Open Source, anteckningsprogram med stöd för OwnCloud/NextCloud så att du kan synka dina anteckningar mellan enheter. QOwnNotes har även stöd för direktredigering via OwnCloud/NextCloud.
QOwnNotes är gratis och programmet är ett utmärkt alternativ till andra enklare texteredigeringsprogram. Det finns förvisso ett Notes/Anteckningar inbyggt i macOS, iPadOS och iOS men söker du ett annat program så kika på QOwnNotes.
QOwnNotes is the open source (GPL) plain-text file markdown note taking application for GNU/Linux, Mac OS X and Windows by Patrizio Bekerle (pbek on GitHub and IRC), that (optionally) works together with the notes application of ownCloud or Nextcloud.
You own your own notes! All notes are stored as plain-text files on your desktop computer.
Sync them over devices (desktop & mobile) with your ownCloud or Nextcloud sync client.
Use ownCloud Notes to edit your notes in the web.
You are able to write down your thoughts with QOwnNotes and edit or search for them later from your mobile device (like with CloudNotes) or the ownCloud / Nextcloud web-services.
The notes are stored as plain text files and you can sync them with your ownCloud or Nextcloud sync client. Of course other software, like Dropbox, Syncthing, Seafile or BitTorrent Sync can be used too.
Fixed hanging-indented wrapped Markdown list items still occasionally clipping the caret on click on Windows and Linux/X11, and fixed current-line highlight alignment drifting after nested list items in the note text edit (for #3480)
Fixed cursor placement and text selection becoming offset in hanging-indented wrapped Markdown list items after keyboard navigation, which could also draw the current-line
Trillian – a blast from the past – och ett program som jag använde rätt intensivt på den tid då det begav sig. Trillian klarade av att hantera en rad olika meddelandetjänsten, det gör det fortfarande, vilket gör det användbart för sig som annars måste ah flera olika program.
Sedan några år tillbaka såp finns Trillian även för Mac och det finns fortfarande en gratistjänst som du kan använda för att använda Trillian.
Trillian is a chat application that tries to integrate most of the major chat networks into one application. It allows you to connect, chat and manage your AIM, MobileMe, Bonjour, Facebook Chat, Google Talk, ICQ, Jabber, MySpaceIM, Yahoo Messenger and Windows Live Messenger so you can communicate with friends using only one application. Skype is not currently supported.
Apple lanserar alldeles för dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer. Apples nya MacBook Neo har för lite enhetligt minne. Apples iPhone 17e kostar för mycket. Det gnälls och klagas på Apple ute på nätet – om allt.
Låt oss börja med bildskärmarna.
De är dyra och därför råder jag ingen som inte verkligen har ett stort behov av att köpa just Apples bildskärmar att slänga upp 34 000 kronor för dem.
Nu är det knappast så att det råder någon brist på alternativ. Du sitter inte i sjön utan kan välja en rad andra bildskärmar. Dell, BenQ, Samsung och en rad andra leverantörer har snarlika, i stort sett likvärdiga bildskärmar – som dessutom är billigare.
Apple är inte skyldig dig eller någon annan att leverera just den bildskärm du vill ha till just det pris som passar din plånbok.
Sex år sedan
I juni 2019, runt sex år sedan, lanserade Apple sin sista Intel-baserade Mac-dator. Tiden sedan dess har kännetecknats av en sak – Apple fasar ut Intel till förmån för M-hårdvara.
Nu lanserar Apple två dyra bildskärmar som inte har stöd för Intel-baserade Mac-datorer och det tas till intäkt för att Apple inte är pålitliga, tvingar användare att byta hårdvara och att allt detta görs av girighet.
Hur då?
Sitter du med en Intel-baserad Mac – köp inte Apples dyra 27-tums skärmar. Köp en annan skärm.
Problem solved!
iPhone
iPhone är för dyra och det är för liten skillnad mellan modellerna.
Japp.
