av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Bluesky, Mastodon, Nyheter, Threads, Twitter |
En jury har funnit Elon Musk ansvarig för att ha vilselett investerare genom att medvetet pressa ner Twitters aktiekurs under månaderna före uppköpet 2022. Samtidigt frias han från delar av anklagelserna om bedrägeri, då juryn inte anser att han agerat efter en utstuderad plan för att lura marknaden.
Två tweets fäller avgörandet
Civilrätten i San Francisco har under tre veckor granskat en grupptalan som väcktes precis innan Musk tog kontroll över Twitter. Fokus har legat på två specifika inlägg på plattformen samt uttalanden i en podcast från maj 2022. Juryn slog fast att Musk vilseledde investerare genom att bland annat påstå att affären var ”tillfälligt pausad”, vilket fick aktien att rasa.
Däremot bedömdes hans uttalanden i podcasten som åsikter snarare än medvetet vilseledande, och han friades från anklagelsen om att ha skapat en systematisk plan för att bedra aktieägarna.
Miljardbelopp i skadestånd
Skadeståndet har fastställts till mellan 3 och 8 dollar per aktie och dag för de drabbade. Enligt målsägandens advokater innebär detta en total summa på omkring 2,1 miljarder dollar. Förlusterna drabbade de ägare som sålde sina innehav under den osäkerhet som uppstod när Musk försökte dra sig ur affären med hänvisning till antalet falska konton på plattformen.
Musk själv vittnade om att Twitters ledning ljugit om mängden bottar, men juryn ansåg ändå att hans publika agerande varit direkt missvisande för marknaden. Målsägandens ombud beskriver domen som en seger för de offentliga marknaderna och en påminnelse om att ingen står över lagen, oavsett rikedom eller makt.
Historik av rättsliga strider
Detta är inte första gången Musks aktiviteter på sociala medier prövas rättsligt. För tre år sedan stod han inför rätta för påståenden om att köpa ut Tesla från börsen, men friades då helt. I det nu aktuella fallet har Musks advokater vid flera tillfällen begärt att rättegången ska ogiltigförklaras, med argumentet att Musk inte kan få en rättvis prövning i San Francisco på grund av den allmänna fientligheten mot honom.
källa: npr.org
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
Jag jobbade på tidningen Norra Västerbotten, Norran, i en god bit över femton år. En tidning som nyligen meddelade att den bara kommer att tryckas tre dagar i veckan, hälften mot tidigare då Norran var en sexdagarstidning. Ett beslut som flera andra tidningar fattat – den tryckta versionen dras in av ekonomiska skäl.
Det kan vara ett tecken i tiden – vi läser och konsumerar information och nyheter digitalt.
Det kan också vara ett tecken på att tidningsbranschens sätt att tackla en ny tillvaro, med hårdare ekonomiska krav, är att spara, att göra den produkt som färre köper sämre.
Här finns ett problem – digitalt är inte detsamma som tryckt. I den digitala världen måste du vara kortare, snabbare, rappare och ytligare därför att vår förmåga att behålla koncentrationen är sämre. I tryck är tidningen svårslagen när det handlar om att förklara komplicerade saker, en riktig papperstidning alltså.
Sviker mig inte mitt minne så var det Svenska Dagbladet som skrev ned allt som sades under 30 minuters Rapport. Det blev två sidor i tidningen; två sidor text och rapportering under en halvtimme tv.
Norran
När jag flyttade upp till Skellefteå, för många år sedan, var det första jag fick veta att jag måste ha Norran, annars skulle jag vara helt borta i alla samtal. Det visade sig vara sant och jag blev prenumerant, började plugga ekonomi och juridik i Umeå, pendlade och sökte sommarjobb på Norran. Jag lämnade Norran många år senare, gick över till reklambranschen och den digitala världen. Numera betraktar jag medie-Sverige utifrån.
Jag läser Norran sporadiskt, den är inte nödvändig längre, och när jag slår på tidningens RSS-flöde så möts jag av inte mindre än sex fastighetsaffärer på morgonen när jag vill ta mig en titt på vad som har hänt lokalt. Det är blåljusnotiser, bolagsregistreringar och fastighetsaffärer som presenteras som nyheter.
