Sherlock Holmes har tolkats i otaliga versioner genom åren. Klassiska filmatiseringar har följts av moderna tv-serier där detektiven placerats i nutid. Serien Young Sherlock väljer en annan väg. Här får vi möta Sherlock Holmes långt innan han blir den legendariske detektiv som världen känner, i en berättelse som blandar mysterium, äventyr och uppväxtdrama.
Serien är skapad av Guy Ritchie och bygger på bokserien Young Sherlock Holmes av Andrew Lane. Ritchie är mest känd för sina fartfyllda och stiliserade filmer, och det märks även här. Tempot är högt, bildspråket är dynamiskt och mysteriet drivs framåt med en energi som skiljer serien från mer traditionella Sherlock-tolkningar.
Berättelsen utgår från tanken att även ett geni måste börja någonstans. Sherlock är här en ung student som ännu inte har utvecklat den kyliga självsäkerhet som senare ska definiera honom. I stället möter vi en nyfiken och stundtals osäker ung man som försöker förstå världen omkring sig. När ett märkligt dödsfall inträffar dras han in i ett mysterium som tvingar honom att använda både sitt skarpa intellekt och sin nyvakna intuition.
Young Sherlock bygger sin berättelse på samma grund som Arthur Conan Doyles klassiska universum men låter samtidigt historien utvecklas i en mer modern tv-rytm. Serien kombinerar ett traditionellt mysterium med en mer personlig berättelse om hur Sherlocks sätt att tänka växer fram. Resultatet blir en serie som inte bara handlar om att lösa brott utan också om hur en av litteraturens mest berömda karaktärer formas.
Miljöerna är en av seriens stora styrkor. Den viktorianska världen återskapas med en tydlig känsla för detaljer, från dimmiga gator till skolmiljöer där intriger och rivalitet snabbt uppstår. Atmosfären ligger ofta nära klassisk äventyrsfilm och ger berättelsen ett tempo som gör att avsnitten rör sig framåt utan att fastna i alltför komplicerade intriger.
Huvudrollen bärs av en ung Sherlock som framställs som mer sårbar än i många tidigare versioner. Serien visar en person som fortfarande lär sig att använda sina förmågor. Observation, logik och analys växer fram steg för steg snarare än att presenteras som färdiga superkrafter.
Samtidigt finns en tydlig balansgång i seriens upplägg. Young Sherlock vill både vara en ungdomlig äventyrsserie och en klassisk detektivhistoria. Ibland fungerar kombinationen mycket bra. I andra stunder känns det som om serien inte riktigt vågar lita på sitt mysterium utan lägger mer energi på tempo och dramatik än på själva gåtan.
Trots det lyckas Young Sherlock fånga något av den fascination som alltid har omgivit Sherlock Holmes. Serien påminner om att den briljante detektiven inte föddes färdig. Han blev till genom erfarenheter, misstag och en växande förståelse för hur människor fungerar.
Young Sherlock är därför inte bara ännu en version av en välkänd figur. Det är en berättelse om början, om hur ett av litteraturens skarpaste intellekt en gång tog sina första steg in i mysteriernas värld. Serien är underhållande, visuellt tilltalande och ibland överraskande eftertänksam, även om den ännu inte når hela vägen fram till den skärpa som Sherlock Holmes själv är känd för.
Netflix senaste storsatsning War Machine är ett praktfullt haveri. Det som säljs in som en intensiv sci-fi-thriller visar sig snabbt vara en själlös kalkon som varken har spänning, logik eller fungerande effekter. Du får se Alan Ritchson i huvudrollen som rekryten ”81”, men trots hans fysiska närvaro ekar filmen helt tom.
Regissören Patrick Hughes har försökt skapa en modern version av Predator, men resultatet är snarare en pinsam parodi. Manuset är så tunt att karaktärerna inte ens har fått namn, vilket gör det omöjligt för dig att bry dig om vem som blir mosad av den mekaniska mördarmaskinen. Det är 100 minuter av soldater som skriker och springer i en mörk skog utan någon som helst militär taktik eller rimlig handling.
Det börjar annars rätt bra. En utbränd soldat som vill bli Ranger och som försöker att bli antagen för fjärde gången. Han har en historia av eldöverfall och traumatiska händelser inom armen och hade filmen utforskat den delen så hade det kunnat bli något annat än en diskekörning.
Pinsamma effekter och trötta klichéer
Det mest provocerande med filmen är hur billig den ser ut trots en enorm budget. Den utomjordiska roboten ser ut att vara hämtad från ett gammalt tv-spel och rör sig med en stelhet som dödar all form av hotkänsla. Dialogen består uteslutande av trötta militära floskler och Dennis Quaid ser mest ut att vilja gå hem och lägga sig i varje scen han medverkar i.
Du får en film som tar sig själv på alldeles för stort allvar samtidigt som den misslyckas med de mest grundläggande bitarna i ett spänningsbygge. Det är en påkostad dikeskörning som visar att man inte kan ersätta ett bra manus med stora muskler och mörk ljussättning. War Machine är inget annat än ett dyrt slöseri med din tid.