Uppdatera då inte varje år. Köp inte en ny telefon varje år.
iPhone 17e är inte värd sina pengar. iPhone 17 Pro Max är för dyr.
Köp en annan telefon.
Problem solved!
Vi vill
Det finns mycket Apple borde göra men Apple är inte skyldig dig, mig eller någon annan att göra som vi vill. Gillar du inte det Apple gör – välj en annan leverantör.
Det är inte svårare än så.
Det är en sak att önska sig, hoppas och föreslå. Att gnälla och beklaga sig över att Apple inte levererar exakt det som just du vill är något annat.
Bildskärmar
Skulle jag köpa en ny bildskärm i dag skulle jag inte lägga mina pengar på något under 32 tum. Det gjorde jag inte heller när jag köpte nya bildskärmar för några år sedan. Jag har i dag en utmärkt välvd 34-tums Dell och en 34-tums Samsung. Nej, det är inte Apple. Bildkvaliteten är utmärkt men ljudet lämnar en del i övrigt att önska. Det råder mina Bose-högtalare bot på.
Min poäng är enkel – kan Apple inte uppfylla dina krav och önskemål, köp något annat men gnäll inte på Apple.
Intresset för nya typer av AI-enheter fortsätter att växa. Diskussionen rör sig bort från appar och skärmar och mot små, kroppsnära prylar som arbetar diskret i bakgrunden. Idén är att tekniken ska fungera som ett lager ovanpå vardagen snarare än som något som kräver ständig uppmärksamhet.
Integritet som designargument: Upp
Integritet har gått från juridisk formulering till konkret produktfunktion. Tydliga indikatorlampor, lokal databehandling och hårdvarubaserade skydd börjar ses som ett konkurrensmedel. Användare förväntar sig allt oftare att integritet byggs in från början i produkten.
Sociala medier-trötthet: Upp
Misstron mot flöden och algoritmer växer. Diskussioner om botar, syntetiskt innehåll och manipulerade berättelser har flyttat från teknikforum till bredare samhällsdebatt. Fler börjar ifrågasätta vad som faktiskt är äkta i de digitala flödena.
Diskret teknik: Upp
Teknikprodukter blir allt mer designade för att smälta in i vardagen. Prylar som liknar smycken, accessoarer eller kläddetaljer prioriteras framför synliga och tekniktunga produkter. Designen ska signalera kvalitet snarare än teknik.
Öppen exponering av kameror: Ned
Produkter med synliga kameror möter större social skepsis. Acceptansen ökar först när tydliga visuella signaler visar när inspelning sker. Transparens i hårdvaran blir därför viktigare än tidigare.
Traditionella sociala medier: Ned
De stora plattformarna tappar gradvis sin självklara position som digitala mötesplatser. Flöden som domineras av algoritmer, annonser och rekommenderat innehåll gör att många användare upplever mindre kontroll över vad de faktiskt ser.
Teknik som kräver uppmärksamhet: Ned
Produkter som kräver att användaren tittar på ännu en skärm eller öppnar ännu en app får allt svårare att motivera sin existens. Utvecklingen går mot teknik som arbetar i bakgrunden och kräver mindre aktiv interaktion.
Traditionella smartklockor: Avvaktande
Smartklockemarknaden har nått en punkt där de flesta funktioner redan finns. Innovationen sker nu främst i mjukvara, hälsodata och integration med andra enheter snarare än i själva formfaktorn.
Epic Games vd Tim Sweeney har varit en av de mest högljudda kritikerna av techjättarnas appbutiker. Nu har han skrivit under ett avtal som tystar honom i minst sex år framåt. Som en del av uppgörelsen mellan Epic och Google tvingas Sweeney inte bara sluta kritisera Google Play, utan han måste dessutom aktivt tala väl om plattformen.
Du får nu se en total vändning från mannen som tidigare kallat Google för ett maffiaförtag. Avtalet dikterar att Epic ska intyga att Android numera är en modell för hur en öppen plattform bör fungera. Sweeney har redan börjat leverera enligt kontraktet och tackade nyligen Google offentligt på X för att de ”öppnar upp Android hela vägen”.