På den tiden jag sprang runt på redaktionen var det notiser, pluggmaterial med lågt nyhetsvärde. Fanns det en liten bit vit, tom tidningsyta så kunde den fyllas med en notis från polisen, ett registrerat bolag eller ett sålt hus.
Media-Sverige
Det ser likadant ut i Luleå, Umeå och på många ställen i medie-Sverige. Platser där det har funnits två tidningar, en konkurrens som numera bara är en hägring, en illusion. Det är de facto en tidning, bara färgen på framsidan och ledarsidan skiljer, allt annat görs av en och samma redaktion.
Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten är alltså samma tidning, ägda av samma ägare med samma redaktion. Det gäller även Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad.
Samtidigt är det lite för enkelt att skylla allt på medierna. Vi läser mindre, är villiga att betala mindre och medierna slåss nu om annonspengar med sociala medier. Annonskakan har växt på senare år, men inte i förhållande till utbudet av ställen som du kan annonsera på.
Sverige – total annonskaka
Idag (2024)
- Cirka 83,5 miljarder kronor
- Cirka 90 miljarder kronor om även produktion och vissa marknadsaktiviteter räknas in
- För 5 år sedan (cirka 2020)
- Cirka 70–75 miljarder kronor
Pandemin påverkade marknaden och gav en tillfällig nedgång
För 10 år sedan (cirka 2015)
- Cirka 65–70 miljarder kronor
Stabil tillväxt före det digitala skiftet tog fart fullt ut
Utveckling i korthet
- 2015: cirka 65–70 miljarder kronor
- 2020: cirka 70–75 miljarder kronor
- 2024: cirka 83,5 miljarder kronor
Det viktiga
Tillväxten i Sverige har varit relativt begränsad jämfört med globalt. Ökningen ligger på ungefär 20–30 procent över tio år.
Det avgörande är i stället hur pengarna har flyttats.
Internet är i dag den största kategorin, omkring 38 miljarder kronor. Samtidigt har traditionella medier tappat. Nyhetsmediernas andel är i dag mindre än tio procent av den totala annonskakan.
Granska
Till detta kommer en annan utveckling – de som medierna ska granska samlar på sig allt fler kommunikatörer. I takt med att antalet journalister på Norran minskat har antalet kommunikatörer inom Skellefteå kommun ökat. Det finns inga officiella uppgifter, men för tio år sedan fanns det drygt 40 journalister på redaktionen, i dag runt hälften. Redaktionen har halverats på tio år.
Det finns inga officiella siffror för hur många som jobbar som kommunikatörer i Skellefteå kommun, anställda av kommunen, men en snabb sammanräkning ger vid handen att det är ungefär samma antal, runt ett tjugotal. Läggfer du till de som inte är renodlade kommunikatörer men som sysslar med kommunikation utlåt så dubblas antalet vilket innebär att lite rundnätt räknat så finns det dubbelt så många kommunikatörer inom Skellefteå Kommun som det finns journalister på lokaltidningen.
Tredje statsmakten, de som ska granska makten, blir färre medan makten – om uttrycket tillåts när det gäller Skellefteå kommun – blir fler. Samtidigt som de som ska granska blir färre läggs specialredaktionerna ned. Journalister med spetskompetens blir färre. Få medier har i dag en medicinredaktion, en kommunreporter, en regionreporter eller grävande journalister. Färre ska göra mer samtidigt som alla är allmänreportrar.
Försämra
I det perspektivet funderar jag över om lösningen på mediernas problem är att försämra produkten. Så mycket hann jag läsa av företagsekonomi att det strider mot beprövad vetenskap och kunskap.
Tänk om något mediehus, en tidning, en tv-kanal eller en radiokanal skulle våga gå mot strömmen – skapa mer journalistik, försöka utveckla produkten till något bättre. Skicka ut journalister i skolorna, berätta om sitt jobb, berätta varför unga ska läsa tidningen, lyssna på radio och titta på nyheterna på tv.
Det kanske vore värt ett försök?