Hur svårt är det egentligen att försvinna i dagens Sverige?
Den frågan är själva motorn i underhållningsprogrammet Jagad – kändisar på flykt, som nu finns på HBO Max. Upplägget är enkelt men effektivt. Ett antal kända svenskar får ett uppdrag: håll er undan i tio dagar.
Låter enkelt. Det är det inte.
Deltagarna måste klara sig med begränsade resurser och utan att lämna spår efter sig. Samtidigt arbetar ett team av professionella utredare för att hitta dem. Mobiltelefoner, bankkort, övervakningskameror och tips från allmänheten blir verktyg i jakten.
Resultatet är ett slags katt-och-råtta-lek i realtid där varje beslut kan bli avgörande. Ska du ringa en vän? Vågar du ta tåget? Är det verkligen en bra idé att använda ditt bankkort?
Det som gör Jagad mer intressant än många andra realityprogram är att det samtidigt säger något om hur vårt samhälle fungerar. I teorin låter det möjligt att försvinna några dagar. I praktiken visar programmet hur svårt det faktiskt är.
De som tävlar mot varandra i Jagad – kändisar på rymmen är inga mindre än: Samir Badran och Viktor Frisk, Maria och Sara Montazami, Glenn Hysén och Hasse Brontén samt Anja Pärson och Filippa Rådin.
Vi lämnar spår efter oss överallt
Ett köp. Ett telefonsamtal. En kamera i ett gathörn.
Programmet fungerar därför både som ren underhållning och som en påminnelse om hur uppkopplat vårt samhälle har blivit. Den som tror att det går att försvinna utan vidare får snabbt tänka om.
Tempot är dessutom högt. Jakten pågår hela tiden och deltagarna tvingas hela tiden improvisera för att ligga steget före.
Jagad – kändisar på flykt är kanske inte ett program som förändrar tv-historien. Det gör däremot något som många program missar.
Guy Ritchie tar sig an världens mest kända detektiv i Prime Videos storsatsning Young Sherlock. Serien placerar en nittonårig Sherlock Holmes i ett stiliserat London, där han dras in i en konspiration som hotar både hans familj och det brittiska imperiet. Det är en tolkning som lånar mer från Ritchies egna filmer än från Arthur Conan Doyles originaltexter.
Du får se en version av Sherlock som är mer fysisk och impulsiv än den kyliga analytiker vi är vana vid. Hero Fiennes Tiffin axlar huvudrollen med en blandning av arrogans och sårbarhet som passar seriens ton, men ibland tippar karaktären över i att kännas mer som en modern actionhjälte än ett intellektuellt geni.
Stil framför substans
Ritchies signum märks tydligt i produktionen. Det är snabba klipp, en mättad färgpalett och en intensiv koreografi i slagsmålen. Visuellt är serien imponerande och lyckas skapa ett London som känns både historiskt och modernt på samma gång. Problemet är att den frenetiska stilen ibland står i vägen för det mysterium som faktiskt ska lösas.
Logiken i pusslandet får ofta ge vika för spänningsmomenten. För dig som uppskattar Sherlocks förmåga att deducera fram svar genom små detaljer kan serien kännas något ytlig. Den fokuserar mer på äventyret och de personliga relationerna än på det rent metodiska detektivarbete som är karaktärens kärna.
Starka biroller bär upp berättelsen
Det som ger serien tyngd är skådespelarinsatserna runt huvudpersonen. Joseph Fiennes och Natascha McElhone tillför en välbehövlig pondus som Sherlocks föräldrar, och deras interaktioner ger en inblick i de familjehemligheter som format den unge detektiven. Det är i dessa stunder, när tempot saktas ner, som serien fungerar som bäst.
Young Sherlock är en underhållande actionthriller som fungerar utmärkt som lättsam underhållning. Om du letar efter en trogen tolkning av Doyles verk kommer du troligen bli besviken, men för dig som vill ha ett fartfyllt ämne med hög produktionskvalitet är det en sevärd serie.
Den 6 till den 15 mars så pågår de Paralympiska spelen i Milano Cortina och två av medaljhoppen är Ebba Årsjö (alpint) och Zebastian Modin (längdskidor). På SVTPlay så hittar du två riktig bra dokumentärer om deras kamp för ta sig till Paralympics och en kamp mot funktionshinder – att kunna träna och tävla på elitnivå.
Ebba Årsjö
Alpinåkaren Ebba Årsjö har dubbla Paralympicsguld, men har gått sin tuffaste match med självkänslan. Född med ett skadat ben, svag muskelstyrka, utan hudlager och med kärlmissbildningar. En funktionsnedsättning som under många år doldes och hatades, men som hon nu väljer att visa upp och bearbeta. En unik bildberättelse om en 25-åring som kämpar med daglig smärta, branta pister och redan nu ser slutet på karriären.
