text (alt-text) till bilder som laddas upp. Skärmläsare använder denna information för att personer med synnedsättning ska kunna ta del av innehållet. Användare påminner ofta om bilder som saknar beskrivning, och många väljer att inte sprida vidare (boosta) inlägg utan alt-text.
Boostar istället för citat
Designvalet att inte ha ett inbyggt sätt att ”citera” inlägg är medvetet. Metoden förhindrar att inlägg används för att håna andra eller starta drev. Knappen för att ”boosta” är det enda sättet att se till att dina egna följare ser någon annans inlägg. En stjärna fungerar som en direkt uppskattning till skaparen utan att inlägget sprids vidare till fler. Samtal sker genom att du svarar direkt i den aktuella tråden.
Hashtaggar är din enda sökväg
Hashtaggar är det enda sättet att göra inlägg sökbara eftersom det inte finns någon central sökfunktion som indexerar varje ord. Inlägget förblir osynligt för alla utanför din närmaste krets om du skriver om en ny telefon utan att använda #teknik eller #mobil. Relevanta taggar anses därför vara god ton för att bidra till nätverkets sökbarhet.
Grundläggande termer
Instans / Server: Den specifika webbplats där du har ditt konto. Din instans är din port till resten av nätverket.
Fediverse: Det samlingsnamn som används för alla sammankopplade, oberoende sociala nätverk som pratar med varandra.
Boosta: Motsvarigheten till att dela eller retweeta. Detta är det enda sättet att sprida någon annans inlägg till dina egna följare.
Favorit: En stjärna som fungerar som en privat bekräftelse till skaparen. Funktionen påverkar inte spridningen av inlägget.
Vanliga förkortningar
CW (Content Warning): En innehållsvarning som döljer texten bakom en rubrik. Läsaren måste klicka för att se hela innehållet.
ALT (Alt-text): En beskrivande text för bilder. Beskrivningen gör att personer som använder skärmläsare kan förstå vad bilden föreställer.
DX (Digital Experience): Används ofta i tekniska diskussioner för att beskriva användarupplevelsen av olika appar och gränssnitt.
FOSS (Free and Open Source Software): Programvara med öppen källkod. De flesta verktyg i Fediverse bygger på denna princip.
Tidslinjer
Hem: Visar inlägg från personerna du följer.
Lokal: Visar alla offentliga inlägg från användare på just din instans.
Federal: Visar ett flöde av inlägg från alla servrar som din instans har kontakt med.
Marshals: A Yellowstone Story är den senaste serien i det snabbt växande Yellowstone-universumet. Serien följer Kayce Dutton efter händelserna i originalserien Yellowstone och placerar honom i en helt ny roll – som del av ett elitteam inom U.S. Marshals i Montana.
När Yellowstone avslutades fanns ett stort frågetecken kring vad som skulle hända med flera av seriens mest intressanta karaktärer. Marshals: A Yellowstone Story försöker svara på just den frågan genom att låta Kayce Dutton lämna ranchlivet bakom sig och istället arbeta som federal polis. Serien bygger vidare på hans bakgrund som både cowboy och tidigare Navy SEAL, vilket ger en naturlig koppling till den mer actionbetonade kriminalhistorien som nu står i centrum.
Sorgsen
Utgångspunkten är stark. Kayce är en karaktär som redan i originalserien bar på en blandning av våld, lojalitet och moralisk tvekan. I den nya serien förstärks detta när han försöker hantera både familjeliv och ett farligt arbete där varje uppdrag riskerar att sluta i tragedi. Serien öppnar dessutom med ett tungt emotionellt slag när hans fru Monica inte längre finns i livet, något som sätter tonen för en mer sorgsen och eftertänksam berättelse.
Problemet är att serien ibland känns som två olika produktioner samtidigt. Å ena sidan finns Yellowstone-världens långsamma och karaktärsdrivna drama. Å andra sidan försöker Marshals fungera som en mer traditionell kriminalserie med ett nytt fall nästan varje vecka. Resultatet blir att tempot ibland haltar. Det finns stunder där serien känns spännande och rå, men lika ofta stannar den upp i ganska förutsägbara berättarspår.
Starkaste kort
Luke Grimes är dock fortfarande seriens starkaste kort. Hans tolkning av Kayce är lågmäld och trovärdig, och han bär mycket av seriens tyngd på sina axlar. De nya karaktärerna i marshal-teamet tillför energi, men de får ännu inte riktigt samma djup som de mer etablerade figurerna från Yellowstone.
Kritikermottagandet har också varit ganska svalt. Tidiga recensioner pekar på att serien främst lockar redan invigda fans av Yellowstone-världen och att den inte riktigt lyckas stå helt på egna ben.
Samtidigt finns en tydlig styrka i miljön och atmosfären. Montana är fortfarande lika storslaget fotograferat som i originalserien, och Sheridans värld av laglöshet, familjeband och moralgråzoner känns igen. När serien fungerar som bäst påminner den om varför Yellowstone blev ett fenomen från början.
Intressant
Marshals: A Yellowstone Story är ett intressant men ojämnt tillskott till Yellowstone-universumet. Serien fungerar bäst när den fokuserar på Kayce Dutton och hans inre konflikt, men den har ännu inte hittat riktigt samma tyngd och driv som sin föregångare. För den som redan är investerad i berättelsen om familjen Dutton är den ändå värd att se – men det är inte en serie som omedelbart fångar nya tittare.