Källor:
- IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik) – Årsrapport 2024 – IRM
- Journalisten – Nyhetsmediernas andel av annonskakan – Journalisten
- IRM – Statistik och översikt av reklammarknaden i Sverige – IRM
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |
Meta brottas med stora utmaningar i att omsätta sina massiva investeringar i AI till stabila och lönsamma tjänster. Trots att Mark Zuckerberg har styrt om företagets resurser från metaversum till artificiell intelligens, hindras framstegen av både tekniska flaskhalsar och interna prioriteringar.
Den största faktorn bakom förseningarna är bristen på beräkningskraft. Meta har tvingats köpa in hundratusentals H100-chip från Nvidia, men uppbyggnaden av de datacenter som krävs för att träna nästa generations Llama-modeller tar längre tid än beräknat. Detta har skapat ett glapp där konkurrenter som OpenAI och Google hunnit rulla ut mer sofistikerade multimodala funktioner medan Meta fortfarande optimerar grundläggande textmodeller.
Integritet och juridiska hinder
I Europa har Meta stött på patrull från dataskyddsmyndigheter. Företagets planer på att träna sina modeller på användardata från Instagram och Facebook har pausats efter kritik mot hur samtycke hanteras. Utan tillgång till denna specifika data förlorar Metas AI sin största konkurrensfördel – den djupa förståelsen för användarnas sociala interaktioner och personliga preferenser.
-
Träningsdata: Juridiska oklarheter kring upphovsrättsskyddat material i träningsseten skapar osäkerhet för framtida skalning.
-
Läckage: Metas strategi med öppen källkod har kritiserats internt för att underlätta för konkurrenter utan att ge Meta tillräcklig ekonomisk avkastning.
Användarnytta och reklamfokus
Ett annat problem är att integrera AI i de befintliga apparna utan att förstöra användarupplevelsen. AI-genererade sökresultat och chattbottar i Instagrams flöde har mötts av blandade reaktioner, där många upplever verktygen som påtvingade snarare än användbara. För Meta handlar AI i första hand om att effektivisera annonsförsäljningen, vilket skapar en konflikt med målet att bygga verktyg som användare faktiskt vill interagera med dagligen.
Metaversum
Metas enorma satsning på ”metaversum” (Reality Labs) har kostat bolaget över 70 miljarder dollar i förluster sedan 2021. Denna prioritering innebar inte bara ett ekonomiskt dränage, utan också att viktiga resurser – både ingenjörer och beräkningskraft – lades på virtuell verklighet istället för den generativa AI-våg som startade med ChatGPT.
Här är de tre viktigaste orsakerna till att Meta halkat efter:
-
Felprioriterad hårdvara: Medan konkurrenter som Google och Microsoft investerade i massiva datacenter för AI, lade Meta sina pengar på VR-headset och 3D-miljöer. När de väl insåg behovet av AI-kraft tvingades de panikköpa Nvidia H100-chip för hundratals miljarder kronor för att försöka komma ikapp.
-
Talent drain: Under åren med metaversum-fokus lämnade flera nyckelpersoner inom AI bolaget. Den mest kända är AI-pionjären Yann LeCun som, även om han är kvar, har sett sitt forskningsfokus skiftas från ren forskning till kommersiella AI-produkter i en stressig omorganisation.
-
Akut kursändring (The Pivot): Så sent som nu i början av 2026 har Meta tvingats skära ner budgeten för Reality Labs med 30% för att finansiera en massiv AI-infrastruktur. De har även behövt genomföra stora personalneddragningar för att ha råd med de beräknade investeringarna på upp till 135 miljarder dollar under 2026.
I mars 2026 tvingades Meta dessutom skjuta upp lanseringen av sin nya stora AI-modell, internt kallad ”Avocado”, eftersom den presterade sämre än konkurrenternas modeller (OpenAI:s GPT-4o och Googles Gemini 3.0) i interna tester. Detta visar att de fortfarande kämpar med att ta igen det försprång de gav bort under åren de jagade metaversum-drömmen.