Hur är det att vara blind och idrotta, om du dessutom är perfektionist och vill vara bäst? Längdåkaren Zebastian Modin låter sig inte stoppas av sin funktionsnedsättning. Tvärtom försöker han hitta lösningar för att göra det bästa av situationen. Han har en medaljsvit i fyra raka Paralympics, men saknar ett guld. Nu jagar han drömmen ihop med nye guiden Emil Talsi, den senaste i raden av ledsagare för en noggrann och krävande 31-åring. En öppenhjärtig berättelse med idrottsfantasten Modin som försöker bygga det perfekta teamet, men också jagar friheten med hjälp av en spännande svensk uppfinning.
Utredningen av mordet på Olof Palme är en av världens största utredningar, om inte världens största utredning. Det handlar om runt 250 hyllmetrar med pärmar och papper. Det är förhör, tips, utredningar och analyser, men mordet är att betrakta som olöst 40 år efter att Olof Palme sköts den 28 februari 1986.
Kort innan utredningen lades ned av chefsåklagaren Krister Petersson 2020, då den så kallade Skandia-mannen pekades ut som sannolik mördare, hade allt material digitaliserats. Fem år senare avförs Skandia-mannen som sannolik mördare, och jakten på mördaren är tillbaka på ruta ett.
Konspirationen
Under åren har den ena mer fantasifulla konspirationsteorin efter den andra presenterats. Det är allt från PKK till högerextremistiska poliser.
Så här i efterhand kan det konstateras att en rad allvarliga fel begicks under de viktiga första timmarna. Det kom den så kallade Granskningskommissionen fram till efter att ha gått igenom utredningen under tre år – från 1996 till 1999. Det första, som kanske var helt avgörande, var att den dåvarande länspolischefen Hans Holmér gjorde sig själv till förundersökningsledare, vilket han juridiskt inte hade rätt till.
Enligt svensk lag:
Åklagare leder förundersökningar vid grova brott som mord.
Polisen genomför utredningsåtgärderna under åklagarens ledning.
Holmér var inte åklagare, och hans låsning vid PKK-spåret inledningsvis ledde till att han tvingades avgå 1987, runt ett år efter skotten på Sveavägen.
Holmér talade om att lägga pussel, visade upp olika fantombilder och kallade till en spektakulär presskonferens med två Magnum-revolvrar i händerna. Under hans ledning drevs utredningen åt fel håll, i vart fall inte närmare ett gripande av en misstänkt gärningsman.
Granskningskommissionen
Granskningskommissionen kunde också räkna upp en lång rad lika märkliga som allvarliga misstag. Försvarsstaben fick reda på mordet via ett telefonsamtal från ambassaden i USA, i ett läge där det svenska kuppförsvaret borde ha aktiverats. Poliser i tjänst sattes inte direkt in i jakten på Olof Palmes mördare. Avspärrningarna runt mordplatsen var initialt alldeles för små, vilket innebar att teknisk bevisning kan ha kontaminerats.
I alla dessa teorier och konspirationer fanns enskilda gärningsmän med, liksom högerextremistiska poliser och militärer. Det som nutiden ofta glömmer bort när Palme diskuteras är att det fanns ett djupt Palmehat inom vissa kretsar, ett hat som delvis finns kvar även i nutid. Palme sågs som landsförrädare och attackerades hätskt från olika grupper.
Databasteknik
Frågan är då om AI, modern datateknik och modern databasteknik kan bidra med en lösning.
AI- och databasteknik kan samordna enorma mängder data, analysera fram kontakter och bindningar mellan grupper och enskilda och komma ihåg dem. Modern teknik kan även göra sannolikhetsanalyser utifrån mängden kontaktpunkter. Det är högst sannolikt att det är till stor hjälp när så enorma mängder data ska gås igenom, som när det handlar om Palmeutredningen. Ett enkelt överslag säger att det skulle ta en enskild läsare runt tio år att läsa allt material och alla dokument.
Nu finns en nyproducerad dokumentär på TV4 om hur en grupp enskilda med specialistkunskaper inom AI, databaser och modern datateknik har slagit sig samman, byggt en AI, AiNA, och matat in allt som offentliggjorts i utredningen samt information från tidningsartiklar, poddar och tv-program. Det ska sägas att hela utredningen inte finns med. Det finns fortfarande delar av utredningen som är belagda med sekretess.
Information saknas
Under sammanställningen av allt material, och när ett specifikt spår pekar mot en grupp fallskärmsjägare, visar det sig att viktig information saknas. Däribland flygningar och radarbilder på var gruppen landat i direkt anslutning till mordet. Det innebär inte att de är mördare, lika lite som andra märkligheter innebär att någon är skyldig till mordet eller har deltagit i det, men mordet på Olof Palme måste ses i ett historiskt perspektiv och mot bakgrund av en mycket uttalad rysskräck. Det är grunden till Palmehatet, en tro på att landets statsminister var i färd med att sälja ut Sverige till Sovjetunionen.
Därför är det vare sig otänkbart eller ologiskt att mördaren, och den eventuella grupp som kan ha varit inblandad, finns i de här grupperna.