Munkavle som sträcker sig långt
Restriktionerna i avtalet löper ut först fem år efter att Google har genomfört sina utlovade förändringar i avgiftsstrukturen. Eftersom de sista ändringarna beräknas vara på plats hösten 2027, innebär det att Sweeney inte får uttrycka sin sanna mening om Googles regler förrän tidigast i september 2032.
Här är vad uppgörelsen innebär i korthet:
Förbud mot kritik: Sweeney får inte kritisera Googles avgifter eller regler för appdistribution.
Krav på hyllningar: Epic måste aktivt förespråka att Googles nya system är konkurrensfrämjande.
Inga nya stämningar: Epic avsäger sig rätten att stämma Google för de punkter som täcks av avtalet.
Vad Google ger i utbyte
Google backar på flera punkter för att få ett slut på den mångåriga juridiska striden. Provisionen i Play Store sänks från 30 till 20 procent för de flesta appar, och för prenumerationer sjunker den till 10 procent. Utvecklare får dessutom större frihet att använda egna betalsystem och kan skicka användare direkt till externa webbplatser för köp.
Sweeney hävdar själv att uppgörelsen är en seger som gör Android mer likt Windows i öppenhet. Men för de som följt hans aggressiva kampanjer mot Google är kontrasten total. Från och med nu kan han bara rikta sin kritik mot Apple, medan Google har köpt sig arbetsro från sin mest profilerade kritiker för en lång tid framöver.
AI-tjänsterna har på kort tid blivit en av teknikbranschens mest använda produkter. Hundratals miljoner människor använder dagligen tjänster som ChatGPT, Gemini och Claude. Samtidigt är en sak tydlig när man granskar ekonomin bakom utvecklingen: marknaden präglas fortfarande av investeringar, inte av lönsamhet.
Det är en situation som påminner om tidigare teknikskiften. När internet slog igenom i slutet av 1990-talet byggdes infrastrukturen långt innan affärsmodellerna var färdigutvecklade. Samma sak händer nu med generativ AI. Företagen tävlar om att utveckla bättre modeller, snabbare datacenter och större användarbaser, trots att kostnaderna ännu är mycket höga.
Beräkningskraften
Den enskilt största utgiften är beräkningskraften. Stora språkmodeller kräver avancerade grafikprocessorer, enorma datacenter och stora mängder elektricitet. Kostnaden uppstår både när modellerna tränas och varje gång de används. Varje fråga till en AI-tjänst innebär en faktisk driftkostnad. Även om kostnaden per svar har minskat i takt med bättre hårdvara och effektivare modeller, blir den totala kostnaden hög när hundratals miljoner människor använder systemen.
OpenAI är ett tydligt exempel på den här ekonomiska logiken. ChatGPT har blivit den mest använda AI-tjänsten i världen och har en snabbt växande intäktsbas genom abonnemang och företagslösningar. Samtidigt investerar företaget enorma summor i datacenter, modellutveckling och infrastruktur. Företagets strategi bygger på tillväxt och tekniskt försprång snarare än kortsiktig lönsamhet.
Förlusten i år uppskattas till (sätt dig ned) 14 miljarder … dollar.
Investeringar
Anthropic befinner sig i en liknande situation. Företaget bakom Claude har tagit in stora investeringar från bland annat Amazon och Google för att finansiera utvecklingen av sina modeller. Intäkterna växer genom företagskunder och abonnemang, men kapitalbehovet är fortfarande mycket stort. AI-modellerna kräver kontinuerliga uppdateringar, ny träning och allt kraftfullare hårdvara.
Google och Microsoft spelar en något annorlunda roll på marknaden. Deras AI-tjänster är inte isolerade produkter utan en del av större ekosystem. Gemini är integrerad i Googles sökningar, molntjänster och Android-plattform. Copilot är inbyggd i Windows, Microsoft 365 och företagets molntjänster. För dessa företag är AI inte bara en tjänst som ska säljas, utan också ett sätt att stärka andra affärer. AI blir ett verktyg för att behålla användare, sälja molntjänster och försvara positioner i andra marknader.