Källor
Juridiska hinder i Europa (GDPR och DPC) Den irländska dataskyddsmyndigheten (DPC) tvingade Meta att pausa träningen av AI-modeller på data från europeiska användare. Du hittar det officiella uttalandet här:
Infrastruktur och investeringar i Nvidia-hårdvara Metas massiva inköp av Nvidia H100-chip och deras ökade budget för AI-infrastruktur (CapEx) redovisas i deras finansiella rapporter. Du kan läsa om investeringstakten direkt i deras Investor Relations-arkiv:
Llama och teknisk prestanda För jämförelser av hur Metas modeller presterar mot konkurrenter som OpenAI och Google, är Hugging Face den mest objektiva källan för benchmark-tester och teknisk dokumentation:
Användaracceptans och AI-strategi För djupare analyser av hur AI-integrationen påverkar användarupplevelsen och Metas affärsmodell, rekommenderas nyhetsanalyser från källor som rapporterar direkt från tech-sektorn utanför sociala medier:
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Bluesky, Mastodon, Reportage, Threads, Twitter |
Det råder ingen brist på säkerhetsprogram för din hemsida, din blogg eller din e-butik, men hur bra är de, eller rättare sagt hur bra är deras support?
Magasin MACKEN beslöt sig för att ta reda på det och det som testats är alltså inte hur bra, eller hur dåligt programmen (plins) fungerar, inte vilka hot de klarar att så emot eller hur mycket de påverkar prestandan, inte programmen i sig, utan deras suport.
Ett säkerhetsprogram är ju en speciell typ av program och händer det något så måste du kunna luta på att supporten fungerar – trots eventuell tidskillnad mellan Sverige och det land där supportern sitter.
Programmen
Macken valde ut tre av de större:
- Sucuri
- Shield Security
- Wordfence
Sucuri har en lösning med scanner för skadlig kod, en brandväggslösning och trafikövervakning. Det är också det dyraste programmet och den dyraste lösningen av de tre med ett startpris på 229 dollar per år.
Shield Security innehåller brandvägg, regler för att hantera IP-nummer och en rad säkerhetsfunktioner. Priset startar på 119 Euro per år, motsvarande 137 dollar per år.
Wordfence – brandvägg, scanning, 2FA och trafikövervakning för 149 dollar per år.
Liknande lösningar, liknande funktioner och på det hela tre likvärdiga lösningar sett till funktioner.
Supporten
Så hur fungeras deras support?
Hur snabbt får du svar, i Sverige, och vilken kvalitet är det på svaren?
I alla tre fallen så handlade det om att programmet inte fungerade efter installation – ett delvis påhittat problem men ett problem som en användare, kund och köpare skulle kunna råka ut för.
Wordfence svarade inom en timme vilket är mer än godkänt och svaret var rakt på sak, löste installtionsproblemet snabbt.
Security Shield var ännu snabbare, ned mot 30 minuter och problemet löstes omgående.
Sucuri skryter om att 99 procent av alla kunder som skickar in ett supportärende är nöjda på sina hemsida men det tog 16 timmar innan supporten besvarade vår ticket, med en lösning på problemet.
Artiga svar
I alla tre fallen var det artiga, korrekta svar så det var inte kvaliteten på svaren som skolade de tre åt – det var tiden innan du som kund fick ett svar. Sucuri svarade förvisso efter 5 timmar men det var ett automatgenererat svar som berättade att nu hade ärendet flyttats till någon som snart (shortly) skulle höra av sig och hjälpa till. ”Shortly” i det här fallet var alltså ytterligare 11 timmar.
Allt det här kan ju vara tillfälligheter, olika belastning i antalet ärenden eller hur mänga som jobbar i supporten just den här dagen då vi bestämde oss för att skicka in våra ärenden. Testen är inte vetenskap med andra ord utan rätt och slätt – en test.
Se det som en fingervisning snarare och ska du välja program, ett säkerhetsprogram, kontrollera var supportern sitter för enbart tidsskillnaden kan innebära att när något händer, när du behöver snabb hjälp så sover supportavdelningen. Det behöver även supportavdelningar göra ibland.
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Bluesky, Krönikor, Mastodon, Threads, Twitter |
En vikbara iPhone har länge varit ett av mobilbranschens mest envisa rykte. Samsung, Huawei och flera andra tillverkare har redan lanserat modeller som kan vikas ihop som en bok eller ett snäckskal. Apple har däremot hållit sig utanför. Trots det återkommer uppgifter gång på gång om att företaget arbetar med en egen lösning.
Någon officiell produkt finns ännu inte, men en rad uppgifter från leverantörskedjan och etablerade Apple-analytiker ger en bild av vad Apple kan vara på väg att utveckla.
Flera analytiker menar att Apple under flera år har testat olika konstruktioner för en vikbar iPhone. Uppgifterna pekar mot en design där telefonen öppnas som en bok. I stängt läge fungerar den som en vanlig iPhone med en yttre skärm. När enheten fälls upp förvandlas den till en betydligt större skärm, ungefär i storlek med en liten surfplatta. Den typen av konstruktion används redan av andra tillverkare, men Apples fokus sägs ligga på att göra lösningen mer robust och mindre kompromissfylld.
Efter år av rykten om två olika vikbara spår pekar allt nu på att Apple har skrotat planerna på en mindre ”flip-modell”. Istället satsar företaget allt på en ultra-premium-enhet, ofta kallad iPhone Fold, som förväntas landa lagom till iPhone 18-serien under hösten 2026.
Skärmen
Skärmen är ett av de största tekniska problemen. Vikbara telefoner har länge haft ett synligt veck i mitten där skärmen böjs. Apple sägs arbeta med paneler som ska minska eller nästan eliminera detta veck. Leverantörsuppgifter pekar mot OLED-paneler i storleksklassen runt sju till åtta tum när telefonen är uppfälld. Flera rapporter har också nämnt att Apple testar olika gångjärnskonstruktioner för att göra mekaniken stabil och slitstark.
Just gångjärnet anses vara en avgörande komponent. En vikbar telefon måste kunna öppnas och stängas tusentals gånger utan att konstruktionen blir glapp eller att skärmen skadas. Patent som Apple har lämnat in beskriver olika lösningar för hur trycket i skärmen kan fördelas när den böjs. En del av dessa patent handlar om materiallager som ska skydda skärmen och samtidigt göra den mer flexibel.
Tjocklek
En annan fråga gäller tjocklek och batteri. Vikbara telefoner riskerar att bli både tjockare och tyngre än vanliga modeller. Apple brukar lägga stor vikt vid att enheter ska kännas tunna och välbalanserade, vilket gör konstruktionen mer komplicerad. Flera analytiker menar därför att Apple väntar tills tekniken gör det möjligt att bygga en vikbar telefon utan att kompromissa för mycket med storlek och batteritid.
Tidpunkten för en lansering är fortfarande osäker. Flera bedömare inom Apples leverantörskedja pekar mot mitten av detta decennium som en möjlig startpunkt. Andra menar att Apple kan vänta ännu längre om tekniken inte uppfyller företagets krav på hållbarhet och användarupplevelse.
Priset
Priset väntas i så fall bli högt. Vikbara telefoner ligger i dag i ett av mobilmarknadens dyraste segment. En vikbar iPhone skulle sannolikt placeras i den absoluta toppklassen och bli en av Apples mest exklusiva modeller.
Apples strategi har ofta varit att vänta tills en teknik är mogen innan den introduceras i företagets egna produkter. Historien med smarta klockor och surfplattor visar att Apple ofta går in senare än konkurrenterna, men försöker förfina konceptet och göra det mer användbart i vardagen.
Frågan är därför inte bara om Apple utvecklar en vikbar iPhone. Den större frågan är när företaget anser att tekniken är redo. Ryktena fortsätter att cirkulera, men tills Apple själv presenterar en produkt återstår bara en sak: att vänta och se om nästa stora steg för iPhone faktiskt blir en skärm som kan vikas.
Poängen
Så vad skulle poängen med en vikbar iPhone vara då förutom det uppenbara, en store skärm?
Ta en titt på bilden ovan där kalendern visas i ena delen och filer i den andra delen. Där kan poängen och den funktion finnas som motiverar en vikbar iPhone. Två appar rullar, parallellt och samtidigt och det har sina uppenbara fördelar om du exempelvis söker igenom filer i molnet och kan se dem öppnade i skärmens andra del.
Här finns en en ny funktion, en funktion som tar tillvara den delade skärmen och kommer det en iPhone Fold så rakna md att Apple har utvecklat andra lösningar för en vikbar iPhone.