Det innebär att lönsamheten för AI-tjänsterna ofta måste analyseras i ett bredare sammanhang. En AI-modell som i sig inte går med vinst kan ändå vara strategiskt viktig eftersom den driver trafik, stärker ett ekosystem eller ökar efterfrågan på molninfrastruktur.
Konsumentappar
En annan viktig faktor är att konsumentappar sannolikt inte blir den största intäktskällan. Många privatpersoner använder AI gratis eller betalar relativt små abonnemangsavgifter. De stora intäkterna finns i stället på företagsmarknaden. Företag betalar betydligt mer för API-åtkomst, specialiserade modeller och integrerade AI-lösningar i sina egna system. Därför satsar nästan alla AI-företag tungt på företagskunder.
Samtidigt sjunker kostnaderna gradvis. Ny hårdvara utvecklas för AI-beräkningar, datacenter byggs i snabb takt och modellerna blir mer effektiva. Forskning och teknisk utveckling gör att varje generation AI kan köras billigare än den förra. Det är en utveckling som på sikt kan förändra ekonomin bakom tjänsterna.
Marknaden befinner sig därför i ett tydligt övergångsskede. Efterfrågan på AI är enorm och växer snabbt, men affärsmodellerna är fortfarande under utveckling. Företagen investerar aggressivt för att säkra tekniskt försprång och marknadsandelar, även om det innebär att lönsamheten skjuts på framtiden.
Historiskt sett har den här typen av investeringar ofta lett till några få dominerande aktörer när marknaden väl stabiliseras. Samma mönster kan mycket väl upprepas i AI-branschen. De företag som i dag har kapital, datacenter och teknisk kompetens att driva utvecklingen kan också vara de som i framtiden kontrollerar infrastrukturen för en av världens viktigaste teknologier.
Begränsade
Det gör att dagens situation, där användartalen växer snabbt men vinsterna är begränsade, inte nödvändigtvis är ett tecken på svaghet. Snarare är det ett uttryck för hur stora teknikskiften brukar se ut i början. AI-industrin befinner sig fortfarande i byggfasen. Frågan är inte om tekniken kommer att bli lönsam, utan vilka aktörer som kommer att stå kvar när den fasen är över.
ChatGPT är i dag den största tjänsten. OpenAI uppger att tjänsten har omkring 900 miljoner veckovisa användare globalt. Antalet betalande abonnenter uppges ligga runt 50 miljoner. Siffrorna kommer från uttalanden från OpenAI och företagets ledning under 2026.
Gemini från Google har vuxit snabbt, framför allt eftersom tjänsten integreras i Android, Google-sökning och Google Workspace. Uppskattningar pekar på omkring 750 miljoner användare. Google redovisar däremot inte hur många av dessa som är betalande användare i Gemini Advanced eller via Workspace-abonnemang.
Claude från Anthropic är mindre men växer snabbt, särskilt bland företag och utvecklare. Uppskattningar placerar tjänsten runt 200–300 miljoner månatliga användare. Företaget redovisar inte hur många av dessa som betalar för Claude Pro eller företagsversionerna.
En fjärde stor aktör brukar vara Microsoft Copilot. Tjänsten är integrerad i Windows, Bing och Microsoft 365 och uppskattas ha omkring 100 miljoner användare. Microsoft redovisar dock inte exakt hur många av dessa som använder Copilot via betalversioner i Microsoft 365 eller Copilot Pro.
Marknaden domineras alltså av två mycket stora tjänster, ChatGPT och Gemini. Claude och Copilot utgör nästa nivå, medan flera andra aktörer försöker växa in i toppskiktet. Exempel är Perplexity, xAI:s Grok och kinesiska DeepSeek.