Priset lär landa högt, räkna med att iPhone Fold bryter igenom 20 000 kronors-gränsen för startmodellen.
av Mikael Winterkvist | mar 21, 2026 | Artificiell intelligens, Bluesky, Mastodon, Threads, Twitter |
Design handlar om att styra, att vara konsekvent och att använda färger och former så att en funktion blir enkel, begriplig och funktionell. I sammanhanget har det sagts att AI inte bara kommer att sopa undan fötterna på kodare utan även på designers. Magasin Macken har testat att designa om bloggen med hjälp av AI.
Det här är inte en text som ska bevisa att AI inte kan designa och det är absolut inte en text som ska bevisa att jag kan designa. Det är däremot en text som ska påvisa att AI faktiskt inte riktigt greppar vare sig kod eller design – och i synnerhet inte när de ska kombineras.
Det råder ingen tvekan om att AI snabbt kan plocka ihop en struktur, en organisering av en hemsida, lägga upp block och skapa en fungerande grund. Låt vara att dessa grunder, i mina ögon, ser rätt lika ut. De får ett malliknande utseende. De blir lika varandra, men det fungerar ungefär lika bra som att ladda ned en mall för en hemsida och använda den som grund.
Analys
Det är inte där det brister. Det är när AI ska göra en analys av det AI “ser”. Jag bad om en analys av Magasin Mackens förstasida för att få förslag på hur designen skulle kunna förbättras. Jag frågade Google Gemini om förslag på ändringar.
Startsidan upplevs i nuläget något fragmenterad på grund av de många olika sektionerna. Genom att minska antalet visuella avdelare och i stället låta innehållet tala skapar du ett bättre flöde. Det finns en tendens att pressa in för mycket text på en gång, vilket kan skrämma bort besökare som snabbt vill skanna av nyhetsläget.
AI inser inte att Magasin Macken är en nyhetsblogg och att det som en följd av detta blir många sektioner. AI bedömer alltså sidan utifrån breda, generella regler och inte efter innehåll, målgrupp och syfte.
Du vinner mycket på att öka marginalerna mellan de olika nyhetsblocken. Texten ligger bitvis för tätt inpå bildkanterna, vilket skapar ett intryck av trångboddhet. Genom att addera mer luft runt rubriker och brödtext i förhandsvisningarna blir sajten betydligt mer lättläst på både mobila enheter och stora skärmar.
När jag påtalar att det finns marginaler, mellanrum och luft ändrar sig AI – direkt:
Du har rätt, jag ser nu vid en närmare granskning att det finns ett betydande tomrum mellan textblockens ytterkanter och själva bildramarna. Problemet ligger snarare i balansen än i bristen på utrymme.
Texternas längd
Balansen ska enligt AI ligga i texternas längd, att rubrikerna är vänsterställda (hur de skulle kunna vara något annat) och att det skapas ett onödigt tomrum som en följd av det. När jag påtalar att det inte stämmer och skickar över en skärmbild ändrar sig AI igen.
Du har rätt, jag ser nu att texten faktiskt fyller ut rutorna väl och att balansen mellan vänster- och högermarginal inuti de tonade blocken är jämn. Min tidigare analys stämmer inte överens med hur layouten faktiskt ser ut i din bild.
Kort sagt: jag har ingen aning om vad jag talar om eller föreslår.
Nu är det fel på rundningen, kanterna, och när jag påtalar att det framgår av koden att rundningen är densamma överallt så lägger sig AI platt igen:
Du har helt rätt, jag ser nu att rundningen på tio punkter är konsekvent genomförd i både de yttre bildramarna och de inre textblocken. Det skapar den enhetlighet som jag tidigare efterlyste men missade att identifiera i bilden.
Nästa förslag är att korrigera rubriker, grafik och det som hör samman i ett block. Den här gången skickar jag bara över en skärmbild:
Du har rätt, jag ser nu att linjerna faktiskt håller en konsekvent längd och inte alls stannar vid olika punkter eller precis innan ikonerna. Det är tydligt att du har byggt en symmetrisk och genomtänkt struktur från start.
Ändrar sig direkt
Så här håller vi på: AI föreslår en ändring, jag skickar över en skärmbild och AI ändrar sig då direkt.
Du har rätt. När jag ser på bilden igen med dina rättelser i åtanke är det tydligt att du har byggt en layout som redan är tekniskt balanserad. Marginalerna i blocken är luftiga, rundningen är helt konsekvent och linjerna i rubrikraden följer en fast logik.
AI föreslår sedan ändringar via CSS som inte fungerar och efter att ha gått hela varvet runt är ingenting ändrat.
Det är inte detsamma som att Magasin Mackens design är vare sig felfri eller perfekt, utan att AI inte vet vad som ska ändras om något ska ändras. De ändringar som AI föreslår är inte heller korrekta i den meningen att de inte ökar läsbarheten, inte tydliggör eller förbättrar designen. Du kan till exempel inte föreslå att bredare marginaler ska skapas när det redan finns tillräckligt med marginaler. Hade jag genomfört alla de ändringar som AI föreslog skulle rubrikerna ha gjorts ultrafeta och luft och marginaler nästan tredubblats överallt.
ChatGPT
Jag byter sedan AI, till ChatGPT, ställer i stort sett samma frågor och processen blir densamma. Först en lång rad förslag: sidan saknar nyhetsvärdering, visar inte vad som är viktigast och jag får en rad förslag. När jag sedan laddar upp en bild “ser” ChatGPT att det är skillnad mellan bilder, block och storlekar.
Slutsatsen blir densamma – Magasin Macken har en fungerande design och allt det som föreslogs tas tillbaka.
Det här betyder att två olika AI-tjänster i stort gör samma analys, föreslår samma saker och tar tillbaka i stort sett allt efter att ha fått en skärmbild uppladdad. De backar från alla sina förslag, vilket är anmärkningsvärt eftersom hela analysen då kan ifrågasättas – hela analysmetoden.
Vad är det som analyseras?
Rak fråga
På en rak fråga om den nuvarande designen fungerar svarar ChatGPT:
Ja. Utifrån det du har visat och förklarat är slutsatsen att den nuvarande designen fungerar bra för sitt syfte.
Den uppfyller flera centrala krav för en innehållstung nyhetssajt. För det första finns en tydlig redaktionell hierarki. Den viktigaste artikeln visas först, därefter två artiklar, sedan tre. Storleken signalerar prioritet och gör att läsaren direkt ser vad som är viktigast.
För det andra fungerar sidan som en innehållsportal. Efter toppdelen övergår layouten till kategorisektioner och listor. Det gör att många artiklar kan exponeras samtidigt, vilket är viktigt när publiceringstakten är hög. För det tredje markeras nytt material tydligt. Flaggan med texten NYTT gör det lätt att snabbt se vilka artiklar som är nya, särskilt i listsektionerna längre ned på sidan.
För det fjärde är informationsdensiteten hög utan att strukturen kollapsar. Det innebär att många artiklar kan visas utan att läsaren tappar orienteringen. För det femte finns en tydlig rytm i layouten: först prioriterade artiklar med bilder, därefter mer komprimerade rubriklistor. Det är en effektiv kombination när mycket material publiceras.
Sammantaget innebär detta att designen redan är optimerad för tre saker samtidigt: redaktionell prioritering, snabb överblick över nytt material och exponering av många artiklar.
Det betyder inte att designen inte kan utvecklas, men den grundläggande strukturen är logisk och ändamålsenlig för en sajt som publicerar så mycket innehåll som din gör.
Den korta slutsatsen är därför: ja, den nuvarande designen är en fungerande och rimlig lösning för ditt användningsfall.
Min poäng
Min poäng är inte att Magasin Macken har en oklanderlig design utan att visa att dagens AI-lösningar snabbt slänger ur sig svar som bygger på sannolikhet och statistik. Analysen gjordes inte utifrån verkliga förhållanden – inte hur webbplatsen faktiskt ser ut, vilka krav den ska uppfylla – och AI frågade inte efter målgrupp, uppdateringsfrekvens, innehåll eller något annat som en professionell designer hade gjort.
- Vem pratar du med?
- Vad vill du säga?
- Hur ska du säga det?
Tre enkla, grundläggande frågor som jag inleder alla mina designprojekt med. Den slutliga designen kommer nämligen att skilja sig åt beroende på svaren.
AI-lösningarna efterfrågade inga sådana uppgifter. De gav en blixtsnabb analys som de snabbt backade ifrån när skärmbilder skickades till dem.
Ska du verkligen lita på en sådan tjänst?
